Greenhouse gas performance of biodiesel production from straw: Soil carbon changes and time-dependent climate impact

Background: Use of bio‑based diesel is increasing in Europe. It is currently produced from oilseed crops, but can also be generated from lignocellulosic biomass such as straw. However, removing straw affects soil organic carbon (SOC), with potential consequences for the climate impact of the biofuel. This study assessed the climate impacts and energy balance of biodiesel production from straw using oleaginous yeast, with subsequent biogas production from the residues, with particular emphasis on SOC changes over time. It also explored the impact of four different scenarios for returning the lignin fraction of the biomass to soil to mitigate SOC changes. Climate impact was assessed using two methods, global warming potential (GWP) and a time‑dependent temperature model (∆Ts) that describes changes in mean global surface temperature as a function of time or absolute temperature change potential (AGTP). Results: Straw‑derived biodiesel reduced GWP by 33–80% compared with fossil fuels and primary fossil energy use for biodiesel production was 0.33–0.80 MJprim/MJ, depending on the scenario studied. Simulations using the time‑dependent temperature model showed that a scenario where all straw fractions were converted to energy carriers and no lignin was returned to soil resulted in the highest avoided climate impact. The SOC changes due to straw removal had a large impact on the results, both when using GWP and the time‑dependent temperature model. Conclusions: In a climate perspective, it is preferable to combust straw lignin to produce electricity rather than returning it to the soil if the excess electricity replaces natural gas electricity, according to results from both GWP and time‑dependent temperature modelling. Using different methods to assess climate impact did not change the ranking between the scenarios, but the time‑dependent temperature model provided information about system behaviour over time that can be important for evaluation of biofuel systems, particularly in relation to climate target deadlines

A View from the Past Into our Collective Future: The Oncofertility Consortium Vision Statement

Today, male and female adult and pediatric cancer patients, individuals transitioning between gender identities, and other individuals facing health extending but fertility limiting treatments can look forward to a fertile future. This is, in part, due to the work of members associated with the Oncofertility Consortium. The Oncofertility Consortium is an international, interdisciplinary initiative originally designed to explore the urgent unmet need associated with the reproductive future of cancer survivors. As the strategies for fertility management were invented, developed or applied, the individuals for who the program offered hope, similarly expanded. As a community of practice, Consortium participants share information in an open and rapid manner to addresses the complex health care and quality-of-life issues of cancer, transgender and other patients. To ensure that the organization remains contemporary to the needs of the community, the field designed a fully inclusive mechanism for strategic planning and here present the findings of this process. This interprofessional network of medical specialists, scientists, and scholars in the law, medical ethics, religious studies and other disciplines associated with human interventions, explore the relationships between health, disease, survivorship, treatment, gender and reproductive longevity. The goals are to continually integrate the best science in the service of the needs of patients and build a community of care that is ready for the challenges of the field in the future

Hållbar utveckling i digitala läromedel : En kvalitativ textanalys efter nya läroplanen LGR22

