Brottkarrs forskola – a comparative study between the landscape architect’s intentions and outcome

Det här är ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegård och landskapsarkitektens intentioner jämfört med hur resultatet, den färdiga gården, används av barnen. I den jämförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfällen på plats kan man se att det är svårt att fullt ut sätta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nästan blir som arkitekten tänkt sig finns det flera återkommande moment som riskerar att påverka designprocessen på ett dåligt sätt. Några risker som förefaller uppenbara är att man ägnar kraft åt att skapa miljöer för särskilda tillfällen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte använder i vardagsleken. En annan är att man tar avstamp i den vuxnes syn på utemiljön där ord som säkerhet, skönhet och ekonomi får stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen är ett bra sätt att starta upp planeringsprocessen. Observationer är lämpliga som avslutning av arbetet. Erfarenheter från observationer kan man ta med sig i kommande projekt. Om målet är att skapa förskolegårdar där barnen har möjlighet att leka fritt och intensivt, ska man värna om naturmark som upptäcks i en inventering eller så kan man skapa fler ytor som är naturlika. Även redskapsleken har sin funktion i uteleken, men med tanke på vilken pedagogik som förskolan använder sig av kan man tänka sig att minska ner på dessa ytor till förmån för friare naturlika ytor. Så på frågan om det blev som landskapsarkitekten hade tänkt sig, blir svaret ja, något så när. Men den viktiga frågan är snarare om landskapsarkitekten tänkte rätt. Att försöka kvalitetssäkra, utföra observationer på förskolegårdar, är ett utmärkt sätt att lära sig mer om hur man kan skapa bättre förutsättningar för barnens lek i framtida förskoleprojekt. Då finns helt enkelt förutsättningar för den reflekterande landskapsarkitekten att ställa sig rätt frågor i framtiden

Cancer risk among insulin users : comparing analogues with human insulin in the CARING five-country cohort study

Aims/hypothesis The aim of this work was to investigate the relationship between use of certain insulins and risk for cancer, when addressing the limitations and biases involved in previous studies. Methods National Health Registries from Denmark (1996-2010), Finland (1996-2011), Norway (2005-2010) and Sweden (2007-2012) and the UK Clinical Practice Research Datalink database (1987-2013) were used to conduct a cohort study on new insulin users (N = 327,112). By using a common data model and semi-aggregate approach, we pooled individual-level records from five cohorts and applied Poisson regression models. For each of ten cancer sites studied, we estimated the rate ratios (RRs) by duration (6 years) of cumulative exposure to insulin glargine or insulin detemir relative to that of human insulin. Results A total of 21,390 cancer cases occurred during a mean follow-up of 4.6 years. No trend with cumulative treatment time for insulin glargine relative to human insulin was observed in risk for any of the ten studied cancer types. Of the 136 associations tested in the main analysis, only a few increased and decreased risks were found: among women, a higher risk was observed for colorectal (RR 1.54, 95% CI 1.06, 2.25) and endometrial cancer (RR 1.78, 95% CI 1.07, 2.94) for 6 years (RR 0.22, 95% CI 0.05, 0.92). Comparisons of insulin detemir with human insulin also showed no consistent differences. Conclusions/interpretation The present multi-country study found no evidence of consistent differences in risk for ten cancers for insulin glargine or insulin detemir use compared with human insulin, at follow-up exceeding 5 years.Peer reviewe

Pharmacological Treatment in Patients with Type 2 Diabetes: Benefits and Risks. Epidemiological Studies from the Swedish National Diabetes Register

Background and Aims: A number of modifiable risk factors – including glycated haemoglobin (HbA1c), low-density lipoprotein cholesterol (LDL-C) and blood pressure – are important for the prognosis of type 2 diabetes (T2D). Lifestyle changes and medications aimed at optimizing these risk factors are crucial components of diabetes care. The objective of this thesis was to assess the benefits and potential risks associated with pharmacological treatments in patients with T2D as part of routine clinical practice. Patients and Methods: This thesis includes four observational studies based on data from the nationwide Swedish National Diabetes Register. Clinical characteristics and risk factor control were analysed in a cross-sectional study of an unselected sample of T2D patients (n=163,121) in 2009. The effectiveness and safety of various glucose-lowering agents were analysed in two cohort studies, including a sample of drug naive T2D patients (n=17,309) and a sample of T2D patients that were stratified according to renal function (n=51,675). Benefits and risks associated with aspirin treatment was analysed in T2D patients who were free of cardiovascular disease (CVD) (n=18,646). Results: The majority of patients with T2D had not reached the treatment goals for HbA1c, LDL-C or blood pressure. New users of metformin showed a lower risk of requiring treatment intensification with add-on treatment with a second agent or a switch to a new agent than new users of sulphonylurea (SU) or meglitinide when followed for up to 5.5 years. Metformin showed lower risks for CVD, acidosis/serious infection and all-cause mortality than patients treated with insulin, as well as a lower risk of all-cause mortality than patients treated with other oral hypoglycaemic agents (OHAs) at 4 years follow-up. Similar beneficial effects of metformin were seen in patients with renal impairment (estimated glomerular filtration rate [eGFR] 45-60 ml/min/1.73 m2); metformin was not associated with any increased risk of serious adverse events, even in patients with low renal function (eGFR 30-45 ml/min/1.73 m2). Furthermore, there were no beneficial effects in terms of risks for CVD or mortality associated with aspirin treatment in T2D patients with no established CVD who were followed for 4 years. Conclusions: The insufficient risk factor control that was seen in T2D patients highlights the importance of continuing efforts to reach treatment targets. Metformin was associated with superior glycaemic durability and lower risks for serious adverse events, even in patients with mild to moderate renal impairment, than other glucose-lowering agents. These results support the use of metformin as a first-line agent and suggest that even more T2D patients could benefit from it. The absence of beneficial effects associated with aspirin in T2D patients with no established CVD supports more restrictive use for primary prevention of CVD in patients with T2D

