Keys to business longevity

Why some companies fail before second generation while others survive through centuries is a fundamental puzzle for business research. Contradictory to most business sectors, the agricultural sector is characterized by being owned and driven by families over generations. For decades, research has posited knowledge as among the key factors for business longevity. Pursuing an aim to understand the phenomenon of organizational learning, this study takes its interest in the process of tacit knowledge creation and transfer. The empirical contribution is the stories and thoughts of farmers, regarding knowledge transfer over generations of the family farm business. Embracing the inherent complexity of real-world organizations, indepth interviews were conducted and analyzed with the aid from a conceptual framework constituted from two main literature areas within organization theory; family business and organizational learning. Family farm businesses, as a sub-category of family businesses, are selected as empirics of interest due to the intergenerational character and thus, the importance of a successful generational shift. Empirically, it is found that the coherent processes of organizational learning are both present and viable in the family farm business. The findings of this study support the notion of the individual level as the origin of tacit knowledge in an organization and indicate that business longevity is enabled to study through processes of organizational learning. This study contributes with descriptions of approaching the distressed balance between knowledge renewal and conservation of knowledge. The descriptions of tacit knowledge transfer and its prerequisites contributes to knowledge of family business longevity. The conceptual framework of this study can be generalized to other small family businesses, such as the family farm business, to further describe tacit knowledge and its connection to family business longevity

High-Cost Users in Social and Health Care - Mental Health and Substance Abuse Customers: Case City of Tampere

Social and health care costs accumulate to a small number of people, called high-cost users. High-cost use correlates with poor health status and complex service needs and thus causes significantly higher expenditures than the rest of the population. It is not uncommon that the costliest 10 % causes 80 % of annual social and health care expenditures. This study analyses the high-cost users of the City of Tampere, and in more detail, mental health and substance abuse customers. The aim of this study is to gather understanding of these high-cost users, their demographics, service use and the persistence of the high-cost use. The gathered understanding is then used to segment the population into distinct groups in order to create a framework of potential methods to manage these segments, and to achieve cost savings, better services, effectiveness, productivity, and better quality. In addition to managing the current high-cost users of mental health and substance abuse services, this study tackles the topic of predicting future high-cost users by exploring the possibilities in predictive modeling in social and health care

Impact of slatted rubber flooring on locomotion, health and performance in an organic dairy herd.

Hälta orsakar djurlidande ute på våra mjölkgårdar och är dessutom ett stort ekonomiskt bekymmer. De flesta fall av hälta beror på klövsjukdomar. Som ett bidrag till att öka kunskapen om hur man når god klövhälsa, startades ett försök där 118 årsgamla kvigor i en ekologisk besättning följdes fram till slutet av deras första laktation. Försöket gick ut på att undersöka effekten av gummispalt i lösdriftsgångarna jämfört med betongspalt hos förstakalvare samt utvärdera betydelsen av vilket golvsystem, djupströbädd eller liggbås med betonggångar, förstakalvarna haft som kvigor. I denna tidigare del av studien undersöktes prevalensen av klövsjukdomar. I detta examensarbete jämfördes ytterligare parametrar; aktivitet, celltal, hållbarhet, produktion, brunststyrka och intervall från kalvning till sista insemination (KSI), hos förstakalvarna på gummispalt respektive betongspalt. Slutsatserna av undersökningarna bekräftade tidigare forskning som visade att mjölkkor ligger mindre tid av sin dygnsbudget om de har tillgång till mjuka golv utan att någon skillnad på mjölkavkastning ses. Denna ökning i aktivitet kan tolkas som en viktig välfärdsmarkör samtidigt som det inte tycks finnas anledning att frukta att den skulle minska mjölkavkastningen genom sämre blodcirkulation till juvret. Det finns tendenser till tydligare brunsttecken på mjuka golv (p=0,062) men det var ingen skillnad i KSI. Inga slutsatser angående mjukare golv och hållbarhet kunde dras. Ett intressant bifynd av studien var att kvigor som gått på djupströbädd hade nära dubbelt så höga celltal under sin första laktation (p=0,012), även om celltalen var låga totalt sett

