• Vad är en paraplyart? • Hur kan kunskaper om specialiserade och arealkrävande arter som vitryggig hackspett och lax hjälpa oss att nå flera miljömål på en gång? • Vad är visionen för ett hållbart landskap? • Varför är forskning i referenslandskap viktig

Angelstam, Per

Degerman, Erik

Eriksson, Torleif

Roberge, Jean-Michel

Törnblom, Johan

Epsilon Open Archive

•	 	Vad	är	en	paraplyart?•	 	Hur	kan	kunskaper	om	specialiserade	och	arealkrävande	arter	som	vitryggig	hackspett	och	lax	hjälpa	oss	att	nå	flera	miljömål	på	en	gång?•	 	Vad	är	visionen	för	ett	hållbart	landskap?•	 	Varför	är	forskning	i	referenslandskap	viktig?O M 	 F O R S K N I N G 	 V I D 	 S V E R I G E S 	 L A N T B R U K S U N I V E R S I T E TJOHAN TÖRNBLOM  •  ERIK DEGERMAN  •  JEAN-MICHEL ROBERGE  •  PER ANGELSTAMTORLEIF ERIKSSON Vitrygg och lax – två paraplyarter för funktionella land-  och vattenmiljöer?FAKTA SKOG 3 2007Illustration Martin HolmerD e nya vattenmyndigheterna har tillkommit för att höja den ekologiska och miljömässiga statusen i våra sjöar och vattendrag. Som underlag finns ett ramdirektiv från EU som ska tillämpas inom stora avrinnings-områden. Det finns nu fem så kallade vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Samordning mellan sektorer och lokal förankring är nyckelbegrepp i arbetet med att beskriva vattenkvalitet i olika typer av vatten, komma överens om miljökvalitetsmål och formulera åtgärds-förslag för att nå målen. Den stora utmaningen för vattenmyn-digheterna och andra aktörer är hur man samtidigt ska kunna hantera effekter på de större vattensystemen både av olika typer av markanvändning som skogsbruk och jordbruk och av vattenreglering. Här finns flera kritiska frågeställningar: Är vi be-redda att ta konsekvenserna av samhällets anspråk på levande sjöar och vattendrag? Hur mycket kan man reglera en älv eller ett vattensystem innan olika ekosystem-processer, livsmiljöer och arter försvinner? Vet vi vad som är mest kostnadseffektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv när vi väger olika anspråk mot varandra lokalt, regionalt eller nationellt? Vår forskargrupp menar att kunskap om specialiserade och arealkrävande arter ger möjlighet att svara på sådana frågor. Arterna har anpassat sig till olika natur-liga störningar i landskapet. Det handlar bland annat om brand, översvämningar och predation. För en enskild arts fort-bestånd på kort sikt krävs att området har tillräckligt bra kvalitet såväl som en tillräcklig areal för en individs livscykel. För att bevara en livskraftig population på lång sikt behövs dessutom lämpliga och sammanhängande biotoper inom ett landskap, eller, med EU-direktivets språk, ett avrinningsområde. Att nå god ekologisk status kan tolkas som att det måste finnas en ”grön-blå infrastruktur” i landskapet av olika land- och vattenmiljöer som är funktionella ur de mest krävande arternas eget perspektiv. Funktionalitet innebär att individer av olika arter kan förflytta sig mellan olika områden utan hindrande barriärer, till exempel via korridorer. Studier har visat att fragmenteringströskelvärdet (det vill säga hur splittrad en naturtyp eller ett substrat kan vara) för mängden livsmiljö på landskapsnivå tycks ligga runt 10 till 20 procent för den vitryggiga hackspet-ten. Hur mycket av olika livsmiljöer krävs i våra vattensystem för att bevara livskraftiga populationer av till exempel flodpärlmussla, öring eller lax? Det vet vi ännu inte. Lax och öring skall dessutom tåla en beskattning i form av ett visst fisketryck. Vad är en