Making Malmö complete : a critical discurse analysis of social sustainability as the last piece of the puzzle in Malmös urban renewal project, seen through Amiralsstaden

This Master’s thesis is based on a text study of public documents concerning social sustainability and urban development through the densification project of Amiralsstaden in eastern Malmö. Amiralsstaden is the focus because of the municipal ambition of it being a ‘model project’ for socially sustainable urban development. This ambition should be understood as a response to the results of the Commission for a Socially Sustainable Malmoe report (2013) that described a crisis concerning social inequality in the city of Malmö. In this thesis municipal formulations and interpretations of aspects of social sustainability in relation to urban development exemplified by Amiralsstaden are investigated. These conceptions of social sustainability are discussed in relation to theories of neoliberalization of public interest and democracy and in relation to city planning. The methods utilized are text analysis and non-structured observations. The material is then analyzed through critical discourse analysis. We discuss the discursive practices that produce and reproduce the conceptions of social sustainability that constitutes the perceived role of the municipality and the private sector in regards to urban development. We discuss the perceived importance of attractiveness and city-branding through storytelling for ‘successful’ and socially sustainable urban development. Furthermore, we relate these logics the social practices with which they stand in a dialectical relationship. Our analysis shows several problematic aspects of planning for social sustainability conceptualized by Malmö municipality, including risk of gentrification and an economization of the concept of public interest. The formulations and conceptions of social sustainability are mainly articulated through logics of economization and neoliberal aspects of public private partnerships and attractiveness. This is done while formulating goals such as social sustainability and other concepts linked to the welfare state. We find some opposing concepts but overall a lack of interdiscursive challenges to a neoliberal logic thus signalling only a small window for contradictive hegemonic struggle

Var unik!

Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett. Ledande politiker och stadsplanerare har i allt större grad anammat en företagsliknande metod för stadsstyret, ett så kallat entreprenöriellt styre, där målet är ekonomisk tillväxt då industrisektorn inte längre är aktuell som tillväxtskapande källa. Precis som företag saluför produkter har stadsledningar börjat marknadsföra städer och regioner för att stärka konkurrenskraften i en global kontext om investeringar från privata aktörer. För att investeringarna ska löna sig krävs kapitalstarka invånare som kan betala skatt, konsumera samt bidra till stadens image. Malmö har anammat trenden bland forna industristäder och arbetar med varumärkesskapande inriktat mot en identitet som kunskaps- och upplevelsestad. Genomförandet av Citytunneln, en stor infrastrukturell satsning, sågs som en avgörande faktor för stadens fortsatta tillväxt Parallellt med Malmös förändrade identitet, tillväxt och inflytt av kreativa och välutbildade invånare pågår en motsatt trend där de sociala klyftorna inom staden breddas allt mer. Det entreprenöriella styret och fokuset på att locka rätt invånare och besökare till Malmö medverkar till att öka klyftorna i staden och skapa ett utanförskap som i förlängningen är ett demokratiproblem. Parallellt blir det allt svårare att få insyn och medverka i stadsplaneringsprocessen på grund av privata aktörers inblandning. Att mäta framgångsrik stadsplanering i ekonomisk tillväxt blir missledande och Malmökommissionen efterlyser ett bredare synsätt där social hållbarhet är ledordet och investeringar i välfärden får samma prioritet som prestigeprojekt i stil med Citytunneln.This thesis discusses the governance and branding of cities today and the consequences this generates for the inhabitants of the city. Our ambition is to make visible the power discourses behind urban planning, locally and globally. An increased understanding for processes of urban development can lead to a democratization of the same. Public places are being regulated and governed by politicians and urban planners and therefore they can be said to represent a dominating power discourse. Since the late 1970’s a downward spiral within the industrial sector has been followed by economic changes in the western world. Leading politicians and urban planners have adopted a corporate-inspired method of city governing; the entrepreneurial governance. As the industrial sector no longer functions as the main source of capital the city itself has to spur economic growth. Entrepreneurial governance includes private-public partnerships and city branding. Just as companies market and advertise their products, city governments are currently marketing cities and regions. This is done to increase chances of private investments with the underlying ambition to strengthen the city’s brand on the global market. Financially strong residents are necessary for city investments to pay off - as tax payers, consumers and contributors the city’s brand and image. Malmö has adopted this trend in urban governance and pursues to be a city of knowledge and/or experience/adventure. The big infrastructural project of constructing the metro tunnel Citytunneln was seen as a crucial part of the continuing economic growth of the city. Simultaneously with the new identity of Malmö, economic growth and a growing population of creative residents there is a reverse trend with growing social gaps and increasing segregation. The entrepreneurial governance and the focus on attracting a financially strong creative class to the city coincides with growing social gaps and creates alienation amongst the poorer residents of Malmö. There is also an issue of lack in public control and participation in the urban planning process due to involvement of private actors. This is a democracy problem. To consider economic growth as the one indicator of successful urban planning is misleading. Malmökommissionen wishes to see a broader perspective in urban planning where social sustainability is the main goal and investments in social welfare acquires the same priority as prestigious infrastructural and architectural projects such as Citytunneln