Entrepreneurship in equestrian ventures : a value creation process

Entrepreneurship is a part of society’s development. According to the Swedish curriculum for the compulsory school this enterprising and innovative mindset shall be fostered by developing the student’s entrepreneurial competences, such as responsibility and willingness to take action. Earlier studies have suggested that competences that are characteristic to an entrepreneur should be developed through the process of start-up and running of an enterprise. Although, the current view on entrepreneurship is that the entrepreneur and the enterprise of his or hers is affected by the context surrounding it. Such a view of entrepreneurship implies that entrepreneurial competences is in fact developed through the interactions between the entrepreneur and the context. In order to understand the elements included in the process of developing entrepreneurial competences, an understanding of the value creating process must be developed. This study aims to understand the value creation process in an enterprise with riding education. This type of enterprise contains education and learning and is furthermore noticed for developing leadership skills, which in the entrepreneurial field is associated with entrepreneurial competences. The interviewed business-managers have got a long experience from their line of business and of education, which is seen as an essential criterion in order to highlight crucial elements in the enterprise that promotes learning. The manager’s stories about their enterprise is analyzed from a theoretical model, which is constructed by an aim to understand how the process of learning integrates with the entrepreneurial process. The results of this study present that values created in this kind of enterprise has been identified as entrepreneurial competences such as emotional intelligence and the willingness to take action. An important element in the value creation process is the entrepreneur’s ability to identify and act by the needs of different individuals. Through the interviews, we approach an understanding of the value creation process in an enterprise with riding education.Entreprenörskap är en del av samhällets utveckling. Enligt skolverkets läroplan ska detta företagande och innovationstänkande främjas genom att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor, såsom ansvarstagande och handlingskraft. Tidigare studier föreslår att utmärkande förmågor hos en entreprenör bör vara utvecklade i samband med processen av att starta och driva företag. Den aktuella synen på entreprenörskap är dock att entreprenören och dennes företag påverkas av omgivningen. Ett sådant perspektiv antyder att entreprenöriella förmågor bör vara utvecklade genom entreprenörens och omgivningens interaktioner. För att förstå vilka faktorer som främjar utveckling av entreprenöriella förmågor krävs därmed en förståelse för interaktionens värdeskapande process. Denna uppsats syftar till att utveckla förståelse för den värdeskapande processen i företag med ridutbildning. Avgränsningen har valts eftersom en sådan typ av verksamhet involverar utbildning och lärande. Det är vidare en verksamhetstyp som är uppmärksammad för att utveckla ledarskapsförmågor, vilka i entreprenörskapsfältet förknippas med entreprenöriella förmågor. Djupintervjuer har utförts med företagare vilka har lång erfarenhet av hästnäringen. Lång erfarenhet anses vara nödvändigt för att kunna beskriva hur de förhåller sig till lärande i deras verksamhet. Företagarnas berättelser analyseras utifrån en teoretisk modell, vilken är framtagen för att förstå hur lärandeprocessen integrerar med den entreprenöriella processen. Arbetets resultat visar att värden som skapas innefattar utvecklingen av förmågor, såsom emotionell intelligens och handlingskraft. Den mest centrala förutsättningen för värdeskapande är entreprenörens förmåga att se och agera utefter olika individers behov. Genom utförda intervjuer närmar vi oss en förståelse för värdeskapande i företag med ridutbildning

Developing a Multi-sensory Public Participation GIS (MSPPGIS) method for integrating landscape values and soundscapes of urban green infrastructure