paraplyart?Olika arter i ett landskap har mer eller mindre överlappande krav på livsmiljöns kvalitet och populationernas areal. Inom de områden där livsvillkoren för mycket krävande arter är tillgodosedda, kan flera andra arters livsmiljöer gynnas betydligt. En paraplyart är en krävande art vars beva-rande ger skydd åt flera arter med liknande kvalitativa krav på livsmiljöer. Paraplyarts-begreppet har föreslagits som ett verktyg som kan underlätta naturvårdsarbetet i skogen och föreslås nu ligga till grund för ett tillvägagångssätt för att arbeta med arter inom hela avrinningsområden. Vitryggen Den vitryggiga hackspetten är en spe-cialiserad och arealkrävande art som visar god potential som paraplyart. Studier i så kallade referenslandskap i Östeuropa, där det fortfarande finns funktionella livs-miljöer, visar att den är beroende av stora arealer lövrik skog med mycket död ved, en typ av livsmiljö som har blivit sällsynt i Sverige på grund av ett intensivt nyttjande av landskapets skogar och kulturlandskap. Som en följd av detta har den vitryggiga hackspetten minskat drastiskt under de senaste 100 åren i Sverige och kan idag betraktas som utdöd. Trots detta kan ett åtgärdsprogram för att återetablera vitryg-gen gynna ett stort antal mindre krävande arter som annars skulle riskera att stå på tur för ett eventuellt utdöende.Ett särskilt åtgärdsprogram för beva-rande av vitryggen och dess livsmiljöer togs fram år 2005 av Naturvårdsverket. Skydd och restaurering av vitryggsbio-toper kommer att bevara och i vissa fall återskapa viktiga strukturer och processer i skogslandskapet. Detta antas på goda grunder gynna drygt 200 andra rödlistade arter som är beroende av löv och död ved. Detta stöds av andra studier som har visat ett samband mellan häckning eller förekomst av vitryggig hackspett och hög art- och individrikedom i de lokala ekologiska samhällena (Figur 1). LaxenEn annan välstuderad art är laxen. Dess ekonomiska betydelse är välkänd, liksom människans intresse och fascination för ar-ten. Laxen är beroende av flera olika typer av livsmiljöer under sin livscykel. Dessa livsmiljöer har påverkats av människan genom historien. Laxen är intressant som modellorganism i olika landskapsekolo-giska sammanhang då älvar och vattendrag präglas av sammanhängande funktionella strukturer (lek-, uppväxt- och tillväxt-miljöer) och processer (högflöden och 02468101214Större hackspettTalgoxe*NötskrikaTrädkrypareNötväcka*Blåmes*Entita*Spillkråka*Mindrehackspett*StjärtmesMellanspett*GröngölingAbundansindexUtan vitryggMed vitryggFigur 1. Relativ förekomst för lövskogslevande stannfågelarter i skogar utan respektive med förekomst av vitryggig hackspett. Materialet består av observationer gjorda i 52 landskaps- avsnitt om vardera 100 ha i sydöstra Östersjöregionen. Efter artnamnet anges med asterisk (*) om en signifikant skillnad förelåg.översvämning) som skapar förutsätt-ningar för vattendrags dynamik, struktur och artsammansättning. I en älvdal med orörda flödesprocesser skapas förutsätt-ningar för löv och död ved både på land och i vatten genom att översvämningar skapar förutsättningar för lövskog intill och utefter vattendrag och olika proces-ser som erosion, brand, översvämningar och bäveraktivitet genererar död ved till vattendragen. Därmed har strukturer som äldre lövskog och död ved en naturlig koppling till vattensystem med återkom-mande bränder och översvämningar. Idag saknas kvantitativa uppskattningar av hur mycket lax som våra svenska älvar en gång kan ha producerat. För att få en