46 research outputs found

    An integrated framework for sustainable development goals

    No full text
    The United Nations (UN) Rio+20 summit committed nations to develop a set of universal sustainable development goals (SDGs) to build on the millennium development goals (MDGs) set to expire in 2015. Research now indicates that humanity’s impact on Earth’s life support system is so great that further global environmental change risks undermining long-term prosperity and poverty eradication goals. Socioeconomic development and global sustainability are often posed as being in conflict because of trade-offs between a growing world population, as well as higher standards of living, and managing the effects of production and consumption on the global environment. We have established a framework for an evidence-based architecture for new goals and targets. Building on six SDGs, which integrate development and environmental considerations, we developed a comprehensive framework of goals and associated targets, which demonstrate that it is possible, and necessary, to develop integrated targets relating to food, energy, water, and ecosystem services goals; thus providing a neutral evidence-based approach to support SDG target discussions. Global analyses, using an integrated global target equation, are close to providing indicators for these targets. Alongside development-only targets and environment-only targets, these integrated targets would ensure that synergies are maximized and trade-offs are managed in the implementation of SDGs

    Climate warming, marine protected areas and the ocean-scale integrity of coral reef ecosystems

    Get PDF
    Coral reefs have emerged as one of the ecosystems most vulnerable to climate variation and change. While the contribution of a warming climate to the loss of live coral cover has been well documented across large spatial and temporal scales, the associated effects on fish have not. Here, we respond to recent and repeated calls to assess the importance of local management in conserving coral reefs in the context of global climate change. Such information is important, as coral reef fish assemblages are the most species dense vertebrate communities on earth, contributing critical ecosystem functions and providing crucial ecosystem services to human societies in tropical countries. Our assessment of the impacts of the 1998 mass bleaching event on coral cover, reef structural complexity, and reef associated fishes spans 7 countries, 66 sites and 26 degrees of latitude in the Indian Ocean. Using Bayesian meta-analysis we show that changes in the size structure, diversity and trophic composition of the reef fish community have followed coral declines. Although the ocean scale integrity of these coral reef ecosystems has been lost, it is positive to see the effects are spatially variable at multiple scales, with impacts and vulnerability affected by geography but not management regime. Existing no-take marine protected areas still support high biomass of fish, however they had no positive affect on the ecosystem response to large-scale disturbance. This suggests a need for future conservation and management efforts to identify and protect regional refugia, which should be integrated into existing management frameworks and combined with policies to improve system-wide resilience to climate variation and change