This paper develops, tests and validates a Multi-sensory Public Participation GIS (MSPPGIS) method combining the qualities of soundscapes and landscape values mapping. The development of the method involved: a) Public Participation GIS survey design; b) three-phase evaluation of survey addressing analytical, applicability and usability criteria; c) survey refinement; d) sampling and data collection, and; e) spatial data analysis. The analysis consisted of hotspot mapping involving Kernel Density Estimation, spatial overlap assessment using Jaccard coefficients and value compatibility analysis showing the level of spatial compatibility between positive landscape values and positive and negative soundscapes. Results indicated very low to low spatial overlap between the different landscape values and pleasant/unpleasant sound hotspots, suggesting that landscape values do not necessarily reflect sonic perception of urban green and blue spaces. Pleasant and unpleasant sounds were located closer to home than landscape values (except for urban life values), indicating that respondents' soundscape 'cognitive map' is smaller in spatial range. The MSPPGIS method enables the elicitation of a more dynamic and diverse set of sounds compared to previous soundscape mapping which tend to focus on 'noise' instead of multiple experiences of different sounds. Also, the combination of landscape values and soundscapes in MSPPGIS provides for a more integrated assessment of 'where' and 'how' to design urban green infrastructure

Developing a Multi-sensory Public Participation GIS (MSPPGIS) method for integrating landscape values and soundscapes of urban green infrastructure

This paper develops, tests and validates a Multi-sensory Public Participation GIS (MSPPGIS) method combining the qualities of soundscapes and landscape values mapping. The development of the method involved: a) Public Participation GIS survey design; b) three-phase evaluation of survey addressing analytical, applicability and usability criteria; c) survey refinement; d) sampling and data collection, and; e) spatial data analysis. The analysis consisted of hotspot mapping involving Kernel Density Estimation, spatial overlap assessment using Jaccard coefficients and value compatibility analysis showing the level of spatial compatibility between positive landscape values and positive and negative soundscapes. Results indicated very low to low spatial overlap between the different landscape values and pleasant/unpleasant sound hotspots, suggesting that landscape values do not necessarily reflect sonic perception of urban green and blue spaces. Pleasant and unpleasant sounds were located closer to home than landscape values (except for urban life values), indicating that respondents' soundscape 'cognitive map' is smaller in spatial range. The MSPPGIS method enables the elicitation of a more dynamic and diverse set of sounds compared to previous soundscape mapping which tend to focus on 'noise' instead of multiple experiences of different sounds. Also, the combination of landscape values and soundscapes in MSPPGIS provides for a more integrated assessment of 'where' and 'how' to design urban green infrastructure.Peer reviewe

Development and Investment Plan for Automatic Traffic Safety Enforcement in the Regions of Southwest Finland and Satakunta in 2011–2015 – a Preliminary Study

