Fysisk restaurering av sjöar

Denna rapport beskriver översiktligt omfattningen av antropogen påverkan på våra sjöar och vilka effekter detta fått på biologisk mångfald, ekosystemets funktion och på ekosystemtjänster. Fokus ligger på att beskriva möjliga fysiska restaureringsåtgärder. Vi går igenom exempel från ett antal genomförda sjörestaureringar, både nationellt och internationellt, och försöker ge generella rekommendationer för olika åtgärder. Det kan dock inledningsvis konstateras att det finns mycket få redovisade arbeten om fysisk sjörestaurering, frånsett olika åtgärder i eutrofierade vatten. Det gör att detta inte är en litteratursammanställning eftersom en sådan hade dominerats helt av olika typer av påverkan och endast motåtgärder mot övergödning. Utav de cirka 4000 restaureringsåtgärder som finns redovisade i databasen ”Åtgärder i Vatten” berör endast ett tiotal sjörestaurering. De problemområden som tas upp är reglerade sjöar, sänkta sjöar, övergödning, förlorad funktion av strandzon och kantzon samt förlorad konnektivitet. Många av dessa problem hänger ihop, till exempel sänkta och övergödda sjöar, och det är komplexa samband som styr möjligheter och effekter av restaurering. Det finns flera exempel på hur man trots omfattande insatser inte nått ända fram. Varje restaureringsprojekt är unikt och har egna förutsättningar. Eftersom det är komplexa samband som ger negativ påverkan är det inte enkelt att sätta tydliga mål för restaureringen. Detta försvåras ytterligare av att det inte finns statiska tillstånd i naturen. Restaureringsåtgärderna måste ses i ett holistiskt perspektiv, både över tid, inom avrinningsområdet och med beaktande av olika ekosystemtjänster och andra verksamheter. De exempel som finns visar ofta att vi inte lyckats fullt ut därför att åtgärderna inte tillåts vara omfattande nog. För reglerade sjöar rekommenderas att regleringen så långt möjligt följer den naturliga flödesregimen, att regleringen i mindre sjöar inte får överstiga den naturliga variationen ett normalår. Som ett riktvärde högst en meters amplitud.  För sänkta sjöar finns tre möjliga vägar, att höja vattennivån, att muddra djupare (endast lämpligt i vissa sjöar) eller en kombination av de båda. Ofta är det svårt att få utrymme för en höjning av sjön, varför olika typer av muddring blir aktuellt, ofta efter en inledande eliminering av överflöd av växter. För övergödda sjöar är det avgörande att avlasta extern- och internbelastning. Det senare innebär att muddring av de närsaltrika översta sedimenten krävs. Alternativ kan vara att kemiskt binda fosforn i sedimenten. Muddringen har dock fördelen att även öka vattendjupet och i bästa fall kan fosforn komma till användning på landbacken. Lågflödesmuddring ser ut att vara det bästa alternativet i lite större och djupa vatten, medan mer igenväxta små och grunda sjöar kan pontonmuddras. Sjöars konnektivitet och behovet av att återfå en kant- och strandzon med naturliga processer berörs också

Hållbar landsbygdsutveckling

Landsbygdens naturresurser och andra värden är viktiga för att vidareutveckla en biobaserad ekonomi och att stärka Sverige som besöksnation. Därför är det viktigt med befolkade, aktiva och växande landsbygder. Landsbygden står dock inför stora utmaningar. Hur skapas attraktiva bygder? Hur bevaras gamla jobb, och skapas nya? Hur bevaras ekologiska, sociala och kulturella värden? Genom tvärvetenskaplig forskning tillsammans med aktörer på olika samhällsnivåer verkar vi för en hållbar landsbygd genom att generera kunskap och bidra till lärande. Vårt internationella arbetssätt ger nya perspektiv på kunskapsproduktion och lärande tillsammans med praktiker, och skapar förutsättningar för problembaserad utbildning för hållbar landsbygdsutveckling. Här presenteras huvudinriktningarna för vår forskning för hållbar landsbygdsutveckling

Värdet av det immateriellaEtt kommunikativt verktyg för verksamheten : En kvalitativ studie om hur ledare kommunicerar en organisationsolika immateriella värden