    Effekter av havsbaserad vindkraft på fisk

    No full text
    Vindkraft till havs ökar i betydelse som energikälla. Det finns idag planer på attanlägga havsbaserad vindkraft i Sveriges alla havsområden. Byggandet och närvaronav vindkraftverk till havs kan påverka det marina livet. Av särskild vikt är att förståhur fisk påverkas då fisk är av central ekologisk betydelse och flera arter är av intresseur kommersiell synpunkt. För att förstå hur fisk påverkas av vindkraft behövs detett helhetsperspektiv där både vindkraftverkens hela livscykel, och fiskarsekologii vidare bemärkelse, beaktas. En vindpark, som består av flera vindkraftverk samlade inom ett område, gårigenom tre faser. Den första fasen är anläggningsfasen, följt av driftfasen och därefteravvecklingsfasen. Fisk kan påverkas på olika sätt beroende på vilken fas detgäller. Under anläggningsfasen är det i synnerhet två påverkansfaktorer att beaktai de fall de förekommer. Det ena handlar om ökade ljudvolymer och det andra omspridning av sediment. När det gäller ljud har fisk generellt väl utvecklade hörselorgan. Om ljudbildenplötsligt ändras kan fisk påverkas. Anläggandet av vindkraftverksfundament kanavge högintensivt ljud. Detta gäller i synnerhet när monopile-fundament installeras,vilket under goda förhållande pågår under cirka sex timmar. Hur fisk reagerar påökat ljud beror på flera faktorer. Hörselförmågan skiljer sig åt mellan arter ochljudets spridning påverkas av hur den lokala vatten- och bottenmiljön är beskaffad.En viktig faktor som avgör hur fisk påverkas av ljud är avståndet till ljudkällan vilketfisk kan påverka genom att röra sig ifrån ljudet. Generellt skulle det gå att urskilja engradient för ett flertal arter, där fisk som är tillräckligt långt borta är opåverkade, tillde som är nära nog för att det ska bli en beteendereaktion, till de som är ytterligarenärmare vilket kan leda till en hörselnedsättning, till de som är i direkt anslutningtill anläggningsarbetet där ljudet kan vara fysiologiskt skadligt. Fisk i direkt anslutningtill en installationsplats med tillräckligt god simförmåga kommer sannoliktflytta ifrån området när arbetet inleds. Ljudets inverkan på fisk går att påverkagenom att använda tekniska skyddsåtgärder till exempel genom att skrämma bortfisk innan vindkraftsfundamenten installeras och att omgärda anläggningsområdetmed bubbelgardiner eller annan ljuddämpande utrustning. Vid anläggning av vindkraft kan sediment frigöras i samband med attvindkraftsfundamentetmonteras och även när sjökablar utplaceras. Frigörelsenav sediment från monteringen av vindkraftverken är mest påtagligt när monopilefundamentinstalleras och då om det behöver borras i botten. Hur fisk påverkas avsediment beror bland annat på befintliga arter, levnadsstadier och fiskens storleksamt typ av botten och vattenförhållanden. Påverkan från frigörelsen av sedimentvid anläggandet av vindkraftverk är generellt inom en koncentration och tidsrymdsom flertalet fiskar klarar av. När det gäller hur fiskägg- och fisklarvstadiet påverkasså är den perioden för många marina fiskarter pelagisk vilket betyder att