Att göra Lean till en organisations DNA - En studie av två svenska tjänsteverksamheters Lean-implementering

Lean implementeras idag i allt större utsträckning inom tjänstesektorn vilket ökat efterfrågan på kunskap i detta sammahang. Inom forskningen efterfrågas det hur tjänsteföretag i verkligheten använder sig av Lean, hur de går tillväga och vilka effekter det medför. Samtidigt visar tidigare forskning att många Lean-implementeringar i verkligheten misslyckas, till följd av att Lean förstås och anammas på ett felaktigt sätt. Bland annat så likställs Lean ofta med en uppsättning effektiviserings- och standardiseringsverktyg snarare än en styrmodell och filosofi som påverkar och påverkas utav organisationens människor och kultur. Uppsatsens problem är således att undersöka hur företag i tjänstesektorn i praktiken implementerar och arbetar med Lean via olika verktyg och principer men också i förhållande till organisationskulturen. Detta genom att fokusera på Leans ”mjuka värden” och hur Lean utvecklats och anammats av de studerade företagens anställda. Genom detta ämnar uppsatsen svara till forskningens behov av mer empiriska exempel samt utgöra ett hjälpmedel för framtida tjänsteorganisationer som vill implementera Lean

Ethnomusicology Matters:Influencing Social and Political Realities

This book gathers international voices from the field of ethnomusicology discussing the socio-political relevance of the discipline. The articles draw from contemporary discourses that take into account the role of music and dance in shaping social and political realities. An important field connected to political relevance is heritage, either in connection with the UNESCO or with archives. Ontologies of indigenous groups and their relevance in knowledge production is discussed in ethnomusicology nowadays as well as the possibilities of decolonising the discipline. Two articles from ethno-choreology explore dance from the gender perspective and in the post-socialist political structures. Different approaches from applied ethnomusicology deal with social justice, participatory dialogical practice, and the socio-political relevance of performance. Forced migration is seen as comprehensive topic for future ethnomusicology. The contents of the book mirror influential discourses of ethnomusicology today that will definitely shape the future development of the discipline

IT-adoption and the interaction of task, technology and individuals: a fit framework and a case study

BACKGROUND: Factors of IT adoption have largely been discussed in the literature. However, existing frameworks (such as TAM or TTF) are failing to include one important aspect, the interaction between user and task. METHOD: Based on a literature study and a case study, we developed the FITT framework to help analyse the socio-organisational-technical factors that influence IT adoption in a health care setting. RESULTS: Our FITT framework ("Fit between Individuals, Task and Technology") is based on the idea that IT adoption in a clinical environment depends on the fit between the attributes of the individual users (e.g. computer anxiety, motivation), attributes of the technology (e.g. usability, functionality, performance), and attributes of the clinical tasks and processes (e.g. organisation, task complexity). We used this framework in the retrospective analysis of a three-year case study, describing the adoption of a nursing documentation system in various departments in a German University Hospital. We will show how the FITT framework helped analyzing the process of IT adoption during an IT implementation: we were able to describe every found IT adoption problem with regard to the three fit dimensions, and any intervention on the fit can be described with regard to the three objects of the FITT framework (individual, task, technology). We also derive facilitators and barriers to IT adoption of clinical information systems. CONCLUSION: This work should support a better understanding of the reasons for IT adoption failures and therefore enable better prepared and more successful IT introduction projects. We will discuss, however, that from a more epistemological point of view, it may be difficult or even impossible to analyse the complex and interacting factors that predict success or failure of IT projects in a socio-technical environment

Dissecting the Shared Genetic Architecture of Suicide Attempt, Psychiatric Disorders, and Known Risk Factors

Background Suicide is a leading cause of death worldwide, and nonfatal suicide attempts, which occur far more frequently, are a major source of disability and social and economic burden. Both have substantial genetic etiology, which is partially shared and partially distinct from that of related psychiatric disorders. Methods We conducted a genome-wide association study (GWAS) of 29,782 suicide attempt (SA) cases and 519,961 controls in the International Suicide Genetics Consortium (ISGC). The GWAS of SA was conditioned on psychiatric disorders using GWAS summary statistics via multitrait-based conditional and joint analysis, to remove genetic effects on SA mediated by psychiatric disorders. We investigated the shared and divergent genetic architectures of SA, psychiatric disorders, and other known risk factors. Results Two loci reached genome-wide significance for SA: the major histocompatibility complex and an intergenic locus on chromosome 7, the latter of which remained associated with SA after conditioning on psychiatric disorders and replicated in an independent cohort from the Million Veteran Program. This locus has been implicated in risk-taking behavior, smoking, and insomnia. SA showed strong genetic correlation with psychiatric disorders, particularly major depression, and also with smoking, pain, risk-taking behavior, sleep disturbances, lower educational attainment, reproductive traits, lower socioeconomic status, and poorer general health. After conditioning on psychiatric disorders, the genetic correlations between SA and psychiatric disorders decreased, whereas those with nonpsychiatric traits remained largely unchanged. Conclusions Our results identify a risk locus that contributes more strongly to SA than other phenotypes and suggest a shared underlying biology between SA and known risk factors that is not mediated by psychiatric disorders.Peer reviewe

Research and Design of a Routing Protocol in Large-Scale Wireless Sensor Networks