Metabolic Effects of n-3 PUFA as Phospholipids Are Superior to Triglycerides in Mice Fed a High-Fat Diet: Possible Role of Endocannabinoids

Background n-3 polyunsaturated fatty acids, namely docosahexaenoic acid (DHA) and eicosapentaenoic acid (EPA), reduce the risk of cardiovascular disease and can ameliorate many of obesity-associated disorders. We hypothesised that the latter effect will be more pronounced when DHA/EPA is supplemented as phospholipids rather than as triglycerides. Methodology/Principal Findings In a ‘prevention study’, C57BL/6J mice were fed for 9 weeks on either a corn oil-based high-fat obesogenic diet (cHF; lipids ~35% wt/wt), or cHF-based diets in which corn oil was partially replaced by DHA/EPA, admixed either as phospholipids or triglycerides from marine fish. The reversal of obesity was studied in mice subjected to the preceding cHF-feeding for 4 months. DHA/EPA administered as phospholipids prevented glucose intolerance and tended to reduce obesity better than triglycerides. Lipemia and hepatosteatosis were suppressed more in response to dietary phospholipids, in correlation with better bioavailability of DHA and EPA, and a higher DHA accumulation in the liver, white adipose tissue (WAT), and muscle phospholipids. In dietary obese mice, both DHA/EPA concentrates prevented a further weight gain, reduced plasma lipid levels to a similar extent, and tended to improve glucose tolerance. Importantly, only the phospholipid form reduced plasma insulin and adipocyte hypertrophy, while being more effective in reducing hepatic steatosis and low-grade inflammation of WAT. These beneficial effects were correlated with changes of endocannabinoid metabolome in WAT, where phospholipids reduced 2-arachidonoylglycerol, and were more effective in increasing anti-inflammatory lipids such as N-docosahexaenoylethanolamine. Conclusions/Significance Compared with triglycerides, dietary DHA/EPA administered as phospholipids are superior in preserving a healthy metabolic profile under obesogenic conditions, possibly reflecting better bioavalability and improved modulation of the endocannabinoid system activity in WA

Environmental Systems Analysis for utilisation of bottom ash in ground constructions