en lokalpåverkan sannolikt har en begränsad effekt på populationsnivå. Den längre perioden under en vindparks livscykel är driftsfasen. Havsbaseradevindkraftverk tillför en hårdbottenmiljö som under driftfasen kan fungera somartificiellt rev, med ansamlingar av fisk som följd. Det gäller både vindkraftsfundamentetoch erosionsskydd. Även flytande vindkraftverk kan locka till sig fisk och beskrivs då som en ”fish aggregation device”. Anhopningen av fisk runt vindkraftverkkan uppstå som ett resultat av att fiskar simmar till vindkraftsfundamentet ochsom en konsekvens av reproduktion. Fisk kan söka sig till vindkraftsverk av fleraskäl, till exempel för ökad tillgång av föda, ett område för reproduktion och skyddfrån predation. Olika arter kan påverkas på olika sätt från de som är oberörda avnärvaron av vindkraftverk till de som visar tydliga preferenser för att uppehålla signära strukturen. Sverige har en lång kust med olika vattenmiljöer där inte minstsalthalten och klimatet påverkar vilka arter som finns var och i vilken mängd.Följaktligenkan reveffekten variera beroende på var vindkraftverk placeras.Ytterligare en potentiell påverkansfaktor under driftfasen är närvaron av sjökablari vindparker, och mellan vindparker och land. De kan lokalt avge magnetiskafält. Det är dock mycket som talar för att påverkan från magnetiska fält i anslutningtill sjökablar är av mindre betydelse. Efter driftfasen kan vindkraftverk nedmonteras. Hur fisk påverkas av en avvecklingkan vara svårt att veta givet att om ett vindkraftverk installeras idag så liggernedmonteringen många år i framtiden då andra tekniker kan komma att tillämpas.Dagens avvecklingsmetoder kan generera en viss temporär påverkan i form av ljudoch en begränsad sedimentspridning. Om det under driftfasen har genererats enreveffekt innebär en nedmontering att reveffekten upphör vilket kan vara negativtför de arter som har uppehållit sig i närheten av vindkraftsfundament. Även om vindparken beskrivs som en enhet där flera verk är samlade inom ettområde så är avståndet vanligtvis mellan verk 1–2 kilometer, med de vindparkersom byggs idag. Det betyder att påverkan är mer lokal än regional. Samtidigt omdet blir tillräckligt många vindkraftverk inom ett område kan det bli en samladpåverkan där till exempel vissa arter kan röra sig mellan strukturerna. Att det bliren sådan additiv effekt beskrivs som en kumulativ påverkan. Det kan även gällaom flera vindparker byggs inom ett havsområde eller om det blir en interaktionmed, utsjöbankar, öar, kuststräckor, skyddade områden eller mänsklig aktivitet,till exempel sjöfart och fiske. Det är mycket som talar för att tillförseln av vindkraftverk till havs inte utgörett hot för fiskarter eller fiskpopulationer. Likväl kan vindkraft påverka fisk på olikasätt, en påverkan som kan skilja sig åt beroende på var i Sverige vindparker etableras.Sverigehar en lång kuststräcka där livsmiljön och artsammansättningen kan skiljasig åt på ett påtagligt sätt mellan havsområden. Följaktligen är det av central betydelseatt göra en lokal bedömning av hur fisk påverkas när vindparker ska anläggas