uppfattning om våra laxälvars produk-tionskapacitet för långsiktigt uthållig för-valtning erfordras kunskap från vattendrag i landskap som har ingen, liten, måttlig respektive stor påverkan av olika typer av markanvändning, brukningsintensitet och vattenreglering. Vår jämförelse av nedre delen av större vattendrag i Bottenhavet-Bottenviken visar att artrikedomen bland fiskar var 30 % högre på strömmande lokaler som hade lax än på motsvarande lokaler utan lax. Denna skillnad kvarstod även när effekten av vattendragsbredd och vattenhastighet tagits bort. Totalt ingick 1775 vattendrags-avsnitt på i medeltal 683 m2 i analysen. Lax förekom på 77 % av de undersökta lokalerna. På dessa lokaler förekom andra arter som kräver strömmande vatten och orörda vandringsleder mer frekvent än på lokaler utan lax (Figur 2). På lokaler utan lax förekom istället mer av normalt sjölevande arter, en indikation på att den normala strömvattenfaunan var störd. Lax visar således god potential som en tänkbar paraplyart för denna typ av strömvatten.Vad är visionen för hållbara landskap?Samhällets ambition att bevara livskraftiga stammar av alla naturligt förekommande arter är en del av det man kan kalla för strävan efter hållbara landskap. Livskraf-tiga populationer kräver att det finns tillräcklig mängd av olika slags naturligt förekommande land- och vattenmiljöer med lämplig kvalitet och kvantitet av t.ex. lövskog, död ved, lek- och uppväxtsub-strat, kantzoner och våtmarker, samt en rumslig och tidsmässig fördelning som gör att livsmiljöerna blir funktionella både på kort och lång sikt.Både vitrygg och lax förekommer i älvdalar där återkommande skogsbränder och översvämningar genererar lövträd, död ved, och lövförna till vattendragen vilket gynnar både fågel och fisk. För att täcka in så många naturligt förekom-mande miljöer som möjligt krävs en representativ svit med ett antal arter som måste testas och utvärderas vetenskapligt för att se om de ”håller” som paraplyarter (se Figur 3). Det kan vi göra genom att utforska områden där man fortfarande kan finna livskraftiga populationer av dessa arter i så kallade referenslandskap. Vi kan också studera den historia som lett fram till det naturtillstånd som råder idag och tolka aktuella tillstånd utifrån samhällets dokument och intentioner. Genom att blicka bakåt på vår historia och naturresursanvändning kan vi formulera visionen för morgondagens landskap och avrinningsområden.ÄmnesordParaplyarter, vitryggig hackspett, lax, öring, tröskelvärden, avrinningsområdes-perspektiv, hållbara landskap, ekologisk integritet, död vedLäs merAngelstam, P., Törnblom, J., Degerman, E., Henrikson, L., Jougda, L., Lazdinis, M., Malmgren, J. & Myhrman, L. 2006. From forest patches to functional ha-bitat networks – the need for holistic understanding of ecological systems at the landscape scale. In: Davison, R. & Galbraith, C.A. (eds) Scottish Natural Heritage, pp. 193-209.Degerman, E. 2000. Salmon – The envi-ronmental certificate of health. Baltic Bulletin, 2:8-10.Degerman, E. & P. Nyberg, 2002. The SILVA project – Buffer zones and aquatic biodiversity. Pp: 107-112. In: Sustainable forestry to protect water quality and aquatic biodiversity. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift, nr 7, 154 s.Degerman, E., Sers, B., Törnblom, J. & Angelstam, P. 2004. Large woody debris and brown trout in small forest streams – towards targets for assessment and ma-nagement of riparian landscapes. Ecol. Bull. 51: 233-239.Mild, K. & Stighäll, K. 