Opposite transcriptional regulation in skeletal muscle of AMP-activated protein kinase gamma3 R225Q transgenic versus knock-out mice

AMP-activated protein kinase (AMPK) is an evolutionarily conserved heterotrimer important for metabolic sensing in all eukaryotes. The muscle-specific isoform of the regulatory gamma-subunit of the kinase, AMPK gamma3, has an important role in glucose uptake, glycogen synthesis, and fat oxidation in white skeletal muscle, as previously demonstrated by physiological characterization of AMPK gamma3 mutant (R225Q) transgenic (TgPrkag3(225Q)) and gamma3 knock-out (Prkag3(-/-)) mice. We determined AMPK gamma3-dependent regulation of gene expression by analyzing global transcription profiles in glycolytic skeletal muscle from gamma3 mutant transgenic and knock-out mice using oligonucleotide microarray technology. Evidence is provided for coordinated and reciprocal regulation of multiple key components in glucose and fat metabolism, as well as skeletal muscle ergogenics in TgPrkag3(225Q) and Prkag3(-/-) mice. The differential gene expression profile was consistent with the physiological differences between the models, providing a molecular mechanism for the observed phenotype. The striking pattern of opposing transcriptional changes between TgPrkag3(225Q) and Prkag3(-/-) mice identifies differentially expressed targets being truly regulated by AMPK and is consistent with the view that R225Q is an activating mutation, in terms of its downstream effects. Additionally, we identified a wide array of novel targets and regulatory pathways for AMPK in skeletal muscle

Project management in virtual teams - Trust, shared understanding and groupwares

Virtuella teams är arbetsgrupper där gruppmedlemmar inte sitter på samma plats och arbetar,de kan sitta i olika länder, städer och byggnader. Avståndet är inte avgörande för om en arbetsgrupp är virtuell utan det handlar om i vilken grad arbetsgruppen är beroende av informationsteknologi för att kommunicera och utföra en arbetsuppgift. Virtuella teams är arbetsgrupper som blir allt vanligare i organisationer. Att använda sig av virtuella teams kan bidra till sänkta tids- och resekostnader och en större kunskapspool för organisationer.Projektledare för virtuella teams står inför en rad utmaningar: skapa förtroende med och mellan projektmedlemmar de sällan eller aldrig träffar, förmedla en gemensam förståelse för projektets mål och hantera kulturella och informationsteknologiska utmaningar. Denna studie undersökte hur sex olika projektledare tyckte dessa utmaningar påverkat dem när de varit projektledare för ett virtuellt team. Studien undersökte även hur projektledare kan använda sig av groupwares för att skapa förtroende och teamkänsla i ett virtuellt team.Studien visade att den största utmaningen i virtuella teams är de kulturella skillnaderna och användningen av groupwares är inte en av de stora utmaningarna för att leda virtuella teams. Studien visade även att ansikte mot ansikte möten är för viktiga för att ersättas helt av groupwares. Groupwares bör därför användas som ett kompletterande alternativ för att skapa förtroende och gemensam förståelse för projektets mål.Virtual teams are teams where team members don’t sit and work in the same place, they can work in different countries, cities and buildings. It’s not the distance between team members that defines a virtual team, it's the extent to which the team is dependent on information technology to communicate and carry out a task. Virtual teams is becoming more common in organizations, to use virtual teams organizations can reduced time and travel costs and create a larger knowledgebase. A project manager for virtual teams faces many challenges, they have to build trust with and among team members they rarely or never meet, create a common understanding of project objectives and manage the challenges that culture and information technology creates. This thesis examined six different project managers thoughts on how these challenges have affected them when they managed a virtual team. The study also examined how project managers can use groupware to build trust and team spirit in a virtual team. This thesis showed that the most crucial challenge in virtual teams is the cultural differences and the use of groupwares is not one of the big challenges for managing a virtual team. The thesis also showed that face-to-face meetings are too important to be replaced by groupwares,therefore groupwares should be used as a complementary option for building trust and shared understanding of project objectives

EN ENAD PROFESSION? En analys av hur arbetsterapi beskrivs via vårdenheters hemsidor