    Effekter av havsbaserad vindkraft på fisk

    No full text
    Vindkraft till havs ökar i betydelse som energikälla. Det finns idag planer på attanlägga havsbaserad vindkraft i Sveriges alla havsområden. Byggandet och närvaronav vindkraftverk till havs kan påverka det marina livet. Av särskild vikt är att förståhur fisk påverkas då fisk är av central ekologisk betydelse och flera arter är av intresseur kommersiell synpunkt. För att förstå hur fisk påverkas av vindkraft behövs detett helhetsperspektiv där både vindkraftverkens hela livscykel, och fiskarsekologii vidare bemärkelse, beaktas. En vindpark, som består av flera vindkraftverk samlade inom ett område, gårigenom tre faser. Den första fasen är anläggningsfasen, följt av driftfasen och därefteravvecklingsfasen. Fisk kan påverkas på olika sätt beroende på vilken fas detgäller. Under anläggningsfasen är det i synnerhet två påverkansfaktorer att beaktai de fall de förekommer. Det ena handlar om ökade ljudvolymer och det andra omspridning av sediment. När det gäller ljud har fisk generellt väl utvecklade hörselorgan. Om ljudbildenplötsligt ändras kan fisk påverkas. Anläggandet av vindkraftverksfundament kanavge högintensivt ljud. Detta gäller i synnerhet när monopile-fundament installeras,vilket under goda förhållande pågår under cirka sex timmar. Hur fisk reagerar påökat ljud beror på flera faktorer. Hörselförmågan skiljer sig åt mellan arter ochljudets spridning påverkas av hur den lokala vatten- och bottenmiljön är beskaffad.En viktig faktor som avgör hur fisk påverkas av ljud är avståndet till ljudkällan vilketfisk kan påverka genom att röra sig ifrån ljudet. Generellt skulle det gå att urskilja engradient för ett flertal arter, där fisk som är tillräckligt långt borta är opåverkade, tillde som är nära nog för att det ska bli en beteendereaktion, till de som är ytterligarenärmare vilket kan leda till en hörselnedsättning, till de som är i direkt anslutningtill anläggningsarbetet där ljudet kan vara fysiologiskt skadligt. Fisk i direkt anslutningtill en installationsplats med tillräckligt god simförmåga kommer sannoliktflytta ifrån området när arbetet inleds. Ljudets inverkan på fisk går att påverkagenom att använda tekniska skyddsåtgärder till exempel genom att skrämma bortfisk innan vindkraftsfundamenten installeras och att omgärda anläggningsområdetmed bubbelgardiner eller annan ljuddämpande utrustning. Vid anläggning av vindkraft kan sediment frigöras i samband med attvindkraftsfundamentetmonteras och även när sjökablar utplaceras. Frigörelsenav sediment från monteringen av vindkraftverken är mest påtagligt när monopilefundamentinstalleras och då om det behöver borras i botten. Hur fisk påverkas avsediment beror bland annat på befintliga arter, levnadsstadier och fiskens storleksamt typ av botten och vattenförhållanden. Påverkan från frigörelsen av sedimentvid anläggandet av vindkraftverk är generellt inom en koncentration och tidsrymdsom flertalet fiskar klarar av. När det gäller hur fiskägg- och fisklarvstadiet påverkasså är den perioden för många marina fiskarter pelagisk vilket betyder att