Maintaining self-determination in palliative phase in residential care- a model to facilitate person-centred care for older persons

The overall aim of the thesis was to develop a model that facilitates self-determination in the palliative phase in residential care. The three first studies constituted the ground for the model, which was developed in the fourth study. Study I. Persons residing in residential care were interviewed about self-determination in this hermeneutic study. The findings show that the residents are forced to adapt to new circumstances and that they are trying to navigate this forced situation. This is interpreted as a struggle for a dignified life. Study II. Quality of care and self-determination were evaluated and compared between residents and their family members. The findings show a high consistency in their experiences and an extensive need for improvements, especially in the psychosocial aspects of care. Study III. The findings in this interview study with staff, analysed using qualitative content analysis, revealed that the residents’ self-determination is connected to the maintenance of their self, and that their own abilities and others’ efforts strengthen their self-determination while their vulnerability and others’ dominance undermine it. Study IV. A model to facilitate self-determination was developed through participatory research involving different stakeholders. The core message, ‘in my way, at my pace, with the help of you’, emphasises the right to self-determination and the need for assistance to make it possible. The core message is supported by seven categories with strategies to facilitate self-determination. The conclusion of this thesis is that age and illness make residents dependent and reduce their self-determination. This threatens their dignity of identity. The model presents a person-centred approach that facilitates self-determination despite the many obstacles described in the studies

Self-determination for people in palliative phase in nursing homes. Staff´s perspective

Bakgrund: En stor del av Sveriges äldre, svårt sjuka befolkning bor sin sista tid i livet på särskilt boende. I personalens uppdrag ligger att främja de boendes självbestämmande men arbetet försvåras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den äldres självbestämmande när han eller hon vårdades i palliativt skede på särskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna händer, Självbestämmande efter omständigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation. Ur det manifesta resultatet analyserades det latenta budskapet fram. Fyra subteman bildade två teman som genomsyrade hela analysmaterialet: Beroendet begränsar självbestämmandet och Att göra gott. Konklusion: Personalen upplevde att beroendet begränsade självbestämmandet för de äldre personerna i palliativt skede på särskilt boende. De boende var beroende av de resurser som fanns på det särskilda boendet i form av personal men också av den egna förmågan att klara sitt dagliga liv och göra sig förstådd. Både fysiskt beroende på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning och psykiskt beroende relaterat till kognitiv svikt hade betydelse för självbestämmandet enligt personalen. Trots att de boende hade ett stort beroende upplevde personalen att många kunde vara självbestämmande. Personalens vilja att göra gott manifesterade sig i att acceptera att den boende var döende och att aktivt vilja arbeta för att lindra lidande. Personalen upplevde att de flesta boende i palliativt skede ville att livet skulle ta slut och insatser som förlängde livet och därmed lidandet, exempelvis hjärt- lungräddning och sondmatning, sågs som ett hot mot de boendes självbestämmande. Personalen ville vårda de boende utifrån den palliativa vårdfilosofin med livskvalitet och lindrat lidande som mål

Att skapa användarvänliga nyttoapplikationer för mobila enheter

This study wants to describe the aspects that become important in the development of service applications. The purpose of this study is to increase the understanding of and give recommendations about interfaces, usability, user experience, processes and mobile payment that considered to be important aspects in application development. Theory has been collected about the topic application development to then use Electronic parkings parking application as a single case for data collection. Qualitative data has been collected by different methods to understand what makes a service application usable. Usability testing/ observations and surveys have been performed on first-time users. A field study has been performed, and interview questions were asked to current users, potential users and former users. Also a process map of the application has been performed. The collected data was structured to see similarities and differences, to perform a result. The theory was compared to the result of the data collections and gets analyzed. The conclusions are that you as a designer should ensure an intuitive using of the application, the process steps feel natural by the user, follow guidelines for interfaces, interest and invite the user, use an interface that signaling loyalty and take into account that some users can be afraid of fraud.Validerat; 20160622 (global_studentproject_submitter

Women´s experience of wellbeing associated to mastectomy due to breast cancer : A literature review with a qualitative approach