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) och dess livs-miljöer. Rapport 5486, Naturvårdsverket, Stockholm.Roberge, J.-M. 2006. Umbrella species as a conservation planning tool – an assessment using resident birds in hemi-boreal and boreal forests.  Acta Univer-sitatis Agriculturae Sueciae 2006:84, institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala.Törnblom, J. 2007. Effects of terrestrial habitat structures at multiple scales on macroinvertebrate assemblages and brown trout. Licentiatavhandling, Insti-tutionen för vilt, fisk och miljöstudier, SLU, Umeå.Törnblom, J., Angelstam, P., Degerman, E., Henrikson, L. & Andersson, K. 2006. Behovet av TerrAkvatisk bristanalys i skogslandskapet. Fakta Skog nr 7. Figur 2. Jämförelse av hur ofta olika arter förekom på lokaler i norrlandsälvar med respektive utan förekomst av lax. Efter artnamnet anges med asterisk (*) om en signifikant skillnad före- låg mellan vatten med respektive utan lax. På lokaler med lax förekommer andra strömvatten-krävande arter mer frekvent. Data från Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS).020406080100120Simpor*Elritsa*Öring*Lake*HarrNejonögonAndel (%) lokalerUtan laxMed laxDoc. Torleif Eriksson är fiskeekolog på Länsstyrelsen iVästerbotten, 901 86 Umeå Tel: 090–10 82 97 Han är också forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, 90183 UmeåTel 090–786 83 59E-post: Torleif.Eriksson@vfm.slu.seFakta Skog – Om forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet	Redaktör: Göran	Sjöberg,	SLU,	Fakulteten	för	skogsvetenskap,	901	83	Umeå		090-786	82	96	•		Goran.Sjoberg@adm.slu.seAnsvarig utgivare:	Jan-Erik	Hällgren,	090-786	82	38	•	Jan-Erik.Hallgren@sfak.slu.seWebb: www.slu.se/forskning/faktaskogPrenumeration:	15	nummer	per	år	för	340	kronor	+	moms.	SLU	Publikationstjänst,	Box	7075,	750	07,	Uppsala,	018-67	11	00		•		Publikationstjanst@slu.se	Elanders	Tofters	AB,	Uppsala	2007ISSN	1400-7789		©	SLU FörfattareFL Johan Törnblom är biolog och doktorand vid institutionen för vilt, fisk och miljö samt vid Skogsmästarskolan, SLUBox 43, 739 21 SkinnskattebergTel: 0222-349 64E-post: Johan.Tornblom@smsk.slu.seProf. Per Angelstam är landskapsekolog och forskare vid Skogsmästarskolan, SLUBox 43, 739 21 SkinnskattebergTel: 0222-349 50E-post: Per.Angelstam@smsk.slu.seFD Jean-Michel Roberge är ekolog och forskare vid Skogsmästarskolan, SLUBox 43, 739 21 SkinnskattebergTel: 0222-349 64E-post: Jean-Michel.Roberge@smsk.slu.seFK Erik Degerman är fiskeribiolog och arbetar vid Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium Pappersbruksallén 22, 702 15 Örebro, Tel: 019-6033862 E-post: Erik.Degerman@fiskeriverket.seFigur 3. Den rumsliga och tidsmässiga variationen av olika livsmiljöer, processer och funktio-nella strukturer i olika skalor inom hela avrinningsområden och landskap är avgörande för att vidmakthålla den biologiska mångfalden.Faktaruta 1Genom att på vetenskaplig grund testa olika arters behov av livsmiljöer inom ett avrinningsområde från källorna till havet vill vi undersöka om det finns tröskel-värden för hur mycket man kan påverka ett landskap eller ett avrinningsområde innan viktiga ekologiska funktioner försvinner. Vår forskning söker svar på om det är möjligt att identifiera ett antal arter som fungerar som paraplyarter eller indikatorer för ekologisk integritet i terrestra och akvatiska miljöer. Se även Fakta Skog nr 7 2006. 

Vitrygg och lax

http://pub.epsilon.slu.se/3597/1/FS07-03.pdf

Vitrygg och lax

Abstract

Similar works

Full text

Available Versions

Epsilon Open Archive