Bakgrund Författarna hade ett antagande om att arbetsterapi var ett okänt område för många samt att många yrkesverksamma arbetsterapeuter hade svårt att enkelt förklara vad deras yrke innebar. Professionsförbunden World Federation of Occupational Therapists och Sveriges Arbetsterapeuter riktar sig till yrkesverksamma och blivande arbetsterapeuter. En stor del av förbundens arbete går ut på att sprida och förtydliga information om arbetsterapi och detta uppmanar de även sina medlemmar att göra. Baserat på litteratur, förbundens uppmanande och sitt eget antagande ville författarna utforska den bild som förmedlas av arbetsterapi. Författarna valde att rikta in sig på hur bilden av arbetsterapi förmedlades via olika vårdenheters hemsidor inom Västra Götalandsregionen, då hemsidor idag är en lättillgänglig källa till information. Syfte Att undersöka hur arbetsterapi beskrivs och förmedlas via hemsidorna för de vårdenheter som erbjuder arbetsterapi. Metod En manifest, kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman genomfördes på material sammanställt från hemsidor från verksamheter som erbjuder arbetsterapi inom sjukhusvård, kommunal rehabilitering, privat och offentlig primärvård. Resultat Analysen av materialet från hemsidorna visade att bilden av arbetsterapi kunde delas in i tre kategorier varav alla innehöll tre underkategorier. Kategorierna var arbetsterapeutiska handlingar, verksamhetens ramar och professionell kärna. Arbetsterapeutiska handlingar beskrev olika typer av handlingar som arbetsterapeuten kan göra. Verksamhetens ramar beskrev olika yttre faktorer som styr arbetsterapeutens arbete. Professionell kärna beskrev arbetsterapeutens specifika syfte, tanke- och förhållningssätt. Slutsats Den samlade bilden från hemsidorna var informativ och målande men med potential till förtydligande kring arbetsterapeutens aktivitetsfokus. Det fanns också en stor variation inom kategorierna vilket tyder på att det finns en oenighet inom professionen kring hur arbetsterapi bäst beskrivs. Undersökningen indikerar att vidare forskning behövs för att undersöka hur beskrivningarna på de olika enheternas hemsidor kan förtydligas och bli mer enhetlig för samtliga enheter som erbjuder arbetsterapi

Feedback och uppmuntran - vilka elever får det? : En studie om hur idrott– och hälsolärare ger feedback och uppmuntran till sina elever

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare i skolämnet idrott och hälsa ger feedback på elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som använts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott– och hälsolärare som är verksamma på högstadiet och gymnasiet. Studien har kommit fram till att feedback inte är lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns både i hur lärare ger feedback och till vilka som får feedback. Kvinnor och mäns feedback ter sig olika både till form och till mängd. Anledningar till detta finns det många olika aspekter på men inget som helt kan avgöras. Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen. Målet är att hinna ge alla elever feedback varje lektion men det är svårt att hinna med detta då dagens klasser är stora och lärarna undervisar många vilket är en frustration hos lärarna. Även om lärare upplever det svårt att hinna med att ge feedback är det viktigt att denna form av återkoppling finns med i vår idrott– och hälsoundervisning. De medverkande lärarna framhåller att feedback gynnar elevers inlärning och deras intresse för fysisk aktivitet. Författarna upplever att allt för få elever är fysiskt aktiva utanför skolans idrott– och hälsoundervisning. Genom att använda feedback som en grundsten i undervisningen ökar förhoppningsvis intresset och engagemanget för fysisk aktivitet till ett livslångt lärande. 

Det tilltagande tyckandet i tidningen : En undersökning om opinionsmaterialets utveckling mellan 1986 och 2013

I den här uppsatsen undersöks opinionsmaterialets utveckling och förändring mellan 1986 och 2013 i de fyra tidningarna Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Nerikes Allehanda. De år som har undersökts i nämnda period är 1986, 1995, 2004 samt 2013. Genom kvantitativa undersökningar har vi studerat hur mycket opinionstexterna har ökat i antal, hur placeringen på tidningssidan har förändrats, vilka ämnesområden som har bevakats och hur många kvinnliga respektive manliga skribenter som har skrivit texterna. En kompletterande kvalitativ undersökning har också gjorts för att undersöka hur argumentationen i opinionstexterna har förändrats genom åren. För att komma fram till det har vi använt oss av Aristoteles retorikbegrepp ethos, pathos och logos, och applicerat dem på ett urval av krönikor från olika år och tidningar. Undersökningen visar att antalet opinionstexter utanför ledarplats har ökat och att majoriteten av skribenterna är män. Undersökningen visar även hur den populära spalten så sakteligen har börjat bytas ut mot andra placeringar på nyhetssidan. Sport och kultur har varit de två mest populära genrerna genom åren, värt att notera är även de opinionsbildande ekonomitexternas kraftiga ökning sedan 1986

