Blivande hundägare - vad bör man tänka på?

Syftet med examensarbetet är att genom en litteraturstudie sammanfatta vad som är viktigt att tänka igenom innan hundköpet och vad den blivande hundägaren ska tänka på vid val av hund. Idag används hunden främst till sällskap och ses oftast som en familjemedlem eller som ett barn. Sällskapshundar inkluderar idag de flesta raser vilket kan ställa till med problem i många hem. Detta på grund av att många raser inte lämpar sig för det stillsamma liv som många sällskapshundar tvingas leva. Det finns mer än 300 rasvarianter samt olika blandraser att välja mellan när man ska köpa hund. Många som funderar på att köpa hund tänker inte alltid igenom vad det innebär att äga en hund innan köpet genomförs och att olika raser kräver olika mycket från sina ägare. Rasen väljs kanske på grund av utseende istället för vilka egenskaper som rasen är selekterad för. Ett ogenomtänkt köp av hund kan i slutändan medföra välfärdsproblem för hunden, ägaren och/eller omgivningen. Beteenden som anses som problematiska för ägaren är omfattande i hundpopulationen och är en av de främsta orsakerna till övergivning, omplacering och avlivning av hundar. Att fundera igenom köpet av hund ordentligt innan det genomförs kan antagligen ge bättre förutsättningar för en god relation med hunden och bidra till ett livslångt ägande. I Sverige finns det en lagstiftning som reglerar hållandet av hundar som hundägare är skyldiga att känna till. Lagstiftningen är utformad för att se till hundens behov och välfärd i samhället. Det är många faktorer som behöver tänkas igenom innan ett hundköp genomförs. Den blivande hundägaren bör vara införstådd i vad hundägandet innebär och dess livssituation och ekonomi behöver tänkas igenom då en hund vanligtvis lever länge och kostar mycket pengar under sin livstid. Genom att spendera mycket tid med hunden kan en förbättrad relation till hunden skapas, vilket minskar risken för beteendeproblem hos hunden samt ger goda förutsättningar för en lång och bra relation mellan ägare och hund

Co-designing MOOCs with CoDe-Graph

As MOOCs have become a standard format of online learning, it is increasingly important to design courses that ft the needs and contexts of the targeted learners. One way to do so is by actively designing with the subject experts, instructors, and other stakeholders. Within the context of designing MOOCs for disadvantaged groups in Southeast Asia, we explore the three-phase process of co-design. We present a graphical modeling language, CoDe-Graph, which can be used to facilitate the co-design process. We examine how diverse groups of experts provide feedback on design elements and create a com mon understanding using shared artifacts. Four case studies illustrate how the tool can be used by co-design teams to create and visualize custom MOOC designs

Instructional Design for Stimulating Selfdirected Learning of Theoretical Knowledge

Es wird untersucht, unter welchen Bedingungen ein zufrieden stellender Aufbau strukturellen Wissens über die Kostenrechnung in der kaufmännischen Ausbildung erreicht werden kann. Insbesondere wird geprüft, inwieweit dazu eine computergestützte Lernumgebung beitragen kann, die ein weitgehend selbständiges Lernen ermöglicht. Das weitgehend selbständige Lösen komplexer und möglichst realistischer Lernaufgaben vollzieht sich in medialen Lernumgebungen (computergestützte "Fallstudien", ArbeitsAnaloge LernAufgaben), die ein Bearbeiten von unterschiedlichen Lernaufgaben zulassen. So wird eine Abstraktion von Wissen gefördert. In mehreren Studien mit 76 Versuchspersonen wurde der Frage nachgegangen, welche Merkmale solche medialen Lernumgebungen erfüllen müssen und welche Hilfen und Unterstützungsmaßnahmen wirksam sind. Unter anderem wurden zusätzliche Lehrinterventionen konzipiert, um die Lehrzieltransparenz zu verbessern und theoretische Zusammenhänge zu explizieren. (ZPID