Bakgrund: År 2020 var bröstcancer den cancerdiagnosen med flest nya fall. Globalt avled en fjärdedel av patienterna med bröstcancer till följd av diagnosen. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp som kan utföras vid bröstcancer och innebär att delar av, eller hela bröstet opereras bort för att undvika metastasering. I litteraturöversikten användes Afaf Meleis transitionsteori som referensram och går att applicera när förändring hos individ eller dess miljö sker. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av välbefinnande i samband med mastektomi vid bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 12 artiklar granskats för att sammanställa resultatet. Artiklarna har hämtats från databaserna Cinahl och Medline och har genomgått kvalitetsgranskning för kvalitativa artiklar. Fribergs fem steg (2022a) användes för att genomföra dataanalysen. Resultat: Att få diagnosen bröstcancer kom med många utmaningar för kvinnor och ställningstagande för mastektomi behövdes göras. Att genomgå mastektomi innebar utmaningar i kroppsuppfattning och kvinnorna ställdes inför samhällets stigmatisering. Ingreppet påverkade sexuella relationer och stöd från familj och vänner var viktigt. Slutsats: Resultatet ger en bild av hur kvinnor kan uppleva välbefinnande i samband med mastektomi. Utifrån resultatet framkommer stigmatisering för kvinnor som är mastektomerade. Därmed är det viktigt att fortsätta bedriva forskning inom ämnet för att uppnå välbefinnande. I litteraturöversikten belyses huvudfynden kroppsbild, sexualitet och stöd från omgivningen. Background: In 2020 breast cancer was the cancer diagnosis with the most cases. Globally, a quarter of patients with breast cancer died as a result of the diagnosis. Mastectomy is a surgical procedure that can be performed in cases of breast cancer and means that parts of or the whole breast are surgically removed to avoid metastasis. Afaf Meleis transition theory was used as a frame of reference and can be applied when a change occurs in an individual or it’s environment. Aim: The aim was to describe women´s experience of well-being associated to mastectomy due to breast cancer. Method: Literature review with a qualitative approach where 12 articles were studied to compile the results. The articles have been retrieved from the databases Cinahl and Medline and have been reviewed according to qualitative articles. Friberg’s five steps (2022a) were used to carry out the data analysis. Results: Being diagnosed with breast cancer came with many challenges for the women and decision regarding mastectomy needed to be done. Undergoing a mastectomy meant challenges in body image and the women were faced with societal stigma. The surgery affected sexual relationships and support from family and friends was important.Conclusion: The result provide a picture of how women can experience well-being associated to mastectomy. Based on results, one can infer stigmatization for mastectomised women. It is important to continue research in the subject in order to achieve well-being. Main findings in this literature review was body image, sexuality and support from family and friends

Living with severe heart failure : Factors that affects the quality of life

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet. Hjärtsviktens svårighetsgrad, symptombördan, samsjuklighet och nedsatt autonomi var faktorer som påverkade livskvaliteten negativt. Positiva påverkansfaktorer var bra socialt stöd och förmåga att upprätthålla gott mod trots en svår situation. Slutsatsen var att ju större påverkan hjärtsvikten hade på det dagliga livet, desto sämre blev livskvaliteten. Faktorer som påverkade det dagliga livet och därmed livskvaliteten var: den samlade symptombördan, autonomin och hur stort gapet mellan förväntningar och verklighet var. Det multiprofessionella teamet och traditionen med personcentrerat arbetssätt som finns inom den palliativa vården skulle gagna personer med svår hjärtsvikt då livskvaliteten är som mest nedsatt. Hjärtsvikt skapar fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande och därför borde personer med hjärtsvikt erbjudas palliativ vård. För att få ett helhetsperspektiv på livskvalitet vid svår hjärtsvikt behövs mer kvalitativ forskning.  Approximately 200 000 Swedes have been diagnosed with heart failure, which means that it´s one of the most common diagnosis in health care. Heart failure is a condition with severe symptoms and high mortality. Quality of life (QOL) is affected by the individual´s physical and psychological health, level of independence, social relationships and events in the environment. The aim of the study was to describe factors that affect the QOL in people with severe heart failure. The literature review included 13 articles, 12 quantitative and one qualitative constituted the basis for the result. The heart failures severity, symptom burden, comorbidity and limited autonomy were factors that influenced the QOL negatively. Positive factors were good social support and ability to maintain good spirits despite a difficult situation. The conclusion was that the greater impact heart failure had on daily life, the poorer QOL. Factors that affect daily life and therefore QOL was: overall symptom burden, autonomy and the extent of the gap between expectations and reality. The multi-professional team and the tradition of person-centered approach, significant for palliative care, would benefit people with severe heart failure who has the most impaired QOL. Heart failure creates physical, psychological, social and spiritual suffering and is the reason why people with heart failure should be offered palliative care. To get a holistic view of QOL in severe heart failure more qualitative research is needed

How managers within the finance sector describe health promoting leadership : - an interview study