en lokalpåverkan sannolikt har en begränsad effekt på populationsnivå. Den längre perioden under en vindparks livscykel är driftsfasen. Havsbaseradevindkraftverk tillför en hårdbottenmiljö som under driftfasen kan fungera somartificiellt rev, med ansamlingar av fisk som följd. Det gäller både vindkraftsfundamentetoch erosionsskydd. Även flytande vindkraftverk kan locka till sig fisk och beskrivs då som en ”fish aggregation device”. Anhopningen av fisk runt vindkraftverkkan uppstå som ett resultat av att fiskar simmar till vindkraftsfundamentet ochsom en konsekvens av reproduktion. Fisk kan söka sig till vindkraftsverk av fleraskäl, till exempel för ökad tillgång av föda, ett område för reproduktion och skyddfrån predation. Olika arter kan påverkas på olika sätt från de som är oberörda avnärvaron av vindkraftverk till de som visar tydliga preferenser för att uppehålla signära strukturen. Sverige har en lång kust med olika vattenmiljöer där inte minstsalthalten och klimatet påverkar vilka arter som finns var och i vilken mängd.Följaktligenkan reveffekten variera beroende på var vindkraftverk placeras.Ytterligare en potentiell påverkansfaktor under driftfasen är närvaron av sjökablari vindparker, och mellan vindparker och land. De kan lokalt avge magnetiskafält. Det är dock mycket som talar för att påverkan från magnetiska fält i anslutningtill sjökablar är av mindre betydelse. Efter driftfasen kan vindkraftverk nedmonteras. Hur fisk påverkas av en avvecklingkan vara svårt att veta givet att om ett vindkraftverk installeras idag så liggernedmonteringen många år i framtiden då andra tekniker kan komma att tillämpas.Dagens avvecklingsmetoder kan generera en viss temporär påverkan i form av ljudoch en begränsad sedimentspridning. Om det under driftfasen har genererats enreveffekt innebär en nedmontering att reveffekten upphör vilket kan vara negativtför de arter som har uppehållit sig i närheten av vindkraftsfundament. Även om vindparken beskrivs som en enhet där flera verk är samlade inom ettområde så är avståndet vanligtvis mellan verk 1–2 kilometer, med de vindparkersom byggs idag. Det betyder att påverkan är mer lokal än regional. Samtidigt omdet blir tillräckligt många vindkraftverk inom ett område kan det bli en samladpåverkan där till exempel vissa arter kan röra sig mellan strukturerna. Att det bliren sådan additiv effekt beskrivs som en kumulativ påverkan. Det kan även gällaom flera vindparker byggs inom ett havsområde eller om det blir en interaktionmed, utsjöbankar, öar, kuststräckor, skyddade områden eller mänsklig aktivitet,till exempel sjöfart och fiske. Det är mycket som talar för att tillförseln av vindkraftverk till havs inte utgörett hot för fiskarter eller fiskpopulationer. Likväl kan vindkraft påverka fisk på olikasätt, en påverkan som kan skilja sig åt beroende på var i Sverige vindparker etableras.Sverigehar en lång kuststräcka där livsmiljön och artsammansättningen kan skiljasig åt på ett påtagligt sätt mellan havsområden. Följaktligen är det av central betydelseatt göra en lokal bedömning av hur fisk påverkas när vindparker ska anläggas

