Patients´ Experiences of Pain Following Day Surgery - At 48 Hours, Seven Days and Three Months

Recent studies indicate that patients experience pain after day surgery for a longer period than previously known. This requires verification. This was a prospective, descriptive correlational study. A convenience sample of 298 day surgery patients undergoing various surgical procedures was asked to report pain intensity and its interference with daily function 48 hours, seven days and three months after day surgery. Correlation and regression analyses were performed. On a NRS, 55% (n=230) reported pain (≥4) 48 hours after surgery, as did 43% (n=213) at seven days. Pain interfered with normal activities at ≥4 NRS at 48 hours and at seven days, after which it decreased

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2022/2023

Det agrohydrologiska året 2022/2023 var både varmare och torrare än normalt i alla typområden utom i västra Östergötland och i Hälsingland. Augusti var varm och nederbördsrik i de östra och mellersta delarna (Östergötland, Västmanland och Uppland), och varm och torr i södra Sverige (Halland, Skåne, Blekinge och östra Småland) samt i Dalsland. Även oktober och november var varmare än normalt i hela landet, med temperaturer på mellan två och tre grader över det normala. December var däremot kallare än normalt, och i alla typområden utom M36 i Skåne, K32 i Blekinge och H29 i Småland kom nederbörden som snö, som därefter låg kvar i en till två veckor. Januari var varm och nederbördsrik, och nederbörden kom som regn i alla områden utom X2 i Hälsingland där det kom snö som därefter låg kvar till början av april. I C6 i Uppland varierade vintervädret mellan kalla dagar och perioder med både tö och regn. Detta ledde till att en stor del av höstrapsen behövde köras upp på våren, samt att stående vatten och isfläckar i höstvetet resulterade i stora döda fläckar på fälten. Inledningen på våren (mars och april) var kallare än normalt i alla typområden, medan maj i stället bjöd på högre temperaturer än normalt, framförallt i de mellersta och norra delarna (Dalsland, Östergötland, Västmanland och Hälsingland). Mars var även väldigt nederbördsrik i hela landet, medan april och maj var torrare än normalt, i synnerhet i södra Sverige (Halland, Skåne, Småland och Blekinge) och östra delen av landet (Östergötland, Mälardalen, Gotland och Hälsingland). Juni var mycket varmare än normalt i hela landet, och dessutom ovanligt torr i Skåne, Halland, Östergötland, Västmanland samt på Gotland. Den kalla starten på våren ledde till att tillväxten på grödorna inledningsvis var lite långsam, men tog fart i maj och juni när värmen kom.Årsavrinningen var mycket mindre än normalt i M42 i Skåne, N34 i Halland, H29 och F26 i Småland, O17 och O18 i Västergötland samt U8 i Västmanland, mycket större än normalt i M39 i Skåne, E21 i Östergötland samt X2 i Hälsingland och runt det normala i övriga områden. Avrinningen var låg eller mycket låg i juli och augusti i alla typområden utom X2 i Hälsingland där dagar med kraftig nederbörd ökade avrinningen tillfälligt. I typområde C6 i Uppland, E21 i Östergötland och X2 i Hälsingland uppmättes tillfälliga flödestoppar i augusti och september i samband med kraftig nederbörd. Avrinningen kom igång ordentligt i mitten av oktober i typområdena i Västergötland och i slutet av december i övriga typområden i södra och mellersta Sverige. I typområde X2 i Hälsingland varierade flödet under hela vintern, och det stora flödet uppmättes i stället i april, i samband med snösmältningen.Årsmedelhalterna av totalkväve var högre än respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområden. Även den totala transporten av totalkväve större än respektive långtidsmedelvärde i M39 i Skåne, K31 i Blekinge, O14 i Dalsland, I28 på Gotland, alla tre typområden i Östergötland samt X2 i Hälsingland. För totalfosfor låg årsmedelhalterna under respektive långtidsmedelvärde i K32 i Blekinge, I28 på Gotland, F26 i västra Småland samt E21 i Östergötland, och över eller mycket över det normala i typområde M42 i Skåne, K31 i Blekinge, H29 i östra Småland samt X2 i Hälsingland. Den totala transporten av totalfosfor var större än respektive långtidsmedelvärde i typområde M39 i Skåne, K31 i Blekinge, E24 i Östergötland samt X2 i Hälsingland.I område F26 i Småland var fosforgödslingen något större 2022 jämfört med föregående år, och i O18 i Västergötland var både kväve- och fosforgödslingen större än föregående år. I F26 berodde detta på större tillförsel av stallgödsel medan det i O18 berodde på större tillförsel av mineralgödsel. Den mesta stallgödslingen skedde på våren i alla typområden utom i C6 i Uppland, där all stallgödsling skedde på hösten. Andelen ekologiskt brukad mark var större än föregående år i typområde E21 i Östergötland och I28 på Gotland. I övriga områden med ekologisk odling låg andelen kvar på samma nivå som förra året