I det här arbetet utformades en utvecklings- och investeringsplan för automatisk trafiksäkerhetsövervakning för åren 2011-2015 för landsvägsnätet i Egentliga Finland och Satakunta. Planen innehåller analys av den nuvarande verksamhetsmodellen och förslag hur verksamhetsmodellen kunde förbättras samt förslag om vilka vägavsnitt som ska få automatisk övervakning och vilka projekt som ska prioriteras under åren 2011-2015. Vidare beskrivs i planen den automatiska övervakningsteknik och verksamhetsmodell som används i Sverige samt åtgärdsförslag för att öka den automatiska trafikövervakningens acceptans. Den nuvarande verksamhetsmodellen och behovet av att utveckla den automatiska trafikövervakningen har utvärderats på basis av intervjuer med experter. Experterna ansåg att den nuvarande verksamhetsmodellen i huvudsak är funktionell och effektiv, eftersom man med relativt små kostnader har uppnått effektiva resultat. Den automatiska trafikövervakningen måste dock fortfarande utvecklas och Sveriges verksamhetsmodell ansågs vara en bra förebild och ett gott exempel. De viktigaste utvecklingsområdena ansågs vara utveckling av tekniken, snabbare informationsbehandling och automatisering, vilket skulle öka polisens resurser att verkställa övervakningen. Vägavsnitten som ska få automatisk övervakning under åren 2011-2015 prioriterades främst på basis av olycksfrekvens, antal olyckor, Tarva-beräkningsresultat, hastighetsdata och trafikmängder. Av olycksstatistiken har man främst uppmärksammat personskadeolyckor. Tarva-beräkningarna användes också för att utvärdera den automatiska trafikövervakningens inverkan och effektivitet. Enligt de intervjuade experterna är öppenhet kring övervakningen, synlig övervakningsapparatur och kontinuerlig informationsförmedling bland de viktigaste sätten att öka acceptansen. Genom att informera för man fram systemets fördelar och dess betydelse för trafiksäkerheten. Att förändra övervakningskamerans varumärke till säkerhetskamera enligt Sveriges modell ansågs även vara bra. I detta arbete presenteras en plan för att utveckla acceptansen för automatisk trafiksäkerhetsövervakning.Työssä laadittiin automaattisen liikenneturvallisuusvalvonnan kehittämis- ja investointisuunnitelma vuosille 2011-2015 Varsinais-Suomen ja Satakunnan maantieverkolle. Suunnitelmaan kuului nykyisen toimintamallin ja kehittämistarpeiden arviointi sekä vuosina 2011-2015 toteutettavien automaattivalvontajaksojen ja hankkeiden priorisointi. Lisäksi työssä kuvattiin Ruotsissa käytössä olevaa automaattivalvontatekniikkaa ja -toimintamallia sekä esitettiin toimenpide-ehdotuksia automaattivalvonnan hyväksyttävyyden lisäämiseksi. Nykyistä toimintamallia ja automaattivalvonnan kehittämistarpeita arvioitiin asiantuntijahaastattelujen perusteella. Asiantuntijat pitivät nykyistä toimintamallia pääasiassa toimivana ja tehokkaana, sillä suhteellisen pienillä kustannuksilla on päästy tehokkaisiin tuloksiin. Automaattivalvonnassa on kuitenkin asiantuntijoiden mielestä vielä kehitettävää ja Ruotsin toimintamallia pidettiin hyvänä suuntana ja esimerkkinä. Suurimpina kehittämiskohteina pidettiin tekniikan kehittämistä sekä tiedon käsittelyn nopeuttamista ja automatisointia, mikä lisäisi poliisin resursseja valvonnan suorittamiseen. Vuosina 2011-2015 toteutettavat automaattivalvotut tiejaksot priorisoitiin ensisijaisesti onnettomuustiheyksien, onnettomuusmäärien, Tarva-laskentatulosten, nopeustietojen ja liikennemäärien perusteella. Onnettomuustilastoista huomioitiin lähinnä henkilövahinkoon johtaneet onnettomuudet. Lisäksi Tarva-laskentatuloksia hyödynnettiin automaattivalvonnan vaikutusten ja tehokkuuden arvioinnissa. Haastateltujen asiantuntijoiden mielestä tärkeimmät keinot hyväksyttävyyden lisäämiseksi olivat valvonnan avoimuus, valvontalaitteiden näkyvyys ja jatkuva valvonnasta tiedottaminen. Tiedottamisella tuodaan esille järjestelmän hyödyt ja sen merkitys liikenteelle ja liikenneturvallisuuteen. Myös automaattivalvontakameran brändin muuttamista Ruotsin mallin mukaisesti turvallisuuskameraksi pidettiin hyvänä. Tässä työssä esitettiin suunnitelma automaattivalvonnan hyväksyttävyyden lisäämiseksi.The report contains a development and investment plan for automatic traffic safety enforcement in the road network of the regions of Southwest Finland and Satakunta for 2011–2015. The plan involved the assessment of the current operating model and development needs as well as the prioritisation of road sections chosen for automatic traffic safety enforcement and the projects to be implemented in 2011–2015. In addition, the report describes the technologies and the operating model used in automatic traffic safety enforcement in Sweden and presents proposals for action for increasing the level of public approval for automatic traffic safety enforcement. The current operating model and development needs in automatic traffic safety enforcement were assessed through expert interviews. The experts considered the current operating model to be, for the most part, functional and efficient, as relatively small investments have produced efficient results. The experts did, however, identify development needs in automatic traffic safety enforcement, and the Swedish model was perceived to offer useful direction and constitute a good example. The most significant development targets were considered to be the development of technology and the automation and speeding up of the processing of information, which would free up police resources for other tasks associated with traffic safety enforcement. The prioritisation of the road sections on which automatic traffic safety enforcement is to be implemented in 2011-2015 was carried out mainly based on accident frequencies, accident volumes, calculation results based on the Tarva system for the estimation of traffic safety effects, speed information and traffic volumes. In the review of accident statistics, mainly accidents leading death or injury were accounted for. In addition, the Tarva calculation results were utilised in estimating the effects and efficiency of automatic traffic safety enforcement. According to the experts interviewed, the most important ways to promote public approval of the system were openness in the implementation of enforcement, visibility of the enforcement equipment and informing citizens about the enforcement on a regular basis. Also, shifting the brand of the traffic enforcement camera more towards the notion of road safety camera in line with the Swedish model was considered a good idea. The report includes a plan for increasing public approval of automatic traffic safety enforcement