    Rättsliga förutsättningar förhavsbaserad vindkraft

    No full text
    Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt. För att nå det målet kommer det behövas stora satsningar på förnyelsebara energikällor. Havsbaserad vindkraft kan här spela en viktig roll. Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige är än så länge begränsad men det finns planer på att bygga vindparker i stora delar av Sveriges havsområden. Vid alla etableringar av vindkraft till havs är de rättsliga frågorna av avgörande betydelse. Etableringar av vindparker regleras av ett antal lagar och regler. Det kan handla om lagar som reglerar vilka tillstånd som krävs i olika delar av havet, var en vindpark kan byggas, hur miljön får påverkas och vilka ekologiska faktorer som en vindkraftsentreprenör måste ta hänsyn till. Lokaliseringen är av central betydelse vid en tillståndsprocess. Om en etablering planeras inom Sveriges territorialvatten, dvs inom 12 nautiska mil (ca 22 km) från baslinjen, ska kommunen tillstyrka etableringen enligt 16 kap. 4 § MB, innan vindkraftsexploatören kan få tillstånd. Tillstånd söks då hos mark- och miljödomstol. Om en vindpark ska anläggas utanför territorialgränsen men inom Sveriges ekonomiska zon, som sträcker sig ut till 200 nautiska mil (ca 370 km), är det regeringen som fattar beslut om tillstånd utifrån lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon (SEZ). Regeringen fattar även beslut om vindkraftsetableringar när lagen (1966:314) om kontinentalsockeln (KSL) berörs. Mål som kan påverka militärens intresse prövas också av regeringen, enligt 21 kap. 7 § MB, i de fall ansökan sker hos mark- och miljödomstol. Oavsett vem som prövar tillåtligheten av vindparken, och enligt vilken lag, sker det en prövning av vindkraftsverksamheten mot de grundläggande bestämmelserna i miljöbalken, främst 2 kap. MB. Den sökande ska visa att MB:s krav efterlevs. Vid etablering av havsbaserad vindkraft krävs alltid att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram inför ansökningsprocessen. Den ska påvisa både hur en vindkraftsetablering kan påverka miljön och att tillräckligt med kunskap har tagits fram för att kunna göra en sådan bedömning. Det är utifrån miljökonsekvensbeskrivningen som den beslutande myndigheten gör en bedömning av miljömässiga risker. Det är i den individuella prövningen lokaliseringsprövningen sker i dag men havsplaner och översiktsplaner kan också spela en viss roll och ge vägledning om var det är önskvärt/lämpligt att lokalisera vindkraft. De planerna är dock inte juridiskt bindande i den individuella prövningen. En viktig grundläggande utgångspunkt är att EU-rätten är överordnad den svenska rätten. EU-rättsliga frågor är därför av stor betydelse vid all tillståndsprövning. Vid prövning av vindkraft är särskilt EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv relevanta. För att skydda viktiga livsmiljöer och arter ska Natura 2000-områden inrättas enligt art- och habitatdirektivet. Närheten till Natura 2000-områden kan på ett avgörande sätt påverka huruvida en vindpark kan byggas eller inte. Därför behöver det tydligt framgå i miljökonsekvensbeskrivningen hur typiska arter och livsmiljöer inom ett Natura 2000-område skulle kunna påverkas om en vindpark anläggs i dess närhet. Även artskyddet är en fråga av betydelse vid etablering av havsbaserad vindkraft. Artskyddet regleras i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet och implementerats i svensk rätt i artskyddsförordningen (2007:845). Om det finns en skyddsvärd art, eller för arten viktig livsmiljö, inom ett tilltänkt vindparksområde, ska verksamhetsutövaren undersöka dess förekomst och iaktta försiktighetsmått. Detta för att undvika att verksamheten påverkar arten på ett sätt som är förbjudet enligt artskyddsförordningen. En havsbaserad vindpark består av ett antal vindkraftverk inom ett avgränsat havsområde, en s.k. polygon. Olika arter kan påverkas olika under vindparkens olika faser, dvs. anläggningsfas, driftsfas och avvecklingsfas. Under anläggningsfasen kan faktorer som påverkar det marina livet t.ex. vara en temporär ökning av ljud och frigörande av sediment. Under driftsfasen kan det handla om barriäreffekter för fåglar eller reveffekter för marina organismer. Avvecklingsfasen innebär att vindkraftverken nedmonteras vilket har en jämförelsevis begränsad miljöpåverkan. Viktiga faktorer när det gäller påverkan på det marina livet är vilken typ av vindkraftsfundament som används samt vilka skyddsåtgärder som tillämpas. Utöver anläggningen av vindkraftverk nedläggs även sjökablar som kan ha en lokal påverkan. I denna rapport redogörs för ett flertal domar och beslut för att ge en bild av vilka omständigheter som kan vara avgörande för om ett tillstånd kan erhållas eller inte. En vanligt förekommande anledning till avslag är lokaliseringsfrågan där t.ex. närheten till Natura 2000-områden och försvarsanläggningar kan sätta stopp för etableringen. Andra avgörande faktorer kan handla om det marina livet t.ex. hur fiskar och marina däggdjur påverkas. Utöver nyetableringar av vindparker kan även avgöranden handla om förlängning av tidigare tillståndsbeslut, till exempel på grund av långdragna processer för anslutning till elnätet. Ändrade ansökningar innehåller ofta en ändring av vindkraftverkens storlek och antal då den tekniska utvecklingen har lett till att mer effektiva modeller av vindkraftverk kan användas än vid den ursprungliga ansökan. En viktig utgångspunkt vid en vindkraftsetablering är att vara medveten om betydelsen av lokalisering i vidare bemärkelse, både i geografisk och rumslig skala. Det understryker vikten av en tidig helhetsbedömning utifrån de lokala förutsättningarna inför en eventuell etablering. Det är många parallella tillstånd, som kan prövas i flera instanser, vilket ger långa handläggningstider. Inom nuvarande prövningsregim skulle tid kunna sparas om hänsyn tas tidigt i processen, innan ansökan skickas in, för vilka beslutsmässiga utmaningar som kan finnas geografiskt och anpassa ansökan efter det för att skapa bättre förutsättningar för att undvika långdragna juridiska processer och möjliggöra lämpliga lokaliseringar för vindkraft till havs