Växtnäringsförluster från åkermark 2022/2023

Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (13 st) på olika platser i landet. Fälten ingår i gårdens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året juli 2022 – juni 2023. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter (mg/l) och transporter av näringsämnen (kg/ha) samt avrinning (mm) för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Perioden juli 2022 till juni 2023 var varmare än normalt i hela landet, i Skåne och Östergötland ungefär 1°C varmare än normalperioden 1991-2020. Under vintern 2022/2023 gick marktemperaturen aldrig under 0°C i Skåne och Östergötland medan i Västerbotten var marken frusen och täckt av ett tjockt snötäcke. Årsnederbörden och årsavrinningen var mindre än flerårsmedelvärdena i Skåne och Västerbotten medan Östergötland hade större årsnederbörd och årsavrinning än normalt. Höstvete har alltid varit en populär gröda på observationsfälten medan de tre nordligaste fälten alltid dominerats av vallodling.Årsmedelhalten av totalkväve var mycket högre än respektive långtidsmedelvärdet för fälten i Skåne (2M, 3M och 11M) medan resten av fälten låg nära eller under långtidsmedelvärdet. Årsmedelhalten av totalkväve i dräneringsvattnet för 2022/2023 varierade från 2,3 mg/l för fält 14AC till 37,0 mg/l för fält 3M. Årstransporten av totalkväve var över eller mycket över respektive fälts långtidsmedelvärde för de flesta av de sydligaste fälten och nära långtidsmedelvärdet eller mindre för resten av fälten. Årsmedelhalten av totalfosfor var nära långtidsmedelvärdet för alla fält utom 2M och 3M som hade högre värden. Fält 3M har även den högsta årsmedelhalten av totalfosfor (1,09 mg/l) av alla fält för 2022/2023 medan fält 12N och 21E har den lägsta halten (0,01 mg/l). Årstransporten av totalfosfor följde för de flesta fält årsavrinningen, med större årstransport från fält med stor årsavrinning och mindre årstransport då årsavrinningen var liten.Observationsfälten firade förra året 50 år. I den här rapporten beskrivs de två yngsta observationsfälten som trots att de är yngst, ändå har varit i gång i 34 år

Patients' experiences and perceived causes of persisting discomfort following day surgery

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The aim of this study was to describe patients' experiences and perceived causes of persisting discomfort following day surgery. Earlier research has mainly covered symptoms and signs during a recovery period of up to one month, and not dealt with patients' perceptions of what causes persisting, longer-term discomfort.</p> <p>Methods</p> <p>This study is a part from a study carried out during the period May 2006 to May 2007 with a total of 298 day surgery patients. Answers were completed by 118 patients at 48 hours, 110 at seven days and 46 at three months to one open-ended question related to discomfort after day surgery constructed as follows: <it>If you are still experiencing discomfort related to the surgery, what is the reason, in your opinion</it>? Data was processed, quantitatively and qualitatively. Descriptive, inferential, correlation and content analyses were performed.</p> <p>Results</p> <p>The results suggest that patients suffer from remaining discomfort e.g. pain and wound problem, with effects on daily life following day surgery up to three months. Among patients' perceptions of <it>factors leading to discomfort </it>may be <it>wrongful or suboptimal treatment</it>, <it>type of surgery </it>or <it>insufficient access to provider/information.</it></p> <p>Conclusions</p> <p>The results have important implications for preventing and managing discomfort at home following day surgery, and for nursing interventions to help patients handle the recovery period better.</p

The complexity of kidney disease and diagnosing it – cystatin C, selective glomerular hypofiltration syndromes and proteome regulation

Estimation of kidney function is often part of daily clinical practice, mostly done by using the endogenous glomerular filtration rate (GFR)-markers creatinine or cystatin C. A recommendation to use both markers in parallel in 2010 has resulted in new knowledge concerning the pathophysiology of kidney disorders by the identification of a new set of kidney disorders, selective glomerular hypofiltration syndromes. These syndromes, connected to strong increases in mortality and morbidity, are characterized by a selective reduction in the glomerular filtration of 5–30 kDa molecules, such as cystatin C, compared to the filtration of small molecules <1 kDa dominating the glomerular filtrate, for example water, urea and creatinine. At least two types of such disorders, shrunken or elongated pore syndrome, are possible according to the pore model for glomerular filtration. Selective glomerular hypofiltration syndromes are prevalent in investigated populations, and patients with these syndromes often display normal measured GFR or creatinine-based GFR-estimates. The syndromes are characterized by proteomic changes promoting the development of atherosclerosis, indicating antibodies and specific receptor-blocking substances as possible new treatment modalities. Presently, the KDIGO guidelines for diagnosing kidney disorders do not recommend cystatin C as a general marker of kidney function and will therefore not allow the identification of a considerable number of patients with selective glomerular hypofiltration syndromes. Furthermore, as cystatin C is uninfluenced by muscle mass, diet or variations in tubular secretion and cystatin C-based GFR-estimation equations do not require controversial race or sex terms, it is obvious that cystatin C should be a part of future KDIGO guidelines.publishedVersio

