30 research outputs found
"A profession with legitimacy guarantees the client that they have the right skills and education to make a substantiated decision in a difficult case." : A qualitative research on social workers legitimacy-based factors.
Syftet med denna studie var ett undersöka hur socionomer framstÀlls i facklig litteratur för att kunna belysa legitimitetsgrundade faktorer för socionomprofessionen. Studien har baserats pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys och anvÀnt sig av professionalism som teoretisk utgÄngspunkt. Genom ett urval av artiklar genomfördes studien med innehÄllsanalysen genom att koda materialet för att sedan analysera vad som Àr legitimititetsgrundande faktorer för socionomerna. Resultatet visade att socionomprofessionen uppfyller kriterierna för legitimation genom sin breda och specialiserade kunskap, sin autonomi som de önskar vore högre och sitt klientfokus. Vidare visade resultatet att socionomyrkena var starkt kringskurna i sin autonomi och kontrollerade av politiska instanser. Socionomerna ansÄg att med sin högskolegrundade utbildning var de berÀttigade en legitimation för att ge större autonomi inom yrket och sÀkerstÀlla klientsÀkerheten.The purpose of this study was to research how social workers are presented in union magazines to illustrate legitimacy-based factors for social workers. The study was based on a qualitative content analysis and used professionalism as a theory. Through the selection of articles, the study of the content analysis was conducted by coding the material and then analyzing what the legitimacy-based factors were for the social workers. The result showed that the social workers meet the criteria of legitimacy through its broad and specialized knowledge, its autonomy that they wish to be higher, and its client focus. Furthermore, the results showed that the autonomy of the social service professions was lacking, and they often felt controlled by political bodies. The socio-economists considered that with their college-based education they were entitled to a credential to give greater autonomy in the profession and ensure client safety
Methods for building trust : How knowledge management professionals create user-KMS trust
This thesis examines how knowledge management professionals use trust as a component in the creation of knowledge management systems, and what methods they use for building trust. Adopting a grounded theory approach, interviews with 8 knowledge management professionals active in different industries served as the base for an analysis that identified trust to be the single most important common factor in the data. The concept of trust used by the informants was identified as relating to the knowledge management system itself, rather than other users, employees or groups in an organisation. Building trust, the KM-professionals mainly focused on three methods: simple solutions, system superiority, and implementation security. Using these methods, the KM-professionals seek to ensure system trust by creating opportunities for users to obtain positive experiences of using the system, and thereby generate a foundation for a trust-based relationship between the user and the system
Mutagenesis of the sugar donor site of the Arabidopsis thaliana glycosyltransferase UGT72B1
The Arabidopsis thaliana glycosyltransferase UGT72B1 is one of many enzymes which catalyze the reaction oflinking a glucose moiety from UDP-glucose to an acceptor molecule, in this case a chloroaniline or a chlorophenol. This is part of a detoxification system of the plant cell, similar to that in humans where a glucuronosyltransferases are enabling drug metabolism. It would be of interest to investigate the activity of the human enzyme towards different pharmaceuticals and determine the effect the linkage of glucose has to properties of the compounds. However, the human enzymes are membrane proteins and thus difficult to purify and crystallize. Here, an attempt was made to instead change the substrate specificity of UGT72B1 from UDPglucose to UDP-glucuronic acid. Combination of the four point mutations G18S, P139R, W367S and AG387ED were introduced in UGT72B1. However, no UDP-glucuronic acid activity was obtained. Single mutants W367S and AG387ED retained similar activity as of the wildtype while P139R had highly reduced activity and G18S was not expressed at all. All other combinations of mutations resulted in even less activity. Four chimeric proteins were also constructed. They were combinations of the UGT72B1 and the human enzyme UGT2B4. These were all soluble proteins but no activity could be determined.Glykosyltransferaset UGT72B1 frÄn Arabidopsis thaliana Àr ett av mÄnga enzymer som katalyserar reaktionen dÀr en glukosenhet frÄn UDP-glukos lÀnkas till en acceptormolekyl, i det hÀr fallet en kloranilin eller en klorfenol. Det Àr en del av ett detoxifieringssytem i vÀxtcellen, som liknar det i mÀnniskan, dÀr ett glukuronosyltransferas möjliggör nedbrytning av bl.a. lÀkemedel. Det vore intressant att kunna undersöka de humana enzymernas aktivitet mot olika lÀkemedel och Àven faststÀlla effekten glukoslÀnkningen har pÄ dessa substansers egenskaper. De humana enzymerna Àr dock membranprotein och Àr dÀrför svÄra att rena fram och att kristallisera. HÀr har istÀllet ett försök gjorts för att Àndra substratspecificiteten hos UGT72B1 frÄn UDP-glukos till UDP-glukuronsyra. Kombinationer av de fyra punktmutationerna G18S, P139R, W367S och AG387ED introducerades i UGT72B1. Ingen aktivitet med UDP-glukuronsyra erhölls dock. Enkelmutanterna W367S och AG387ED bibehöll liknande aktivitet som vildtypen, medan P139R hade starkt reducerad aktivitet och G18S uttrycktes inte alls. Alla andra kombinationer av mutationer resulterade i Ànnu lÀgre aktivitet. Fyra chimeriska proteiner konstruerades ocksÄ. De skapades genom kombination av UGT72B1 och det humana enzymet UGT2B4. Dessa var alla lösliga proteiner men ingen av dem uppvisade nÄgon aktivitet.
