In vivo, intrinsic kinematics of the foot and ankle

ISSN:1757-114

Patterns of Diversity in Soft-Bodied Meiofauna: Dispersal Ability and Body Size Matter

Background: Biogeographical and macroecological principles are derived from patterns of distribution in large organisms, whereas microscopic ones have often been considered uninteresting, because of their supposed wide distribution. Here, after reporting the results of an intensive faunistic survey of marine microscopic animals (meiofauna) in Northern Sardinia, we test for the effect of body size, dispersal ability, and habitat features on the patterns of distribution of several groups.Methodology/Principal Findings: As a dataset we use the results of a workshop held at La Maddalena (Sardinia, Italy) in September 2010, aimed at studying selected taxa of soft-bodied meiofauna (Acoela, Annelida, Gastrotricha, Nemertodermatida, Platyhelminthes and Rotifera), in conjunction with data on the same taxa obtained during a previous workshop hosted at Tjärnö (Western Sweden) in September 2007. Using linear mixed effects models and model averaging while accounting for sampling bias and potential pseudoreplication, we found evidence that: (1) meiofaunal groups with more restricted distribution are the ones with low dispersal potential; (2) meiofaunal groups with higher probability of finding new species for science are the ones with low dispersal potential; (3) the proportion of the global species pool of each meiofaunal group present in each area at the regional scale is negatively related to body size, and positively related to their occurrence in the endobenthic habitat.Conclusion/Significance: Our macroecological analysis of meiofauna, in the framework of the ubiquity hypothesis for microscopic organisms, indicates that not only body size but mostly dispersal ability and also occurrence in the endobenthic habitat are important correlates of diversity for these understudied animals, with different importance at different spatial scales. Furthermore, since the Western Mediterranean is one of the best-studied areas in the world, the large number of undescribed species (37%) highlights that the census of marine meiofauna is still very far from being complete

Wannabe Haeffner! : Nya koralarr för roligare psalmspel

Syftet med arbetet är att undersöka hur jag genom att använda kompmallar för brukspiano kan utveckla nya sorters orgelackompanjemang till äldre psalmmelodier. Jag undersöker också hur jag kan skapa nya sorters koralackompanjemangsstilar för orgel som jag får användning av i mitt kommande arbete som kyrkomusiker. Min utgångspunkt i arbetet och som titeln avslöjar är Johann Christian Fredrich Haeffner (1759–1833) som genom sitt arbete med sin koralbok under det tidiga 1800-talet har haft en stor inverkan på hur koralsättningen är utformad idag. Resultatet av mitt arbete blev fyra olika koralarrangemang där jag har parat ihop en psalmmelodi med en brukspianokompmodell. Mina förhoppningar är att arbetet leder till användbara koralarrangemang men också ger svar på hur jag som kyrkomusiker ska förhålla mig till de nya musikaliska influenserna i kyrka

Musikens salt : Om ornamentering för klaviaturinstrument under barocken

Syftet med arbetet är att fördjupa min förståelse om hur man utförde ornament på klaviaturinstrument i Europa under barocken. Det grundar sig i en önskan om att kunna göra medvetna val som är underbyggda av kunskap om stilenlig praxis när jag ornamenterar. Mina huvudinstrument är orgel och cembalo, men i detta arbete har jag valt att utgå endast från cembalon för att få en sammanhängande bild och jämförbara ljudexempel.Jag har sökt efter hållpunkter för hur man historiskt smyckade ut musik. Litteraturen jag arbetat med är både från modern tid, och från teoretiker som levde och verkade under renässansen och barocken. Arbetet har kretsat runt fem profilländer – Italien, Spanien, England, Frankrike och Tyskland. Därefter har jag valt ut en kompositör och ett stycke från de sistnämnda tre och fördjupat mig i ornamenteringen.Idén till arbetet grundade sig i en problematik jag ofta ställts inför när jag börjat arbeta med ett stycke av en kompositör som verkat mellan renässansen och barocken; hur man bör genomföra ornamenteringen. Det finns många skolor i hur man bör spela ornament. Ibland betyder samma symbol olika saker i olika länder, eller till och med mellan olika kompositörer i samma land – vi kan i vår tid bara göra vissa antaganden. All kunskap går inte att tillämpa på all musik