Motivations- och problemfaktorer vid införandet av Web Services i svenska företag

Från litteraturen påverkar införandet av Web Services hos 25 storföretag och 3 myndigheter i Sverige. Undersökningen utfördes genom en enkät där motivations- och problemfaktorerna indelades i tre kategorier: innovation, organisation och miljö/omgivning och dessa graderades sedan på en femgradig skala. Den viktigaste kategorin enligt respondenterna var organisation. Dessutom lämnades möjlighet till att lämna egna faktorer och kommentarer. Inom kategorin innovation graderade respondenterna som högsta motivationsfaktorn att Web Services fungerar bra ihop med kommande standarder och som näst viktigast faktorn fördelar med plattformsoberoende. En av de högst graderade problemfaktorerna var säkerhetsproblem. Under kategorin organisation blev den viktigaste faktorn mer flexibla affärslösningar medan den högsta problemfaktorn var otillräcklig kunskap. Under kategorin miljö/omgivning graderades motivationsfaktorn att partners och leverantörer använder sig av tekniken högst och som högsta problemfaktorn att det råder tröghet hos omgivningen. Resultatet av detta arbete visar att faktorerna framtagna ifrån litteraturen är relevanta för de studerade svenska företag och myndigheter och i varierande grad inverkar på införandet av Web Services hos dem

Jämförelse av Dataflödesmodellering och UML-Use Case i en fallstudie

Många informationssystem befinner sig i dagsläget i systemförvaltningsfasen alltså fasen då verksamheten använder systemen i det dagliga arbetet. När slutfasen nås inom systemförvaltningen är det dags att studera det befintliga systemet och hitta brister och flaskhalsar. Detta görs ofta med hjälp av en modelleringsteknik. Syftet med detta examensarbete är att jämföra två modelleringstekniker. Teknikerna dataflödesmodellering och UML-Use Case har använts för att studera en orderprocess som utförs hos IBM i Västerås. Tanken med själva undersökningen var att efter kartläggningen jämföra dessa två tekniker med avseende på hur lätt de tolkades av användarna. Undersökningen inom detta examensarbete utfördes genom att användarna fick besvara en enkät där de fick besvara hur de olika modellerna upplevdes. Resultatet från ndersökningen visar att det förekommer vissa skillnader mellan modelleringsteknikerna

Grupparbeten i matematikundervisningen : En kvalitativ studie om lärares beskrivning av och inställning till grupparbeten i matematikundervisningen

Den här forskningsstudiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare i förskoleklass till årskurs 3 beskriver sin användning av grupparbeten i matematikundervisningen. Det undersöks även hur dessa lärare anser att grupparbeten utgör hinder i matematikundervisningen samt hur de anser att grupparbeten fungerar som möjligheter för elevers lärande av matematikkunskaper. I studien används en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri som kan ge en djup förståelse av lärares användning av och inställning till grupparbeten i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder vid grupparbeten. Resultatet visar även att det är viktigt med struktur och tydlighet vid tillvägagångsätt i grupparbeten. Det verkar även vara vanligt att elever ofta placeras i grupper med andra som är på samma matematiska kunskapsnivå i de tidiga årskurserna. I resultatet framkommer det även att lärarna anser att det både finns hinder och möjligheter vid grupparbeten. Utifrån det resultatet kan vi dra slutsatsen att det är nödvändigt att lärare har ett medvetet förhållningssätt om hinder och möjligheter för att kunna upprätta en strukturerad och inkluderande miljö där alla elever ges möjlighet att vara aktiva för att kunna delta i grupparbeten.