Föreliggande studie syftar till att med hjälp av ett critical literacy-perspektiv analysera hur två digitala läromedel i geografi och dess lärarhandledningar, med fokus på hållbar utveckling förhåller sig till den nya läroplanen (Lgr22). Med utgångspunkt i studiens syfte formulerades följande två forskningsfrågor: 1) På vilket sätt behandlar de digitala läromedlen och dess lärarhandledningar det innehåll som förekommer i den nya kursplanen för geografi gällande hållbar utveckling? 2) Vilka likheter och skillnader finns mellan de digitala läromedlen, dess lärarhandledningar och i den nya kursplanen för geografi gällande hållbar utveckling? Med inspiration från Moira von Wright (1999) utvecklades tre underliggande metodiska frågor som syftar till att möjliggöra att studiens forskningsfrågor besvaras: a) Hur behandlas de tre dimensionerna, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, i de digitala läromedlen? b) På vilket sätt beskriver de digitala läromedlens innehåll vilka val som kan bidra till en hållbar utveckling utifrån ett individ- och samhällsperspektiv? c) Hur tar de digitala läromedlen upp konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor och arbete med att förbättra människors levnadsvillkor? En kvalitativ textanalys genomfördes på två läromedel, SOS 4–6 (Liber) och Geografi 4–6 (Gleerups). Resultatet påvisade att de digitala läromedlen och dess lärarhandledningar i olika utsträckning behandlar innehållet i kursplanen för geografi. Vid användandet av de digitala läromedlen kan det därmed vara nödvändigt att söka kompletterande material för att utveckla de kunskaper som kursplanen i geografi efterfrågar. Vidare är de digitala läromedlen utformade på olika sätt då Geografi 4–6 (Gleerups) har en enhetlig uppbyggnad där alla årskurser ingår medan SOS 4–6 (Liber) har separata lärplattformar för varje årskurs. Hållbar utveckling benämns ordagrant i specifika kapitel i de digitala läromedlen, dock benämns det enbart ordagrant på lärplattformen för årskurs 6 i SOS 4–6 (Liber). Tom Wikman (2004) och Anna Johnsson Harrie (2009) menar att läromedel kan verka som en osynlig läroplan och därmed påverka vad som kan bli aktuellt att ta med i undervisningen (2004, s. 82; 2009, s. 15). Detta blir aktuellt i studien då resultatet påvisade att läromedlens förankring till kursplanen i geografi varierade beroende på innehåll. Utmärkande för resultatet av studien var att den naturvetenskapliga aspekten och ett miljöperspektiv är framträdande gällande hållbar utveckling i de båda digitala läromedlen. Inger Björneloo (2011) och Eveline O. Anyolo, Sirpa Kärkkäinen och Tuula Keinonen (2018) belyser svårigheten att bedriva en tvärvetenskaplig undervisning i hållbar utveckling eftersom begreppet uppfattas som komplext på grund av dess utveckling över tid (2011, s. 179; 2018, s. 77). Slutsatsen från studien är med tanke på läromedlens inflytande på undervisningen och på ämnets tvärvetenskapliga karaktär att detta därmed medför risken att kursplanens direktiv inte följs fullständigt för alla åldrar och ämnets alla delar.

Grundskollärares inställning till deras arbetsplats och arbetssituation : En kvantitativ enkätundersökning

Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin undersöka grundskollärare arbetssituation och granska vilka faktorer lärarna prioriterar på deras arbetsplatser. Studien utgår från två forskningsfrågor: 1) Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin arbetsplats? 2) Hur ser grundskollärararna på sin arbetssituation utifrån ett fokus på ramfaktorer?  Teorins används som ett analysverktyg för att identifiera ramfaktorer som har effekt på grundskollärares arbetsplatser och arbetssituation. Resultatet grundas på en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten skickades ut i Facebook-grupper med främst verksamma grundskollärare (F-6) som målgrupp. Studiens resultat visade att grundskollärare generellt sett har en positiv inställning till sin arbetssituation men att vissa ramfaktorer kan möjliggöra eller begränsa på delar av deras arbetsvardag i större utsträckning. Utifrån resultatet framkom det att en av de faktorer som har störst inverkan på grundskollärarnas arbetsplatser och arbetssituation är tidsramar då de begränsar grundskollärarnas arbets- och planeringstid. Vidare framkom det att de organisatoriska ramar har en positiv inverkan då kollegor och rektor/rektorer upplevs som viktiga på deras arbetsplatser.