Insights into Preservation of Blood Biomarkers in Biobank Samples

Peer reviewe

Kestävän kaupunkikehityksen indikaattorit : YK:n kaupunkikehitysohjelman ja kestävän kaupunkikehityksen kansallinen seuranta

KEKANUA-hanke koostui kahdesta toisiinsa limittyneestä osiosta, joista ensimmäisessä koottiin Suomessa saatavilla oleva määrällinen tieto kansainvälisesti (YK-HABITAT) määriteltyihin uuden kaupunkikehityksen ohjelman (NUA) indikaattoreihin. NUA-indikaattorit on esitelty erillisenä julkaistussa Suomen maaraportissa. Toisessa osiossa luotiin ehdotus kotimaisesta kestävää kaupunkikehitystä mittaavasta avainindikaattorisarjasta. Kestävää kaupunkikehitystä tarkasteltiin seuraavien ilmiöiden kautta: 1) ilmastonmuutos 2) luonnon monimuotoisuus 3) ilmanlaatu 4) luonnonvarat ja kiertotalous 5) vesistöjen tila 6) kemikaalit ympäristössä 7) maankäyttö ja kaupungistuminen 8) terveys ja mielenterveys 9) yhdenvertaisuus, osallisuus ja vaikutusmahdollisuudet 10) turvallisuus 11) toimeentulo 12) koulutus, tutkimus, kehitys ja yritystoiminta sekä 13) julkisen talouden kestävyys. Indikaattoreita on yhteensä 46. Kullekin ilmiölle pyrittiin valitsemaan tiivis, mutta edustava joukko indikaattoreita yhteisen tietopohjan luomiseksi. Päämenetelmänä oli tutkimuskirjallisuuden, olemassa olevien indikaattorikokoelmien ja muiden tietolähteiden kartoitus. Lisätietoa kerättiin ja arvioita varmennettiin laaja-alaisissa työpajoissa. Indikaattoreiden kehittämisessä kunnat ovat keskeisessä asemassa. Niiden tulisikin olla mukana myös indikaattoreiden testaamisessa ja metatietomäärittelyjen laatimisessa

Rakennustuotannon työnjohdon työ ja työkyky 2011

Tässä raportissa kerrotaan, millaista rakennustuotannon työnjohdon työ on ja millainen on heidän työkykynsä vuonna 2011. Lisäksi kerrotaan muutospaja -menetelmästä, jonka tavoitteena on työnjohdon työn ja työolojen kehittäminen. Raportissa käsitellään rakennustuotannon työnjohdolle ja työpäälliköille tehdyn kyselyn ja haastattelujen sekä työmaakäyntien ja hankeyritysten muutospajojen tuloksia