To decrease the disposal of waste and to save natural resources, several political initiatives have been initiated both in Sweden and at a European level. Therefore an urgent task is to find suitable utilisation areas for residuals, such as construction materials. For residual products to be an interesting alternative to conventional aggregates, such as sand, gravel or crushed rock, it is important that the material is environmentally acceptable. So far, environmental evaluations of residuals mainly have focused on measurements of total chemical content and leaching behaviour. The result has been that the positive effects, like for example less disposal of material and reduced extraction of natural aggregates, not have been considered in the evaluations. At the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm, a method that uses a broader system perspective has been developed. The method is based on an Environmental Systems Analysis (ESA) approach and can act as a complement to the current leaching test. The method has been used for studying the difference in environmental impacts that can be expected if bottom ash from municipal solid waste incineration (MSWI) is used in road construction or is disposed of. This study contributes with an expanded set of scenarios for application of the MSWI bottom ash and with an improvement of data quality for disposal of material. The new application of MSWI bottom ash is its use as a drainage material in covering structures in a landfill. The thesis showed that leaching of metals, resource use and emissions to air were the environmental flows that were of most importance for assessing the environmental impact of the studied scenarios. The use of MSWI bottom ash in road construction was found to be the most environmentally preferable alternative, compared to utilisation of the MSWI bottom ash as drainage material in a landfill structure or disposal of the ash. None of the applications were free from negative environmental impact and different categories of impact were dominating in the different applications. However, these results are strongly dependent on the chosen system boundaries. The results are sensitive to changes in parameters such as transport distance and the conditions affecting leaching, for example the amount of precipitation. Besides these results, new life cycle data for disposal of material is presented in the study. Previous data for the environmental impact from disposal of material were old and lacked important information, such as the environmental impact related to covering structure in the landfill. The ESA approach allowed both resource use and emissions to be considered and can therefore be seen as valuable complement to other studies that use a narrower system perspective. The results can be used to improve information for decision support concerning waste management.Både på europeisk och svensk nivå finns politiska drivkrafter för att öka återvinningen och återanvändningen av avfall och på så vis minska mängden avfall som förs till deponi. Det ses därför som en angelägen uppgift att finna lämpliga sätt att återanvända restprodukter, exempelvis som konstruktionsmaterial. För att restprodukter överhuvudtaget ska vara ett alternativ till konventionella material såsom sand, grus eller bergkross är det viktigt att miljöbedömningar av materialet görs. Hittills har debatten om användningen av restprodukter präglats av ett snävt systemperspektiv, där man framförallt fokuserat på materialens utlakningsrisker. Positiva effekter i form av exempelvis minskad deponering och minskad naturresursutvinning har inte beaktats i samma utsträckning. Vid KTH i Stockholm har en metod utvecklats som har ett bredare systemperspektiv, vilket kan ses som ett komplement till dagens fokusering på utlakningsrisker. Metoden baseras på ett miljösystemanalysperspektiv och i de pågående studierna har man studerat skillnaderna i miljöeffekter som uppstår då bottenaska från avfallsförbränning används vid vägbyggnation eller deponeras. Den här studien syftar till att utvidga metoden med ännu ett alternativ av nyttiggörande av avfallsbottenaska, nämligen som dräneringsmaterial vid deponitäckning, samt förbättra kvalitén på livscykeldata för deponering av material. Tre viktiga aspekter för att bestämma miljöpåverkan visade sig vara utlakning av metaller från materialen, resurshushållning samt utsläpp till luft från energianvändningen. Resultatet visade att alternativet att använda askan vid vägbyggnation är att föredra i jämförelse med att använda askan som dräneringsmaterial vid deponitäckning eller att deponera askan. Inget alternativ i studien var dock fritt från miljöpåverkan och skilda typer av miljöpåverkan dominerade i de olika alternativen. Resultat från studien visade sig vara känsligt för förändring av transportavstånd och parametrar som påverkar utlakningen, exempel mängden regn. Dessa resultat ska dock ses mot bakgrund av de systemgränser som valts och de antaganden som gjorts i metoden. Vid sidan om dessa resultat presenteras nya livscykeldata för deponering av material som tagits fram i studien. Tidigare existerande värden för deponering av material var inaktuella och ofta var inte alla påverkande parametrar som exempelvis sluttäckning av deponin inkluderade. Examensarbetet visar att miljösystemanalys som metod inte bara beaktar utlakningsrisker vid miljöbedömning av omhändertagande av restmaterial utan tar även hänsyn till resursförbrukning och emissioner. Denna typ av riskbedömning kan exempelvis användas i beslutsunderlag för avfallshantering på regional nivå.www.ima.kth.seEnvironment systems analysis for the use of residuals – A regional perspective on the utilisation of ashes in ground constructio