Studien som genomförts undersöker hur ledare kommunicerar och använder sig av immateriella värden i sitt arbete. Studien granskar även ett specifikt segment inom organisationen, nämligen mellancheferna. Genom fyra kvalitativa interjuver med mellanchefer på företaget Atlas Copco så har det visats sig att de olika immateriella värdarna används som ett verktyg för att främja avvikelser och att hindra konflikter. Dessa värden skapar mening i verksamheten genom att ligga som riktlinjer mot ett större mål i kärnverksamhet. Studien har sin utgångspunkt i sensemaking-teorin, blandat med olika perspektiv på hur organisationer kan se ut samt begreppen värderingar, mål, vision och strategi

Vitrygg och lax

• Vad är en paraplyart? • Hur kan kunskaper om specialiserade och arealkrävande arter som vitryggig hackspett och lax hjälpa oss att nå flera miljömål på en gång? • Vad är visionen för ett hållbart landskap? • Varför är forskning i referenslandskap viktig

Kolbäcksån - recipientkontroll 1998

Kolbäcksåns vattensysten har under 1998 undersökts inom ramen för ett samordnat treårigt recipientkontrollprogram löpande under åren 1997-1999. Programmet omfattar provtagning av vattenkemi i 12 sjöar samt vid 9 stationer i rinnande vatten. Provtagningar för vattenkemi utfördes i sjöarna under vinter/vårvinter (februari-april) . samt i augusti. I rinnande vatten utfördes månadsvisa provtagningar. Växtplanktonprover togs i augusti i sjöarnas epilirnnion (vattenvolymen ovanför språngskiktet). Bottenfaunaprover togs augusti i sjöarnas litoral (strandzon) samt under vinter/vårvinter i profundal (djupbotten) och sublitoraI. Medeltemperaturen och den totala nederbörden var nära normala under 1998. Vintern var mild med en lägre nederbörd än normalt. Våren var normal med avseende på temperatur och nederbörd medan sommaren var något kallare än normalt och nederbördsrik. Temperaturen under hösten var normal medan nederbörden var fortsatt större än normalt. Medelvattenföringen vid Strömsholm var 31 m 3 /s vilket är högre än normalt och avvek från referensperiodens medelvärden under flera månader. Under vintern var vattenföringen betydligt högre än normalt. Under våren var medelvattenföringen lägre eller mycket lägre än normalt. Under sommar och sensommar var vattenföringen normal och under höst/senhöst återigen högre än den normala. Totalfosforhalterna i sjöar och vattendrag var låga i de övre delarna av systemet och ökade efter hand till höga halter i den nedersta delen av systemet. Förhöjda fosfathalter förekom i augusti i bottenvattnet av sjöarna Södra Barken, Stora Aspen och Trätten i samband med temperaturskiktning och låga syrgashalter. Den sammanlagda transporten av totalfosfor till Mälaren under 1998 var 25,7 ton. Det största fosfortillskottet sker efter Virsbo där Kolbäcksån rinner genom rikajordbruksmarker. Totalkvävehalterna i sjöar och vattendrag var under 1998 måttligt höga till höga och ökade efter hand nedströms i systemet. Årstransporten av totalkväve vid Strömsholm var 742 ton varav 300 ton var partikelbunden vilket kan jämföras med de 409 ton totalkväve som tillfördes Kolbäcksåsystemet från punktkällorna. Vid provtagningarna i augusti uppvisade samtliga sjöar förutom Saxen, Åmänningen, Östersjön och Freden en tydlig temperaturskiktning. Mycket låga syrgashalter i bottenvattnet fanns i augusti i sjöarna Södra Barken, Stora Aspen och Trätten. God buffertkapacitet (alkalinitet normalt högre än 0,1 mekv/l) rådde i samtliga sjöar och vattendrag under 1998. Endast i de uppströms liggande provpunkterna, Pellabäcken, Saxens utlopp och Bysjön, samt i Trätten förekom vid vinterprovtagningen 1998 enstaka värden under 0,1 mekv/l. Under 1998 uppvisade Saxen fortsatt mycket höga halter av koppar, zink, kadmium och bly i jämförelse med övriga sjöar i systemet. Förhöjd blyhalt konstaterades också i bottenvatten från Stora Aspen i augusti. Transporten av zink låg på en hög nivå i hela Kolbäcksåns huvudfåra medan transporten av övriga metaller kraftigt ökade nedströms Semla. Kolbäcksån passerar där tätorterna Fagersta, Surahammar och Hallstahammar med flera stora industrier och det saknas större sjöar som kan binda metaller. Den svala sommaren gjorde att kiselalger dominerade i nio sjöar medan vattenblornmande cyanobakterier och Gonyostomum semen förekom i avsevärt mindre mängder än under 1997. Den största växtplanktonvolymen uppmättes i sjön Trätten, dinoflagellater och kiselalger dominerade växtplanktonsarnhället i motsats till 1997 då cyanobakterier, (Aphanizomenon) förekom i stor mängd. Totalvolymen i både Östersjön och Freden var stor och bestod till 70-80 % av trådformade kiselalger, framför allt Aulacoseira spp. I de flesta av de resterande sjöarna var växtplanktonförekomsten liten . eller mycket liten. Totalt påträffades 179 olika taxa i bottenfaunaproverna från de undersökta sjöarna i Kolbäcksåns vattensystem. Det högsta sammanlagda antalet taxa~ 161, påträffades i litoralproverna, medan sublitoral- och profundalproverna uppvisade sammanlagt 63 respektive 32 taxa. ASPT indexet, som används för bedömning av miljökvalitet med litoralfaunan, visar på måttliga till starka effekter av störning. Det är Saxen och något överraskande Bysjön som uppvisar tydliga och starka effekter av störning. Längre ned i systemet var störningseffekterna måttliga till svaga. För profundalbottnarna visar BQI indexet på måttligt höga till höga indexvärden (måttliga till tydliga effekter av störning) för sjöar i den övre delen av Kolbäcksåns vattensystem (Bysjön, Väsman, Övre Hillen, Haggen och Norra Barken). Förekomst av fjädermygglarver Heterotrissocladius grimshawi, Sergen tia coracina och Tanytarsus sp. I dessa sjöar indikerar goda syrgasförhållanden på de djupa bottnarna. I de mer näringsrika sjöarna längre ned i systemet (Södra Barken, Stora Aspen, Östersjön och Freden) dominerar i stället fjädermyggarter med ett lägre indikatorvärde som Chironomus plumosus-typ och Chironomus anthracinus. Dessa sjöar har följaktligen BQI indexvärden lägre än 2, vilket indikerar starka effekter av störning. De undersökta sjöarna hade en hög diversitet, med Shannonindex varierande mellan 2,35 och 4,40, vilket är höga eller mycket höga värden enligt bedömningsgrunderna. Medins surhets index visar att bottenfaunan i Kolbäcksåns sjöar inte uppvisar några skador av låga pH-värden