To participate or not participate in social media

The purpose of this study is to discuss how journalists think about the interaction with the audience in social media and the fact that it can make the traditional audience feel excluded. The study shows how journalists on P4 Kalmar is experiencing audience interaction in social media and describes how aware the journalists are about the digital divide. The results show that all of our interviewed journalists think that the interaction with the audience through social media works well and that there is awareness among journalists about the digital divide. The results also show that many of the interviewed journalists had not reflected on that parts of the audience can feel excluded by the interaction taking place in social media, but some of them could understand if parts of the audience felt that way. We consider our study as part of a research field on journalist’s interactivity with the audience through different types of media, but also as source of inspiration for future research on how the digital media becomes one with the community

Salutogent perspektiv på arbetsmiljö och hälsa under distansarbete på en statlig myndighet

Till följd av Covid-19 har distansarbetet ökat och med det behovet att undersöka medarbetares självskattade hälsa och upplevda arbetsförhållanden. Syftet med föreliggande studie var att ur ett slutogent perspektiv undersöka arbetsmiljö och hälsa vid distansarbete på en statlig myndighet. En webbaserad enkätstudie genomfördes innehållande en kvantitativ och en valitativ del. Statisktiska beräkningar utfördes i SPSS i form av t-test coh multipel regressionsanalys samt en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att distansarbetet haft positiv påverkan på självskattad hälsa och upplevda arbetsförhållanden med vissa signigikanta skillnader mellan verksamhetsområden och mellan kön. Vidare visade resultatet att självskattad hälsa kan förklaras med 20 procent utifrån upplevda arbetsförhållanden. Den tematiska analysen genererade sex huvudteman med vissa underteman av viktiga faktorer vid fortsatt arbete på distans. Dessa var socialt stöd, teknik och friskvård (stödjande arbetsförhållanden), ledarskap, arbetsmiljö samt flexibilitet. Majoriteten av respondenterna önskade arbeta på distans två till tre dagar i veckan i framtiden. Ett främjande av upplevda arbetsförhållanden kan generera i fortsatt ökad hälsa bland medarbetarna.As a result of Covid-19, teleworking has increased and with it the need to research employees self-rated health and working conditions. The purpose of this study was to examine empolyees self-rated health and perceived working conditions from a salutogenic perspective during teleworking at a government agency. A web-based survey was conducted containing a quantitative and a qualitative part. Statistical calculations were made in SPSS in the form of t-tests and multiple regression analysis and an inductive thematic analysis was made as well. The results showed that telework had a positive impact on self-rated health and preceived working conditions with some significant differences between business areas and between gender. Furthermore, the results showed that self-rated health can be explained by 20 percent based on perceived working conditons. The thematic analysis generated four main themes with certain sub-themes of important factors in continued work at a distance. These were supportive working conditions (social support, technology and wellness), leadershio, work enviroment and flexibility. The majority of respondents wnated to work remotely two to three days a week in the future. A promotion of perceived working conditions can generate continued increased health among empoyees

Grundskollärares inställning till deras arbetsplats och arbetssituation : En kvantitativ enkätundersökning

Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin undersöka grundskollärare arbetssituation och granska vilka faktorer lärarna prioriterar på deras arbetsplatser. Studien utgår från två forskningsfrågor: 1) Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin arbetsplats? 2) Hur ser grundskollärararna på sin arbetssituation utifrån ett fokus på ramfaktorer?  Teorins används som ett analysverktyg för att identifiera ramfaktorer som har effekt på grundskollärares arbetsplatser och arbetssituation. Resultatet grundas på en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten skickades ut i Facebook-grupper med främst verksamma grundskollärare (F-6) som målgrupp. Studiens resultat visade att grundskollärare generellt sett har en positiv inställning till sin arbetssituation men att vissa ramfaktorer kan möjliggöra eller begränsa på delar av deras arbetsvardag i större utsträckning. Utifrån resultatet framkom det att en av de faktorer som har störst inverkan på grundskollärarnas arbetsplatser och arbetssituation är tidsramar då de begränsar grundskollärarnas arbets- och planeringstid. Vidare framkom det att de organisatoriska ramar har en positiv inverkan då kollegor och rektor/rektorer upplevs som viktiga på deras arbetsplatser.

