Språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen

Svenska skolor står ständigt inför tuffa utmaningar att främja alla elevers lärande. Pedagoger har kravet att skapa strategier för att främja elevers språk- och kunskapsutveckling. Detta gäller alla pedagoger och inte enbart språklärare. Eftersom språket har en central betydelse i elevernas utveckling så innebär det att språk- och kunskapsutvecklande undervisningar bör prioriteras för att eleverna ska kunna utveckla ett mer ämnesspecificerat språk. Varje ämne kännetecknar ett specificerat språk som eleverna måste besegra för att kunna uppnå målen. Skolverket (2019) beskriver att pedagoger ska arbeta lika mycket med ämneskunskaper som språkutveckling för att elever ska kunna utveckla ett mer akademiskt språkbruk. Detta ställer höga krav på pedagogerna, inte minst i de samhällsorienterande ämnen som har höga språkliga krav. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i SO-ämnena upplever ett språkutvecklande arbetssätt i förhållande till elevers förutsättningar. Vi har utfört sex kvalitativa intervjuer på skolor i olika kommuner. Syftet med att utföra intervjuerna på olika skolor var för att undersöka likheter och skillnader mellan lärarna. Vår studie visar att samtliga lärare strävar efter ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen. Lärarna använder sig av liknande strategier för att utveckla elevers språk- och ämneskunskaper. Men vårt resultat visade även på skillnader mellan de olika skolorna och svårigheter i form av resursbrist och stora elevgrupper

Vad säger forskning om alternativa verktyg och inlärningsstrategier för elever med inlärningssvårigheter inom SO?

Syftet med denna kunskapsöversikten är att undersöka hur lärare kan stödja elever med inlärningssvårigheter inom SO, samt hur man kan öka motivationen till att lära. Eftersom vi i praktiken har upplevt att elever med inlärningssvårigheter har problem med att förstå innehållet i samhällsorienterande ämnen, så skapades ett intresse och en motivation att belysa de metoder som är gynnsamma för dessa elever. Vi har valt källor som vilar på en vetenskaplig grund och som innehöll relevant forskning för vår frågeställning. Artiklarna bearbetar olika inlärningstrategier som är gynnsamma för elever med inlärningssvårigheter inom SO. Källorna belyser även hur lärare såg på anpassad undervisning på 90-talet. Majoriteten av strategierna som presenteras i arbetet har undersökts i olika skolor på mellanstadiet i USA. Undersökningar visade på ökad förståelse för elever med inlärningssvårigheter i SO

Språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen

Svenska skolor står ständigt inför tuffa utmaningar att främja alla elevers lärande. Pedagoger har kravet att skapa strategier för att främja elevers språk- och kunskapsutveckling. Detta gäller alla pedagoger och inte enbart språklärare. Eftersom språket har en central betydelse i elevernas utveckling så innebär det att språk- och kunskapsutvecklande undervisningar bör prioriteras för att eleverna ska kunna utveckla ett mer ämnesspecificerat språk. Varje ämne kännetecknar ett specificerat språk som eleverna måste besegra för att kunna uppnå målen. Skolverket (2019) beskriver att pedagoger ska arbeta lika mycket med ämneskunskaper som språkutveckling för att elever ska kunna utveckla ett mer akademiskt språkbruk. Detta ställer höga krav på pedagogerna, inte minst i de samhällsorienterande ämnen som har höga språkliga krav. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i SO-ämnena upplever ett språkutvecklande arbetssätt i förhållande till elevers förutsättningar. Vi har utfört sex kvalitativa intervjuer på skolor i olika kommuner. Syftet med att utföra intervjuerna på olika skolor var för att undersöka likheter och skillnader mellan lärarna. Vår studie visar att samtliga lärare strävar efter ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen. Lärarna använder sig av liknande strategier för att utveckla elevers språk- och ämneskunskaper. Men vårt resultat visade även på skillnader mellan de olika skolorna och svårigheter i form av resursbrist och stora elevgrupper

Body mass index and complications following major gastrointestinal surgery: A prospective, international cohort study and meta-analysis

Aim Previous studies reported conflicting evidence on the effects of obesity on outcomes after gastrointestinal surgery. The aims of this study were to explore the relationship of obesity with major postoperative complications in an international cohort and to present a metaanalysis of all available prospective data. Methods This prospective, multicentre study included adults undergoing both elective and emergency gastrointestinal resection, reversal of stoma or formation of stoma. The primary end-point was 30-day major complications (Clavien\u2013Dindo Grades III\u2013V). A systematic search was undertaken for studies assessing the relationship between obesity and major complications after gastrointestinal surgery. Individual patient meta-analysis was used to analyse pooled results. Results This study included 2519 patients across 127 centres, of whom 560 (22.2%) were obese. Unadjusted major complication rates were lower in obese vs normal weight patients (13.0% vs 16.2%, respectively), but this did not reach statistical significance (P = 0.863) on multivariate analysis for patients having surgery for either malignant or benign conditions. Individual patient meta-analysis demonstrated that obese patients undergoing surgery formalignancy were at increased risk of major complications (OR 2.10, 95% CI 1.49\u20132.96, P < 0.001), whereas obese patients undergoing surgery for benign indications were at decreased risk (OR 0.59, 95% CI 0.46\u20130.75, P < 0.001) compared to normal weight patients. Conclusions In our international data, obesity was not found to be associated with major complications following gastrointestinal surgery. Meta-analysis of available prospective data made a novel finding of obesity being associated with different outcomes depending on whether patients were undergoing surgery for benign or malignant disease

Body mass index and complications following major gastrointestinal surgery: a prospective, international cohort study and meta-analysis.

AIM: Previous studies reported conflicting evidence on the effects of obesity on outcomes after gastrointestinal surgery. The aims of this study were to explore the relationship of obesity with major postoperative complications in an international cohort and to present a meta-analysis of all available prospective data. METHODS: This prospective, multicentre study included adults undergoing both elective and emergency gastrointestinal resection, reversal of stoma or formation of stoma. The primary end-point was 30-day major complications (Clavien-Dindo Grades III-V). A systematic search was undertaken for studies assessing the relationship between obesity and major complications after gastrointestinal surgery. Individual patient meta-analysis was used to analyse pooled results. RESULTS: This study included 2519 patients across 127 centres, of whom 560 (22.2%) were obese. Unadjusted major complication rates were lower in obese vs normal weight patients (13.0% vs 16.2%, respectively), but this did not reach statistical significance (P = 0.863) on multivariate analysis for patients having surgery for either malignant or benign conditions. Individual patient meta-analysis demonstrated that obese patients undergoing surgery for malignancy were at increased risk of major complications (OR 2.10, 95% CI 1.49-2.96, P < 0.001), whereas obese patients undergoing surgery for benign indications were at decreased risk (OR 0.59, 95% CI 0.46-0.75, P < 0.001) compared to normal weight patients. CONCLUSIONS: In our international data, obesity was not found to be associated with major complications following gastrointestinal surgery. Meta-analysis of available prospective data made a novel finding of obesity being associated with different outcomes depending on whether patients were undergoing surgery for benign or malignant disease