Methods for building trust : How knowledge management professionals create user-KMS trust
This thesis examines how knowledge management professionals use trust as a component in the creation of knowledge management systems, and what methods they use for building trust. Adopting a grounded theory approach, interviews with 8 knowledge management professionals active in different industries served as the base for an analysis that identified trust to be the single most important common factor in the data. The concept of trust used by the informants was identified as relating to the knowledge management system itself, rather than other users, employees or groups in an organisation. Building trust, the KM-professionals mainly focused on three methods: simple solutions, system superiority, and implementation security. Using these methods, the KM-professionals seek to ensure system trust by creating opportunities for users to obtain positive experiences of using the system, and thereby generate a foundation for a trust-based relationship between the user and the system
Ăr klassrumsmanagement nĂ„got för dig?
Bakgrund: Vi har undersökt tvĂ„ pedagogers arbete med âtrafikljusetâ som en del av klassrumsmanagement. âTrafikljusetâ anvĂ€nds bl.a. för att förbĂ€ttra klassrumssituationen och trĂ€na barnen i âfördröjd uppmĂ€rksamhetâ, d.v.s. lĂ€ra barnen vĂ€nta pĂ„ sin tur. Vi vill se vilka tankar pedagogerna har om âtrafikljusetâ och hur eleverna ser pĂ„ de nya arbetsformerna och klassrumsmiljön. Vi vill Ă€ven se hur pedagogerna strukturerat om sin klassrumsmiljö.
Syfte: VÄrt syfte med vÄr fallstudie Àr att bidra till anvÀndningen av klassrumsmanagement för att befrÀmja lÀrandet. Syftet med klassrumsmanagement Àr att fÄ ett lugnare klassrumsklimat.
VÄrt syfte Àr att beskriva hur pedagoger kan anvÀnda klassrumsmanagement som en del av undervisningen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄrt syfte stÀllde vi oss följande frÄgor:
⹠Hur kan klassrumsmanagement anvÀndas i undervisningen?
âą Vilka tankar har pedagogerna och eleverna om âtrafikljusetâ och klassrumsmiljön?
⹠Hur har pedagogerna strukturerat om klassrumsmiljön?
Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi intervjuat och observerat pedagogerna och Àven gjort nÄgra barnintervjuer.
Resultat: Resultatet av vĂ„ra studier visar att genom att anvĂ€nda âtrafikljusetâ som en del av klassrumsmanagement skapar man ett bĂ€ttre klassrumsklimat. Pedagogerna anvĂ€nder bl.a. âtrafikljusetâ för att trĂ€na barnen i âfördröjd uppmĂ€rksamhetâ
Försvarsmakten : â en studie om trovĂ€rdighet
VĂ„rt syfte Ă€r att förklara de olika orsakerna till det förtroende som FM erhĂ„ller, eller saknar frĂ„n vĂ„r undersökningsgrupp. Om förtroende föreligger vill vi veta hur det har byggts upp. Vi Ă€r Ă€ven intresserade av de bakomliggande faktorerna för dem som saknar förtroende för FM. VĂ„rt syfte Ă€r inte att skapa nĂ„gon sĂ€ker kunskap dĂ€r endast ett rĂ€tt svar finns, utan vi vill skapa en förstĂ„else för respondenternas situation och dĂ€refter förklara hur förtroendet har eller skall kunna byggas upp. Respondenterna bestĂ„r av studenter i vĂ„r nĂ€rhet som vi anser bildar en intressant undersökningsgrupp. Vi har i vĂ„r studie valt att utgĂ„ ifrĂ„n ett hermeneutiskt vetenskapssynsĂ€tt, studien har en bduktionansats, och en kvalitativ metod har valts. I uppsatsen har förtroendet för Försvarsmakten studerats utifrĂ„n beteendeförtroendeperspektivet, dĂ€r empirin skall svara pĂ„ om förtroende skapas i form av ett organisatoriskt eller ett karaktĂ€ristiskt förtroende. Ăven tidigare studier angĂ„ende Försvarsmaktens tillförlitlighet har granskats. De flesta av respondenterna har inget förtroende för försvarsmakten idag. Det har framkommit av diskussionerna att respondenterna sammankopplar utförda uppgifter med trovĂ€rdighet. Respondenterna behöver dĂ€rför sĂ„vĂ€l kunskap som insyn för att kunna vĂ€rdera FM:s funktion i samhĂ€llet. För 80% av respondenterna stĂ€mmer ett organisatoriskt förtroendesynsĂ€tt in pĂ„ hur de vĂ€rderar en organisation som trovĂ€rdig. DĂ„ det har visat sig att vissa av respondenterna inte har tillit till att politiker och myndighetspersoner utses korrekt, anser vi dock att förtroendeproblematiken ligger pĂ„ en högre hierarkinivĂ„, Ă€n den nivĂ„ som vi har studerat. Nyckelord: Försvarsmakten, förtroende, trovĂ€rdighet, attraktion, ansvar, myndighet