Bakgrund: Enligt arbetsmiljölagen bär arbetsgivaren ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket påverkar den fysiska och psykosociala hälsan hos medarbetarna. Hälsofrämjande ledarskap är ett outforskat område där få studier har gjorts vilket gör att det är svårt att förstå begreppets innebörd. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur chefer på ett företag inom finanssektorn beskriver hälsofrämjande ledarskap. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med åtta chefer på ett företag inom finanssektorn. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant för att sedan bearbetas och göra en tematisk analys av datamaterialet. Resultat: Utifrån temaanalysen framkom tre teman som cheferna ansåg vara hälsofrämjande ledarskap: 1) Särskilda ledaregenskaper som handlade om att vara tillgänglia, tydliga och omtänksamma 2) Skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö som innefattande den psykosociala och fysiska arbetsmiljön samt 3) Organisera friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen. Implikation: Begreppet hälsofrämjande ledarskap behöver uppmärksammas för att cheferna ska kunna leda organisationen och medarbetarna på ett hälsofrämjande sätt. Därför behövs det utbildning för chefer i hälsofrämjande ledarskap. Framtida forskning inom ämnet kan göras ur ett medarbetarperspektiv för att få deras kunskaper och erfarenheter kring ett hälsofrämjande ledarskap. Arbetsmiljön och kulturen ser olika ut beroende på vilken arbetsplats som studeras. Därför skulle det vara intressant att göra studier på hälsofrämjande ledarskap i andra branscher än finanssektorn

Living with severe heart failure : Factors that affects the quality of life

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet. Hjärtsviktens svårighetsgrad, symptombördan, samsjuklighet och nedsatt autonomi var faktorer som påverkade livskvaliteten negativt. Positiva påverkansfaktorer var bra socialt stöd och förmåga att upprätthålla gott mod trots en svår situation. Slutsatsen var att ju större påverkan hjärtsvikten hade på det dagliga livet, desto sämre blev livskvaliteten. Faktorer som påverkade det dagliga livet och därmed livskvaliteten var: den samlade symptombördan, autonomin och hur stort gapet mellan förväntningar och verklighet var. Det multiprofessionella teamet och traditionen med personcentrerat arbetssätt som finns inom den palliativa vården skulle gagna personer med svår hjärtsvikt då livskvaliteten är som mest nedsatt. Hjärtsvikt skapar fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande och därför borde personer med hjärtsvikt erbjudas palliativ vård. För att få ett helhetsperspektiv på livskvalitet vid svår hjärtsvikt behövs mer kvalitativ forskning.  Approximately 200 000 Swedes have been diagnosed with heart failure, which means that it´s one of the most common diagnosis in health care. Heart failure is a condition with severe symptoms and high mortality. Quality of life (QOL) is affected by the individual´s physical and psychological health, level of independence, social relationships and events in the environment. The aim of the study was to describe factors that affect the QOL in people with severe heart failure. The literature review included 13 articles, 12 quantitative and one qualitative constituted the basis for the result. The heart failures severity, symptom burden, comorbidity and limited autonomy were factors that influenced the QOL negatively. Positive factors were good social support and ability to maintain good spirits despite a difficult situation. The conclusion was that the greater impact heart failure had on daily life, the poorer QOL. Factors that affect daily life and therefore QOL was: overall symptom burden, autonomy and the extent of the gap between expectations and reality. The multi-professional team and the tradition of person-centered approach, significant for palliative care, would benefit people with severe heart failure who has the most impaired QOL. Heart failure creates physical, psychological, social and spiritual suffering and is the reason why people with heart failure should be offered palliative care. To get a holistic view of QOL in severe heart failure more qualitative research is needed

Teaching to prepare undergraduate nursing students for palliative care: nurse educators’ perspectives

Abstract Background Education in palliative care for undergraduate nursing students is important for the competence of general nurses. Newly graduated nurses have reported challenges in coping with their own emotions when encountering dying persons. They express a wish for more education before they graduate, particularly in psychosocial and existential areas, such as having difficult conversations and supporting grieving persons. Despite awareness of the importance of palliative care education for nurses, there is a lack of knowledge on how to effectively convey this knowledge to students. The aim of the present study was to explore how teaching to prepare undergraduate nursing students for palliative care practice is conducted in Sweden. Methods Educators from 22 Bachelor of Science nursing programmes in Sweden were interviewed about how they conducted palliative care education, with a focus on teaching situations that have been successful or less successful. The interviews were transcribed and analysed using qualitative inductive content analysis. Results Educators described that they play a crucial role in preparing undergraduate nursing students to face death and dying and to care for persons at the end of life. In the main theme, “Transforming person-centred palliative care into student-centred education”, educators described how they incorporated the person-centred palliative approach into their teaching. Educators used a dynamic style of teaching where they let the students’ stories form the basis in a co-constructed learning process. The educators trusted the students to be active partners in their own learning but at the same time they were prepared to use their expert knowledge and guide the students when necessary. Discussion and reflection in small groups was described as being essential for the students to achieve a deeper understanding of palliative care and to process personal emotions related to encountering dying and grieving individuals. Conclusions This study suggests that palliative care education for undergraduate nursing students benefits from teaching in smaller groups with room for discussion and reflection. Furthermore, gains are described relating to educators taking the role of facilitators rather than traditional lecturers, being flexible and ready to address students’ emotions. Educators also draw on their experiences as palliative care nurses in their teaching practices