Caring for a patient who is a potential organ donor : A qualitative literature review from the perspective of the intensive care nurse

Bakgrund: Att vårda potentiella donatorer är en svår uppgift för sjuksköterskan och på grund av den komplexitet och stress som situationen medför är det utmanande för sjuksköterskan på intensivvårdsavdelningen. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter av att vårda patienter med konstaterad hjärndöd och som är potentiella organdonatorer. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Systematisk dataanalys användes där data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Den systematiska dataanalysen resulterade i åtta subkategorier och tre kategorier. Dessa kategorier var: Sjuksköterskans perspektiv påverkar vårdandet, Den utmanande vården och En vård som väcker starka känslor. Resultatet visade att begreppet hjärndöd var svårt att förstå då patienten såg levande ut. Sjuksköterskans kunskap och syn på organdonation påverkade vården och det var en utmanande uppgift att balansera vården mellan den potentiella donatorn och de närstående. I vården av den potentiella donatorn och mötet med de närstående väcktes starka känslor. Slutsats: Situationen kring den potentiella donatorn och kommunikationen med de närstående är mycket utmanande för sjuksköterskan. En god arbetsmiljö och utbildning i kommunikation är av största vikt för att stärka sjuksköterskans professionella roll.Background: To care for potential donors is a difficult task for nurses and due to the complexities and stressors the situation creates, it is a big challenge for nurses in the intensive care units. Aim: The aim was to clarify the intensive care nurse´s perceptions and experiences caring for patients with the diagnosis of brain death and that are potential organ donors. Method: This literature review was conducted by composing 14 qualitative scientific articles. A systematic data analysis was used where data was analysed through a manifest content analysis. Results: The systematic data analysis resulted in eight subcategories and three categories. The three categories described as: The nurse´s perspectives influence the care, The challenging care and A care that evokes strong emotions. The result showed that the concept of brain death was hard to understand when the patient actually looks alive. The knowledge of the nurse and the perception of organ donation influenced the care and it was a challenging duty to balance the care of the potential donor and the relatives. When caring for the potential donor and meeting with the relatives, strong emotions were created. Conclusion: The situation around the potential donor and the communication with the relatives is very challenging for the nurse. A healthy work environment and education in communication are crucial to improve the professional role of the nurse

KVINNORS COPINGSTRATEGIER FÖR ETT LIV MED ÅNGEST : En kvalitativ kandidatuppsats baserad på självbiografier.

Bakgrund: Nästintill 25 % av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet av ångestsyndrom och drabbar vanligen fler kvinnor än män. Att drabbas av ångest är något som kan förändra hela livssituationen och påverkar ständigt det dagliga livet. För att lära sig hantera ett liv som kantas av ångest kan olika copingstrategier ha en viktig betydelse.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors copingstrategier för att klara av att leva med ångest. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där resultatet är baserat på en manifest innehållsanalys av sex självbiografier. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tio underkategorier. Resultatet visade att kvinnorna använde sig av positiva, destruktiva, kortsiktiga och hållbara copingstrategier. Slutsats: De copingstrategier som kvinnorna använde visade sig ha både en kortsiktig och en långsiktig ångetreducerande effekt. Kvinnorna använde sig av samma eller liknande copingstrategier i de olika kategorierna och ett mönster kunde utläsas.