Hållbar utveckling i digitala läromedel : En kvalitativ textanalys efter nya läroplanen LGR22

Föreliggande studie syftar till att med hjälp av ett critical literacy-perspektiv analysera hur två digitala läromedel i geografi och dess lärarhandledningar, med fokus på hållbar utveckling förhåller sig till den nya läroplanen (Lgr22). Med utgångspunkt i studiens syfte formulerades följande två forskningsfrågor: 1) På vilket sätt behandlar de digitala läromedlen och dess lärarhandledningar det innehåll som förekommer i den nya kursplanen för geografi gällande hållbar utveckling? 2) Vilka likheter och skillnader finns mellan de digitala läromedlen, dess lärarhandledningar och i den nya kursplanen för geografi gällande hållbar utveckling? Med inspiration från Moira von Wright (1999) utvecklades tre underliggande metodiska frågor som syftar till att möjliggöra att studiens forskningsfrågor besvaras: a) Hur behandlas de tre dimensionerna, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, i de digitala läromedlen? b) På vilket sätt beskriver de digitala läromedlens innehåll vilka val som kan bidra till en hållbar utveckling utifrån ett individ- och samhällsperspektiv? c) Hur tar de digitala läromedlen upp konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor och arbete med att förbättra människors levnadsvillkor? En kvalitativ textanalys genomfördes på två läromedel, SOS 4–6 (Liber) och Geografi 4–6 (Gleerups). Resultatet påvisade att de digitala läromedlen och dess lärarhandledningar i olika utsträckning behandlar innehållet i kursplanen för geografi. Vid användandet av de digitala läromedlen kan det därmed vara nödvändigt att söka kompletterande material för att utveckla de kunskaper som kursplanen i geografi efterfrågar. Vidare är de digitala läromedlen utformade på olika sätt då Geografi 4–6 (Gleerups) har en enhetlig uppbyggnad där alla årskurser ingår medan SOS 4–6 (Liber) har separata lärplattformar för varje årskurs. Hållbar utveckling benämns ordagrant i specifika kapitel i de digitala läromedlen, dock benämns det enbart ordagrant på lärplattformen för årskurs 6 i SOS 4–6 (Liber). Tom Wikman (2004) och Anna Johnsson Harrie (2009) menar att läromedel kan verka som en osynlig läroplan och därmed påverka vad som kan bli aktuellt att ta med i undervisningen (2004, s. 82; 2009, s. 15). Detta blir aktuellt i studien då resultatet påvisade att läromedlens förankring till kursplanen i geografi varierade beroende på innehåll. Utmärkande för resultatet av studien var att den naturvetenskapliga aspekten och ett miljöperspektiv är framträdande gällande hållbar utveckling i de båda digitala läromedlen. Inger Björneloo (2011) och Eveline O. Anyolo, Sirpa Kärkkäinen och Tuula Keinonen (2018) belyser svårigheten att bedriva en tvärvetenskaplig undervisning i hållbar utveckling eftersom begreppet uppfattas som komplext på grund av dess utveckling över tid (2011, s. 179; 2018, s. 77). Slutsatsen från studien är med tanke på läromedlens inflytande på undervisningen och på ämnets tvärvetenskapliga karaktär att detta därmed medför risken att kursplanens direktiv inte följs fullständigt för alla åldrar och ämnets alla delar.

Self-declarations of environmental classification in www.fass.se

In parallel to the implementation of the environmental classification system at www.fass.se, IVL has conducted a study of the review process with the aim to identify and address the pitfalls of the system. With experience from the reviewing process, IVL took part in a discussion, led by LIF, with the pharmaceutical companies about how to improve the implementation of the guidelines for environmental risk assessment developed by LIF and their expert group on environment. The goal of this reviewing process was to establish a common praxis for the implementation of the guideline among the different companies and to provide feedback from the experience of the self-declaration process to the system owners, LIF. The review of pre-published environmental risk assessments and system evaluation is an on-going task and the present report describes the experiences from the review process during the year 2012.A