Sjuksköterskans erfarenheter av att bedöma patienter inom ambulanssjukvården

Bakgrund: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården kan bedöma och behandla patienten i hemmet eller på den plats patienten påträffas. Därefter kan patienten hänvisas till lämplig vårdnivå. Sjuksköterskans bedömning baseras på behandlingsriktlinjer, triageringssystemet RETTS samt tidigare erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att bedöma patienter inom ambulanssjukvården. Metod: Studiens metod var en systematisk litteraturstudie som innefattade sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningar har gjorts i databaserna Cinahl och PsycInfo. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades enligt en framtagen mall för kvalitetsgranskning. Analysmetoden utgick från en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet påverkades av tidigare beslut som tagits samt vilka beslutsstöd som fanns tillgängliga i verksamheten. Sjuksköterskans förmåga stärks om tid läggs på patientens hela situation inför bedömningen. Vissa larm oroade sjuksköterskorna mer inför t ex barn och patienter i samma ålder. Slutsats: Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården med erfarenhet inom yrket var lugnare och tog mer ansvar vid bedömningen av patienten och kunde hänvisa till annan vårdnivå. Det vore bra att nyanställd sjuksköterska inom ambulanssjukvården arbetar med erfaren sjuksköterska. Bättre samhällsinformation till de som söker vård skulle underlätta så att de kommer till rätt vårdinstans och ambulans till den som behöver den

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i en akutvårdskontext när det finns en språkbarriär : - en systematisk litteraturöversikt

Bakgrund: Den världsomfattande rörligheten mellan länder och en större variation när det gäller etnicitet på patienter har gjort att det ställs högre krav på hälso- och sjukvården. Sjukvården möter patienter med annat modersmål än svenska och annan kulturell bakgrund vilket innebär ökad flexibilitet och språkkompetens för sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som kommer i kontakt med patienten i en akutvårdskontext och ställs därför inför en utmaning att vårda patienten med en språkbarriär.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att i en akutvårdskontext vårda patienter när det finns en språkbarriär. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med mixad metod. Analysen utfördes utifrån Whittemore & Knafls metod.  Resultat: Resultat redovisas utifrån två kategorier en utmaning för sjuksköterskorna och upplevelsen av att använda olika verktyg i vårdmötet samt 6 subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill gärna vårda patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, oro finns för att göra fel så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en akut situation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov så som kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor.Bakgrund: Den globala rörelsen mellan länder och en större variation när det gäller patienters etnicitet har ökat kraven på vården. Hälso- och sjukvården behandlar patienter med ett annat modersmål än svenska och ibland olika kulturell bakgrund. Detta kräver högre flexibilitet och ökade språkkunskaper bland sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som möter patienten i en akutvårdskontext och utmanas därför att ta hand om patienter i situationer där en språkbarriär uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i en akutvårdskontext för att ta hand om patienter där en språkbarriär uppstår. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med blandad metod. Analysen utfördes baserat på Whittemore & Knafl-metoden. Resultat: Resultaten redovisas utifrån två kategorier, en utmaning för sjuksköterskorna och erfarenheten av att använda olika verktyg i vårdmötet, samt 6 underkategorier. Slutsatser: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill ta hand om patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, det finns en oro för att göra misstag så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av en professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en nödsituation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov, till exempel kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor

Primärvårdsanställdas arbete enligt Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård. : En utvärdering på hälsocentraler i Kalmar län.