”Inga pekpinnar, ingen ångest” : Gymnasielärares kunskaper, erfarenheter och didaktiska val vid undervisning av kosthållning och ätstörningar i idrott och hälsa

Lärare har ett inflytande över elevers syn på hälsa (Webb & Quennerstedt 2010), och Von Essen (2015) påpekar den känslomässiga laddning som konversationen kring mat kan medföra. Därför blir det viktigt att undersöka hur lärare arbetar med kosthållning och ätstörningar där bland annat mat kopplat till hälsa kan ingå. Syftet med denna studie var att ta reda på varifrån gymnasielärare fick sina kunskaper om kosthållning och ätstörningar, samt hur de valde att undervisa om dessa områden i idrott och hälsa. Efter ett ändamålsenligt urval intervjuades fem lärare. Insamlad data transkriberades och kategoriserades i olika steg. Valda teman analyserades främst med hjälp av läroplansteorin (Linde 2012). Resultatet visade att respondenterna hade kunskaper och erfarenheter, men med olika ursprung. Främst härstammade de från egen kompetensutveckling, inte ämneslärarutbildningen. Respondenterna nämnde att erfarenhet av elever med ätstörningar togs i beaktning vid lektionsplanering. Respondenterna gjorde olika didaktiska val, både i vad som undervisades om, i vilken kurs detta skedde samt i vilken utsträckning. De praktiska delarna placerades i idrott och hälsa, med elevcentrerad undervisning. De teoretiska delarna placerades i andra ämnen och var mer lärarledda. Denna uppdelning var vanligast vid ämnesövergripande arbete, vilket utfördes kring kosthållning och ätstörningar, trots att områdena tillhör det centrala innehållet i idrott och hälsa. Lärarens objektiva förhållningssätt användes för att skapa positiva lärupplevelser

Feedback och uppmuntran - vilka elever får det? : En studie om hur idrott– och hälsolärare ger feedback och uppmuntran till sina elever

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utsträckning lärare i skolämnet idrott och hälsa ger feedback på elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som använts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott– och hälsolärare som är verksamma på högstadiet och gymnasiet. Studien har kommit fram till att feedback inte är lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns både i hur lärare ger feedback och till vilka som får feedback. Kvinnor och mäns feedback ter sig olika både till form och till mängd. Anledningar till detta finns det många olika aspekter på men inget som helt kan avgöras. Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen. Målet är att hinna ge alla elever feedback varje lektion men det är svårt att hinna med detta då dagens klasser är stora och lärarna undervisar många vilket är en frustration hos lärarna. Även om lärare upplever det svårt att hinna med att ge feedback är det viktigt att denna form av återkoppling finns med i vår idrott– och hälsoundervisning. De medverkande lärarna framhåller att feedback gynnar elevers inlärning och deras intresse för fysisk aktivitet. Författarna upplever att allt för få elever är fysiskt aktiva utanför skolans idrott– och hälsoundervisning. Genom att använda feedback som en grundsten i undervisningen ökar förhoppningsvis intresset och engagemanget för fysisk aktivitet till ett livslångt lärande. 

Success factors and difficulties in the development of energy systems in new districts : A case study at Ebbepark in Linköping