Разработка информационного Web-портала для ГУО "Центр творчества детей и молодежи центрального района г. Гомеля"

Trängselskatt finns idag i både Stockholm och Göteborg, och det är troligt att utformningen av dessa trängselskattesystem kommer att justeras framöver med avseende på avgiftsnivå, placering och tidpunkt. För Stockholm finns beslut om ändring från januari 2016 och i Göteborg ändrades avgiftsnivåerna i januari 2015. I detta projekt utvecklas metoder som ska kunna ge stöd vid justering av avigiftsnivåer, så att en så stor samhällsekonomisk nytta som är möjligt uppnås med trängselskattesystemet. För storstadsområden, där det under rusningstrafik är trängsel i delar av nätverket, är trängselskatt främst intressant att analysera med dynamiska transportmodeller. Tidigare utveckling av metoder för optimal avgiftssättning har dock främst fokuserat på statiska modeller, exempelvis Emme, som har kända problem med att korrekt uppskatta förändring i restider när det är trängsel i delar av trafiknätverket. I detta projekt har vi därför tillämpat surrogat-baserad optimering, som är en metodansats som ställer få krav på vilken transportmodell som används. Den dynamiska transportmodellen Regent/VisumDUE finns sedan tidigare implementerad för Stockholmsregionen, och har därför även använts i detta projekt. VisumDUE är en makroskopisk nätutläggningsmodell med dynamiskt ruttval, och Regent är en efterfrågemodell som innehåller resgenerering, färdmedelsval och destinationsval för arbetsresor[1]. Surrogat-baserad optimering erbjuder ett ramverk för optimering av problem med beräkningsmässigt kostsamma målfunktioner. Genom att approximera en funktionsyta till samplade punkter från den kostsamma målfunktionen, kan optimeringen istället göras över den approximerade funktionsytan. För Regent/VisumDUE tar utvärderingen av ett givet trängselskattescenario ca tio timmar, och det är denna beräkningstid som gör målfunktionen kostsam. Givet ett antal samplade punkter, görs ytterligare sampling utifrån en given strategi för att förbättra approximationen, så kallad iterativ sampling. Inom ramverket finns dock en mängd möjligheter för hur de olika komponenterna designas. Därför är det svårt att utvärdera surrogat-baserad optimering med endast Regent/VisumDUE. En statisk transportmodell har därför använts för att utvärdera ett antal kombinationer av samplingsstrategi och funktionsyta. Den mest lovande kombinationen har sedan även utvärderats med Regent/VisumDUE. För att vara praktiskt tillämpbart i framtiden har fokus i projektet varit att utvärdera hur metodansatsen fungerar när antalet möjliga tulluppsättningar är kraftigt begränsat (20-40 stycken). Det scenario som har använts som grund i projektet är trängselskatt i Stockholm på nuvarande tullring, på Essingeleden samt på innerstadsbroarna. Skatten är differentierad med avseende på riktning, vilket ger sex olika skattenivåer att optimera. Optimeringen har gjorts för trängselskattenivå under maxtimmen. I det dynamiska fallet har trängselskattens nivå utanför maxtimme funnits med som indata, men samma tidsprofil som på nuvarande tullring har antagits i alla scenarier (avgiftstrappa 50%, 75%, 100%, 75%, 50%). Utvärderingen med den statiska transportmodellen visar att lösningar nära globalt optimum kan uppnås med endast 40 utvärderade trängselskattenivåer, och en tydlig förbättring av den samhällsekonomiska nyttan uppnås redan vid 20 utvärderade trängselskattenivåer. Även med ett kraftigt begränsat antal utvärderingar av den kostsamma målfunktionen i Regent/VisumDUE, har vi visat att det är möjligt att använda metodansatsen. En tydlig förbättring av den samhällsekonomiska nyttan uppnås med endast 22 utvärderade trängselskattenivåer. Ytterligare experiment skulle dock behövas för att undersöka hur stor denna förbättring är i förhållande till vad som skulle kunna uppnås.Optimala vägavgifter med dynamiska modelle