Robust T cell immunity in convalescent individuals with asymptomatic or mild COVID-19

SARS-CoV-2-specific memory T cells will likely prove critical for long-term immune protection against COVID-19. Here, we systematically mapped the functional and phenotypic landscape of SARS-CoV-2-specific T cell responses in unexposed individuals, exposed family members, and individuals with acute or convalescent COVID-19. Acute-phase SARS-CoV-2-specific T cells displayed a highly activated cytotoxic phenotype that correlated with various clinical markers of disease severity, whereas convalescent-phase SARS-CoV-2-specific T cells were polyfunctional and displayed a stem-like memory phenotype. Importantly, SARS-CoV-2-specific T cells were detectable in antibody-seronegative exposed family members and convalescent individuals with a history of asymptomatic and mild COVID-19. Our collective dataset shows that SARS-CoV-2 elicits broadly directed and functionally replete memory T cell responses, suggesting that natural exposure or infection may prevent recurrent episodes of severe COVID-19

Uppfattningar om inomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning: Den här undersökningen studerar pedagogers uppfattningar kring begreppet pedagogiska miljöer, vilken roll inomhusmiljöns har i förskolan, samt hur pedagogerna skapar förutsättningar för lek och lärande i dessa pedagogiska miljöer. Vårt syfte och huvudfråga är att beskriva och analysera pedagogers uppfattningar av inomhusmiljöns roll för lek och lärande i förskolan. Vi var intresserade av att ta reda på vilken betydelse inomhusmiljön har för den pedagogiska verksamheten. Har den någon betydelse? För att besvara på vårt syfte har vi valt följande frågeställningar. ●Hur ser den pedagogiska inomhusmiljön ut på förskolan? ●Vad uppfattar pedagoger som en pedagogisk miljö i sin verksamhet? ●Vad leker barnen i dessa pedagogiska miljöer? ●Vad uppfattar pedagogerna som sin roll till barns lek och lärande i dessa pedagogiska miljöer? Som metod har det valts observationer av den pedagogiska inomhusmiljön och observation av barns lek, samt intervjuer av fyra pedagoger på två av oss utvalda förskolor. Undersökningen använder sig av en fenomenografisk ansats eftersom undersökningen vill studera uppfattningar. I resultatet redovisas vad som har framkommit i observationer av inomhusmiljön samt barns lek i dessa miljöer. Intervjusvaren tolkas till att bli olika kategorier som sedan analyserar utifrån vald litteratur. I slutet diskuteras vad vi har kommit fram till i diskussionen och om den pedagogiska miljön anses viktig för barns lek och lärande. Det kommer här redovisas om det finns flera uppfattningar om inomhusmiljöns betydelse i förskolan och därefter beskriva dem. Det vi fått fram genom intervjusvaren är att miljön ska vara inspirerande och utmana barnen i sitt lärande. Även att pedagogerna har stor del i skapandet av förutsättningar för att utmana barnen i sitt lärande

Pedagogues working in order to visualize mathematics from picture books

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av ämnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien är inspirerad av.SyfteSyftet med vår undersökning är att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de använder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lärande.MetodI vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att nå fram till ett resultat som har relevans för vårt syfte. Fenomenografi har använts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju använts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i två skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna. I enlighet med fenomenografi består resultatet av beskrivningskategorier, i detta fall tre stycken med relevans mot syftet; användandet av bilderböcker, tillvägagångssätt för ett matematiskt lärande och vårt pedagogiska perspektiv. Kategorierna är horisontellt ordnade utan inbördes ordning, vilket ger olika perspektiv på syftesfrågan där både skillnader och likheter mellan pedagogersutsagor beskrivs.Program: Lärarutbildninge

Sjuksköterskans arbetsmiljö och dess inverkan på patientsäkerheten : - En litteraturöversikt

Bakgrund: Arbetsmiljön kan ha en inverkan på den fysiska samt psykosociala hälsan. Dessa två aspekter kan påverkas negativt av stress. Vidare kan det leda till att prestationsförmågan försämras. Sjuksköterskan har ett ansvar att se till sin egen hälsa för att därmed kunna utföra en god och patientsäker vård. All sjukvårdspersonal har en skyldighet till att upprätthålla en hög patientsäkerhet. Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa sjuksköterskans arbetsmiljö och dess inverkan på patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt. Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskans arbetsmiljö har en direkt påverkan på patientsäkerheten. Undermåliga arbetsförhållanden, dåligt ledarskap och ogynsamma relationer mellan kollegor är några av de faktorer som påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö negativt. Diskussion: Sjuksköterskans arbetsmiljö har en stor påverkan på patientvården och dess kvalitet. Att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö är något som bör eftersträvas då detta har en direkt inverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskans undermåliga arbetsmiljö utgör en konkret fara för patientsäkerheten. För att sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en patientsäker vård, krävs det att alla aspekter av sjuksköterskans arbetsmiljö är väl fungerande.Godkännande datum: 2016-11-01</p