En utvärdering av chefers, läkares och hälsokoordinatorers arbete enligt Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård, har genomförts under 2012 på hälsocentraler i Kalmar län. Utvärderingen har finansierats av Regionförbundet i Kalmar län och genomförts av Linneuniversitetet. Syfte har varit att öka kunskapen om verksamhetschefers, läkares och hälsokoordinatorers attityder och rutiner utifrån de rekommendationer för primärvården som finns beskrivet i Socialstyrelsens (2007) riktlinjer. Rekommendationerna gäller bl.a. att tidigt upptäcka personer med riskbruk och/eller missbruk av alkohol och droger. Datainsamlingen bestod av enkäter till hälsocentralers chefer samt kvalitativa intervjuer med de två största yrkesgrupperna på hälsocentralerna: läkare och hälsokoordinatorer, d.v.s sjuksköterskor med specialistutbildning inom fältet. Frågor utformades utifrån de riktlinjer som är rådgivande inom området: dels de Nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården (Socialstyrelsen, 2007), dels de regionala riktlinjerna (2010) för primärvården, hälsocentralerna i Kalmar län. Riktlinjerna fokuserar på kartläggning, rådgivning och behandling till patienter med risk- och missbruk av alkohol, beroendeframkallande läkemedel och narkotika. I Resultaten framkom bland annat: Verksamhetschefer på Kalmar läns hälsocentraler anser att de inte fått utbildning i de Nationella riktlinjerna i den utsträckning de skulle behöva. Verksamhetschefer ansåg att patienter med risk- och missbruks till högre grad är socialtjänstens ansvar, samtidigt är det delvis också primärvårdens      ansvarsområde. Läkare och hälsokoordinatorerna anser att det är primärvårdens ansvar att      upptäcka om patienterna har riskbruk och att i så fall, lotsa dessa patienter till rätt instans. Fåtalet chefer, läkare och hälsokoordinatorer kände till riktlinjernas rekommendationer för hälsocentralernas patienter. Trots detta hade flera hälsocentraler rutiner för kartläggning och behandling som byggde på riktlinjernas      rekommendationer, bl.a. erbjöd vissa hälsocentraler personalen utbildning i MI, Motiverande intervju och använde screeninginstrument för kartläggning av patientens livsstil, där alkoholvanor ingår. Endast hälsokoordinatorer använde rutinmässigt screeninginstrument, d.v.s den yrkesgrupp som fått utbildning i detta. Läkarna ansåg att de saknade tid och att det skulle störa integriteten att ställa      frågor till patienterna om alkohol om dessa inte specifikt sökt för det. Biologiska markörer och screening instrument användes på de flesta hälsocentraler. Fler än hälften av hälsocentralerna erbjöd MI-samtal och enstaka erbjöd återfallsprevention och KBT Förslag till förbättringsområde utifrån resultatet: Fortsatt utbildning om tidig upptäckt vid riskbruk enligt de Nationella riktlinjerna för chefer, läkare och hälsokoordinatorer. Mandat frågan för verksamhetschefer bör diskuteras eftersom förutsättningar för      implementering är beroende av chefens mandat.  Handledning, metodstöd innefattande träning i att ställa frågor till patienterna om deras alkoholkonsumtion kan genomföras på nätverksträffar. Metodstöd/träning i användandet av screeninginstrument, livsstils frågeformulär och enkäter som kan underlätta om frågor upplevs vara tabubelagda, t.ex patientens      alkoholkonsumtion. En policy som tydliggör ansvar, t.ex. vem som ska göra vad, när det gäller      alkoholfrågor. Öka samverkan och delegering mellan hälsokoordinatorer och läkare men även till ytterligare en yrkesgrupp som finns på vissa hälsocentraler, alkoholterapeuter.      Utbildning/kompetensutveckling/internutbildning om sambanden mellan alkohol och somatiska konsekvenser.Evaluation of managers, primary care physicians and health coordinators work adapted to the National guidelines for substance abuse and addiction treatment was carried out 2012 in health centers in KalmarCounty in Sweden. The evaluation was funded by the Regional Council in KalmarCounty and implemented by LinnaeusUniversity. The evaluation aims to describe operations managers, primary care physichians and health coordinators principles and norms, using the National Guidelines for abuse and addiction treatment. Recommendations in the National guidelines to the swedish primary health care is to meet patients with risk use of alcohol and drugs with motivational interviewing. The aim is to support patients to change their habits towards a healthier lifestyle. Data collection consisted of questionnaires to operations managers and interviews with doctors and health coordinators, ie nurses with specialized training in the field. Questions were designed based on the guidelines witch are advisory in the field: the National Guidelines for substance abuse and addiction care (National Board of Health, 2007) and the regional guidelines (2010) for primary care, health centers in Kalmar County. The guidelines focus on the identification, counseling and treatment to patients at risk and abuse of alcohol and drugs. The results presented will include: Operations managers at KalmarCounty health centers experience that they have not received training in the National Guidelines to the extent they would need. Operations managers found that patients with risk and substance abuse to a greater extent are social service responsibilities, but partly also the primary care      responsibilities. Doctors and health coordinators mean that it is the responsibility of health care to detect patients with risk drinking and to help patients with hazardous drinking or drug use to find the best place for treatment and care. Few managers, doctors and health coordinators knew the guidelines' recommendations for health center patients. Despite this, several health centers use procedures for the identification and treatment based on the guidelines recommendations. Some health centers offered staff training in MI, Motivational interview and used screening instruments, including alcohol consumption questions. Only health coordinators routinely used screening instruments, they were the only profession trained in this. Doctors experienced that they did not have time enough and also that it would interfere with the patients´ integrity to question them about alcohol consumption. Biological markers and screening instruments were used frequently in most health centers, and more than 50% of them were offering Motivational interviews, Relapse prevention and Cognitive behavioral therapy to the patients. Proposal for improvement area based on the results: Continued education about early detection of hazardous according to the National Guidelines for managers, doctors and health coordinators. Mandate issue for busines managers should be discussed, because prerequisites for implementation are dependent on the manager's mandate. Tutorials, method support including training to question patients about their alcohol consumption may be implemented at network meetings. Method Support / training in the use of screening instruments, lifestyle questionnaires and surveys that can facilitate on issues perceived to be taboo, such as the patient's alcohol consumption. A policy that clarifies responsibilities, which should do what when it comes to alcohol issues. Increase collaboration and delegation between health coordinators and doctors but also to another profession on some health centers, alcohol therapists. Education / training / house training on the relationship between alcohol and somatic consequences