    Rättsliga förutsättningar förhavsbaserad vindkraft

    No full text
    Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt. För att nå det målet kommer det behövas stora satsningar på förnyelsebara energikällor. Havsbaserad vindkraft kan här spela en viktig roll. Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige är än så länge begränsad men det finns planer på att bygga vindparker i stora delar av Sveriges havsområden. Vid alla etableringar av vindkraft till havs är de rättsliga frågorna av avgörande betydelse. Etableringar av vindparker regleras av ett antal lagar och regler. Det kan handla om lagar som reglerar vilka tillstånd som krävs i olika delar av havet, var en vindpark kan byggas, hur miljön får påverkas och vilka ekologiska faktorer som en vindkraftsentreprenör måste ta hänsyn till. Lokaliseringen är av central betydelse vid en tillståndsprocess. Om en etablering planeras inom Sveriges territorialvatten, dvs inom 12 nautiska mil (ca 22 km) från baslinjen, ska kommunen tillstyrka etableringen enligt 16 kap. 4 § MB, innan vindkraftsexploatören kan få tillstånd. Tillstånd söks då hos mark- och miljödomstol. Om en vindpark ska anläggas utanför territorialgränsen men inom Sveriges ekonomiska zon, som sträcker sig ut till 200 nautiska mil (ca 370 km), är det regeringen som fattar beslut om tillstånd utifrån lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon (SEZ). Regeringen fattar även beslut om vindkraftsetableringar när lagen (1966:314) om kontinentalsockeln (KSL) berörs. Mål som kan påverka militärens intresse prövas också av regeringen, enligt 21 kap. 7 § MB, i de fall ansökan sker hos mark- och miljödomstol. Oavsett vem som prövar tillåtligheten av vindparken, och enligt vilken lag, sker det en prövning av vindkraftsverksamheten mot de grundläggande bestämmelserna i miljöbalken, främst 2 kap. MB. Den sökande ska visa att MB:s krav efterlevs. Vid etablering av havsbaserad vindkraft krävs alltid att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram inför ansökningsprocessen. Den ska påvisa både hur en vindkraftsetablering kan påverka miljön och att tillräckligt med kunskap har tagits fram för att kunna göra en sådan bedömning. Det är utifrån miljökonsekvensbeskrivningen som den beslutande myndigheten gör en bedömning av miljömässiga risker. Det är i den individuella prövningen lokaliseringsprövningen sker i dag men havsplaner och översiktsplaner kan också spela en viss roll och ge vägledning om var det är önskvärt/lämpligt att lokalisera vindkraft. De planerna är dock inte juridiskt bindande i den individuella prövningen. En viktig grundläggande utgångspunkt är att EU-rätten är överordnad den svenska rätten. EU-rättsliga frågor är därför av stor betydelse vid all tillståndsprövning. Vid prövning av vindkraft är särskilt EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv relevanta. För att skydda viktiga livsmiljöer och arter ska Natura 2000-områden inrättas enligt art- och habitatdirektivet. Närheten till Natura 2000-områden kan på ett avgörande sätt påverka huruvida en vindpark kan byggas eller inte. Därför behöver det tydligt framgå i miljökonsekvensbeskrivningen hur typiska arter och livsmiljöer inom ett Natura 2000-område skulle kunna påverkas om en vindpark anläggs i dess närhet. Även artskyddet är en fråga av betydelse vid etablering av havsbaserad vindkraft. Artskyddet regleras i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet och implementerats i svensk rätt i artskyddsförordningen (2007:845). Om det finns en skyddsvärd art, eller för arten viktig livsmiljö, inom ett tilltänkt vindparksområde, ska verksamhetsutövaren undersöka dess förekomst och iaktta försiktighetsmått. Detta för att undvika att verksamheten påverkar arten på ett sätt som är förbjudet enligt artskyddsförordningen. En havsbaserad vindpark består av ett antal vindkraftverk inom ett avgränsat havsområde, en s.k. polygon. Olika arter kan påverkas olika under vindparkens olika faser, dvs. anläggningsfas, driftsfas och avvecklingsfas. Under anläggningsfasen kan faktorer som påverkar det marina livet t.ex. vara en temporär ökning av ljud och frigörande av sediment. Under driftsfasen kan det handla om barriäreffekter för fåglar eller reveffekter för marina organismer. Avvecklingsfasen innebär att vindkraftverken nedmonteras vilket har en jämförelsevis begränsad miljöpåverkan. Viktiga faktorer när det gäller påverkan på det marina livet är vilken typ av vindkraftsfundament som används samt vilka skyddsåtgärder som tillämpas. Utöver anläggningen av vindkraftverk nedläggs även sjökablar som kan ha en lokal påverkan. I denna rapport redogörs för ett flertal domar och beslut för att ge en bild av vilka omständigheter som kan vara avgörande för om ett tillstånd kan erhållas eller inte. En vanligt förekommande anledning till avslag är lokaliseringsfrågan där t.ex. närheten till Natura 2000-områden och försvarsanläggningar kan sätta stopp för etableringen. Andra avgörande faktorer kan handla om det marina livet t.ex. hur fiskar och marina däggdjur påverkas. Utöver nyetableringar av vindparker kan även avgöranden handla om förlängning av tidigare tillståndsbeslut, till exempel på grund av långdragna processer för anslutning till elnätet. Ändrade ansökningar innehåller ofta en ändring av vindkraftverkens storlek och antal då den tekniska utvecklingen har lett till att mer effektiva modeller av vindkraftverk kan användas än vid den ursprungliga ansökan. En viktig utgångspunkt vid en vindkraftsetablering är att vara medveten om betydelsen av lokalisering i vidare bemärkelse, både i geografisk och rumslig skala. Det understryker vikten av en tidig helhetsbedömning utifrån de lokala förutsättningarna inför en eventuell etablering. Det är många parallella tillstånd, som kan prövas i flera instanser, vilket ger långa handläggningstider. Inom nuvarande prövningsregim skulle tid kunna sparas om hänsyn tas tidigt i processen, innan ansökan skickas in, för vilka beslutsmässiga utmaningar som kan finnas geografiskt och anpassa ansökan efter det för att skapa bättre förutsättningar för att undvika långdragna juridiska processer och möjliggöra lämpliga lokaliseringar för vindkraft till havs