Engineering a palette of eukaryotic chromoproteins for bacterial synthetic biology

Background: Coral reefs are colored by eukaryotic chromoproteins (CPs) that are homologous to green fluorescent protein. CPs differ from fluorescent proteins (FPs) by intensely absorbing visible light to give strong colors in ambient light. This endows CPs with certain advantages over FPs, such as instrument-free detection uncomplicated by ultra-violet light damage or background fluorescence, efficient Forster resonance energy transfer (FRET) quenching, and photoacoustic imaging. Thus, CPs have found utility as genetic markers and in teaching, and are attractive for potential cell biosensor applications in the field. Most near-term applications of CPs require expression in a different domain of life: bacteria. However, it is unclear which of the eukaryotic CP genes might be suitable and how best to assay them. Results: Here, taking advantage of codon optimization programs in 12 cases, we engineered 14 CP sequences (meffRed, eforRed, asPink, spisPink, scOrange, fwYellow, amilGFP, amajLime, cjBlue, mefiBlue, aeBlue, amilCP, tsPurple and gfasPurple) into a palette of Escherichia coil BioBrick plasmids. BioBricks comply with synthetic biology's most widely used, simplified, cloning standard. Differences in color intensities, maturation times and fitness costs of expression were compared under the same conditions, and visible readout of gene expression was quantitated. A surprisingly large variation in cellular fitness costs was found, resulting in loss of color in some overnight liquid cultures of certain high-copy-plasmid-borne CPs, and cautioning the use of multiple CPs as markers in competition assays. We solved these two problems by integrating pairs of these genes into the chromosome and by engineering versions of the same CP with very different colors. Conclusion: Availability of 14 engineered CP genes compared in E coil, together with chromosomal mutants suitable for competition assays, should simplify and expand CP study and applications. There was no single plasmid-borne CP that combined all of the most desirable features of intense color, fast maturation and low fitness cost, so this study should help direct future engineering efforts

Sustainable rural development : the need for integrative knowledge production and learning

Analogiškas leidinys švedų kalba "Fakta Skog : Rön från Sveriges lantbruksuniversitet"Vytauto Didžiojo universitetasŽemės ūkio akademij