Två tredjedelar av världens växthusgasutsläpp kommer från energianvändning varpå de klimatutmaningar som världen står inför till stor del är en energirelaterad utmaning. Sverige har som mål att uppnå 50% effektivare energianvändning till 2030 jämfört med 2005. Eftersom bostads- och servicesektorn står för 40% av landets totala energianvändning behöver sektorn genomföra förändringar för att målen ska kunna uppnås. Även byggsektorn blir berörd och där finns behov av att gå ifrån traditionella metoder. Nuvarande projekt behöver utvärderas för att kunna dra lärdomar till kommande projekt. Kommuniceras inte lärdomar vidare finns risk att misstag återupprepas.  Sankt Kors, ett kommunalt fastighetsbolag med fokus på kontorsverksamhet, är drivande i utvecklingen av stadsdelen Ebbepark i Linköping. Stadsdelen ska vara energisnål med fokus på innovation för att energieffektivisera energianvändningen. Denna studie bidrar till att, genom utvärdering av energisystemet i Ebbepark, identifiera framgångsfaktorer och fallgropar som kan beaktas vid kommande utformning av energisystem i nya stadsdelar. Utvärdering har gjorts i förhållande till funktion, miljömässig hållbarhet och socioteknisk utformning. Studiens kartläggning av energisystemet och undersökning av dess framväxt visat att det finns flertalet såväl tekniska som sociala aspekter som påverkar utformningen av energisystem. Det är därför av hög relevans att applicera ett sociotekniskt perspektiv.  Kartläggning av Ebbeparks energisystem visade att det tekniska systemet inkluderar flöden för att tillgodose byggnadens energibehov vilka i fallet är fjärrvärme, fjärrkyla, el från kraftnätet, el från solceller samt värme och kyla från geolager. Det sociala systemet inkluderar bland annat projektledning, beslutsfattare, driftpersonal och användare. Med andra ord både de som utvecklar systemet liksom de som i slutändan brukar det. Sociala systemet inkluderar genom dessa grupper också kommunikation, dokumentation och icke-tekniska artefakter.  Utvärdering av energisystemet och dess framväxt visar på flera fallspecifika faktorer som bidrar till att uppnå funktion och miljömässig hållbarhet, men att systemets utformning och därmed användning kan vara suboptimerat och därmed till viss del inte uppfylla socioteknisk utformning. Främst konstateras fallspecifika fallgropar gälla driftöverlämning och infasning för systemet vilka varit korta i förhållande till systemets komplexitet och omfattning. Vidare konstateras problem kring hur kunskap integreras i verksamheten, resursåtgång vid framtagande av dokument samt relevans av dokument också bli fallgropar. Fallspecifika framgångsfaktorer rör främst de tekniska komponenterna där komponenterna kan ses som framgångsfaktorer i sig men där kombinationen och helheten bidrar till att både minskad klimatpåverkan, flexibilitet, energieffektivisering och energiprestandamål uppnås.  Flera av de framgångsfaktorer och fallgropar som identifierats för Ebbepark anses inte vara generaliserbara eftersom varje stadsdel har sina unika förutsättningar. De framgångsfaktorer som identifierats kan konstateras främst röra den tekniska delen av energisystemet medan fallgroparna rör den sociala delen. Det tycks generellt finnas ett större fokus på optimering av det tekniska systemet än det sociotekniska. Two thirds of the world ́s green gas emissions emerge from energy use, whereupon the climate challenges facing the world are largely an energy related challenge. Sweden aims to achieve a 50% more efficient energy use by 2030 compared with 2005. Since the housing and service sector accounts for 40 % of Sweden’s total energy use, the sector needs to implement changes in order to achieve the goals. The building sector is also a relevant part and it needs to change its’ traditional methods. Evaluation of current projects enables for lessons to be learned which can be used in future projects. If lessons are not communicated to future projects, there is a risk that mistakes will be repeated.  Sankt Kors, a municipal real estate company with a focus on office operations, is a driving force in the development of the Ebbepark district in Linköping. The district will be energy-efficient with focus on innovation to make energy use more efficient. This study helps to, through evaluation of the energy system in Ebbepark, identify success factors and difficulties that can be considered in the future design of energy systems in new districts. Evaluation has been made in relation to function, environmental sustainability and sociotechnical design. By mapping the energy system and examining its emergence, the study has shown that there are several technical and social aspects that affect the design of energy systems. It is therefore of high relevance to apply a socio-technical perspective.  Mapping of the energy system shows that the technical system includes flows intended to meet the building's energy needs, which in the case of Ebbepark means district heating, district cooling, electricity from the power grid, electricity from solar cells and heating and cooling from geoenergy storage. The social system includes, among others, project management, decisionmakers, operating staff and users. In other words, both those who develop the system as well as those who ultimately use it. Through these groups, the social system also includes communication, documentation and non- technical artifacts.  Evaluation of the energy system and its emergence shows several case specific factors that contribute to achieve function and environmental sustainability, but that the design of the system and thus its use, may be sub optimized and therefore partially not achieve sociotechnical design. Identified case specific difficulties mainly regard operational handover and technical adjustment. Technical adjustment and learning period of the system has been too short in relation to the system's complexity and scope. Furthermore, problems regard how knowledge is integrated into the business, resource consumption when bringing forth documents and the relevance of documents. Case specific success factors mainly concern the technical components where the components can be seen as sucessfactors themselves, but that the combination of the technologies and the system as a hole contributes to both reduced climate impact, flexibility, energy efficiency and achieving energy performance.  Several of the success factors and difficulties identified for Ebbepark are not generalizable because of each districts’ unique conditions. The success factors mainly concern the technical part of system while the difficulties concern the social part. In general, there seems to be a greater focus on optimizing the technical system rather than the sociotechnical one.