    Ecosystem Services in the Baltic Sea : Valuation of Marine and Coastal Ecosystem Services in the Baltic Sea

    No full text
    This report presents an overview of the ecosystem services and associated benefits provided by the Baltic Sea, including information on the approaches of assessing and valuing ecosystem services being applied in the Baltic Sea region. It also identifies the main challenges in ecosystem service assessments in the Baltic Sea, and outlines the way forward in applying assessment tools in regional and national policies.Valuation of the benefits provided by ecosystem services can aid in designing more efficient policies for the protection of the Baltic Sea. The existing studies on the value of improved marine environment are useful in assessing the importance and value of some marine ecosystem services, but further work is still needed on describing ecosystem services and their interactions, and evaluating how policy changes affect these services and human well-being

    The 1997/1998 Mass Mortality of Corals: Effects on Fish Communities on a Tanzanian Coral Reef

    No full text
    The abnormally high surface temperatures in the world's oceans during 1997/1998 resulted in widespread coral bleaching and subsequent coral mortality. An experiment was performed to study the effects of this coral mortality as well as the influence of the structural complexity on fish communities on a Tanzanian coral reef. Changes in fish communities were investigated on plots of transplanted corals after 88% of these corals had died. A distinct shift in fish community composition was found, although diversity was not affected. Fish abundance rose by 39% mostly due to an increase in herbivores, which seemed to benefit from enhanced algal growth on the dead corals. Fish abundance, species diversity and community composition were also strongly influenced by the structural complexity provided by the live and dead corals. This suggests that a coral reef can support abundant and diverse fish populations also after the corals have died as long as the reef structure is sustained

    Dynamics of Camouflage (Epinephelus Polyphekadion) and Brown Marbled Grouper (Epinephelus Fuscoguttatus) Spawning Aggregations at a Remote Reef Site, Seychelles

    No full text
    Aggregations of camouflage, Epinephelus polyphekadion (Bleeker, 1849), and brown marbled grouper, Epinephelus fuscoguttatus (Forsskål, 1775), were found to overlap spatially and temporally at a reef pass site located in the outer island group of the archipelagic Seychelles. Over three spawning seasons, we investigated the spatial and temporal dynamics of aggregations using a combination of underwater visual census (UVC) surveys and trends in reproductive parameters, notably gonadosomatic index. Interannual variation in aggregation formation was evident for both species, but was more variable in camouflage grouper. Aggregations lasted between 2–3 wks, with peak abundances attained a few days prior to the new moon, soon after which aggregations quickly dispersed. Spawning within aggregations was confirmed using direct (observations of hydrated oocytes) and indirect (gonadosomatic indices, behavior, color changes) signs. Spawning seasons were estimated at between 2 and 3-mo long, occurring between November and February, with interannual variation in onset and termination. Tagged camouflage grouper exhibited site fidelity on scales of weeks to months, and one individual returned to the aggregation the following year. The aggregations are known to fishers and are commercially exploited. Fisher knowledge was found to be a reliable source of information for locating aggregations
    corecore