Health-related quality of life among frequent attenders in Swedish primary care: a cross-sectional observational study

Objectives The aim was to examine health-related quality of life (HRQoL), patient characteristics and reasons for visits to general practitioners (GPs) by frequent attenders (FAs) and a comparison group (CG) in primary care. Methods Patients aged 18–64 years were eligible for the study. Medical records were scrutinised concerning reasons for visits. Questionnaires including short-form health survey (SF-36) were mailed to 331 FAs (≥5 visits at GPs during 2000) and 371 patients in a CG randomly selected from two healthcare centres and returned by 49% and 57%, respectively. FAs’ SF-36 health profiles were compared both to CG and general Swedish population norms. Results FAs report lower HRQoL than CG and below the general Swedish population norms in all eight SF-36 domains including both mental and physical component summary scores (MCS and PCS). Effect sizes (ESs) for differences between FAs and norms ranged from 0.79 to 1.08 for specific domains and was 0.94 for PCS and 0.71 for MCS. ESs of FAs versus CG ranged between 0.60 and 0.95 for the domains and was 0.76 for PCS and 0.49 for MCS. There were no significant differences between the FAs and CG with regard to sex, being married or cohabiting, number of children in household or educational level. FAs were more often unemployed, obese, slightly older and used complementary medicine more frequently. Except for injuries, all health complaints as classified in 10 categories were more common among FAs than CG, particularly musculoskeletal pain and psychosocial distress related to compromised HRQoL. Conclusion The HRQoL is compromised in FAs, both when compared with patients who do not often seek care and to general Swedish population norms. Commonly reported reasons for visiting GPs among FAs were musculoskeletal pain and psychosocial distress. Thus, perceived ill health, particularly pain and distress, seems important for high utilisation of healthcare resources. This is an open access article distributed in accordance with the Creative Commons Attribution Non Commercial (CC BY-NC 4.0) license, which permits others to distribute, remix, adapt, build upon this work non-commercially, and license their derivative works on different terms, provided the original work is properly cited, appropriate credit is given, any changes made indicated, and the use is non-commercial. See: http://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/