无线传感器网络，作为全球未来十大技术之一，集成了传感器技术、嵌入式计算技术、分布式信息处理和自组织网技术，可实时感知、采集、处理、传输网络分布区域内的各种信息数据，在军事国防、生物医疗、环境监测、抢险救灾、防恐反恐、危险区域远程控制等领域具有十分广阔的应用前景。 本文研究分析了无线传感器网络的已有路由协议，并针对大规模的无线传感器网络设计了一种树状路由协议，它根据节点地址信息来形成路由，从而简化了复杂繁冗的路由表查找和维护，节省了不必要的开销，提高了路由效率，实现了快速有效的数据传输。 为支持此路由协议本文提出了一种自适应动态地址分配算——ADAR（AdaptiveDynamicAddre...As one of the ten high technologies in the future, wireless sensor network, which is the integration of micro-sensors, embedded computing, modern network and Ad Hoc technologies, can apperceive, collect, process and transmit various information data within the region. It can be used in military defense, biomedical, environmental monitoring, disaster relief, counter-terrorism, remote control of haz...学位：工学硕士院系专业：信息科学与技术学院通信工程系_通信与信息系统学号：2332007115216

Könsnormer i elevers berättande texter : En studie av elevtexter från årskurs 2

Syftet med studien är att analysera och jämföra könsnormer i berättande texter skrivna av flickor respektive pojkar i årskurs 2. Vi undersöker hur fördelningen mellan karaktärer av kvinnligt och manligt kön ser ut i flickors och pojkars texter. Vidare studeras hur flickor och pojkar beskriver karaktärer samt vilka aktiviteter och teman som de inkluderar i sina texter. Elevtexterna som analyseras är hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, vilket genomfördes vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. I vår studie analyseras texterna genom en kvalitativ textanalysmetod med kvantitativa inslag. Till hjälp används ett analysverktyg som innefattar att ställa frågor till materialet, vilka syftar till att besvara studiens frågeställningar.   Studiens resultat visar att flickor skriver om 43 % kvinnliga och 40 % manliga karaktärer medan pojkars berättelser innefattar 7 % respektive 75 %. Flickor och pojkar inkluderar 17 % respektive 18 % karaktärer med odefinierbart kön. Det innebär att eleverna inkluderar flest karaktärer av sitt eget kön och att fördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer är mycket mer jämn i flickors texter. Angående karaktärsbeskrivningar skildrar flickor både sina kvinnliga och manliga karaktärer med ord som rädd, glad och snäll och de manliga karaktärerna beskrivs även med hjälp av färger. Pojkar som textskapare använder ord som glad, orolig och snäll när de beskriver kvinnliga karaktärer och tillskriver de manliga som glada, hungriga och utifrån vad de tycker om. Det här visar att både flickor och pojkar beskriver sina karaktärer i huvudsak utifrån känslor, oavsett könstillhörighet. Studien visar att flickor skriver om aktiviteter som att äta och dricka, leka och umgås med vänner samt inkluderar teman som vänskap, vardagssysslor, djur och fantasi. I pojkarnas texter återfinns aktiviteter som, att utföra eller titta på en sport, göra illa sig, äta och dricka samt skada andra samt teman så som våld och brott, vardagssysslor, sport och resor är vanligt förekommande. Resultaten visar med andra ord att både flickor och pojkar skriver om sådant som barn kan relatera till, men att flickor inkluderar mer fantasi medan pojkars texter skildrar sådant som sker på ett samhälleligt plan.   Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att det finns en norm bland flickorna i studien att inkludera både kvinnliga och manliga karaktärer i sina berättelser med en jämn fördelning könen emellan medan pojkarna inte behöver inkludera kvinnliga karaktärer i lika stor utsträckning. Därefter kan konstateras att flickorna och pojkarna inte skiljer på vad som anses kvinnligt eller manligt vid karaktärsbeskrivning. Slutligen kan sägas att de aktiviteter och teman som flickorna respektive pojkarna skriver om både är könsneutrala och kopplade till vardera kön.

Könsnormer i elevers berättande texter : En studie av elevtexter från årskurs 2

Syftet med studien är att analysera och jämföra könsnormer i berättande texter skrivna av flickor respektive pojkar i årskurs 2. Vi undersöker hur fördelningen mellan karaktärer av kvinnligt och manligt kön ser ut i flickors och pojkars texter. Vidare studeras hur flickor och pojkar beskriver karaktärer samt vilka aktiviteter och teman som de inkluderar i sina texter. Elevtexterna som analyseras är hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, vilket genomfördes vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. I vår studie analyseras texterna genom en kvalitativ textanalysmetod med kvantitativa inslag. Till hjälp används ett analysverktyg som innefattar att ställa frågor till materialet, vilka syftar till att besvara studiens frågeställningar.   Studiens resultat visar att flickor skriver om 43 % kvinnliga och 40 % manliga karaktärer medan pojkars berättelser innefattar 7 % respektive 75 %. Flickor och pojkar inkluderar 17 % respektive 18 % karaktärer med odefinierbart kön. Det innebär att eleverna inkluderar flest karaktärer av sitt eget kön och att fördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer är mycket mer jämn i flickors texter. Angående karaktärsbeskrivningar skildrar flickor både sina kvinnliga och manliga karaktärer med ord som rädd, glad och snäll och de manliga karaktärerna beskrivs även med hjälp av färger. Pojkar som textskapare använder ord som glad, orolig och snäll när de beskriver kvinnliga karaktärer och tillskriver de manliga som glada, hungriga och utifrån vad de tycker om. Det här visar att både flickor och pojkar beskriver sina karaktärer i huvudsak utifrån känslor, oavsett könstillhörighet. Studien visar att flickor skriver om aktiviteter som att äta och dricka, leka och umgås med vänner samt inkluderar teman som vänskap, vardagssysslor, djur och fantasi. I pojkarnas texter återfinns aktiviteter som, att utföra eller titta på en sport, göra illa sig, äta och dricka samt skada andra samt teman så som våld och brott, vardagssysslor, sport och resor är vanligt förekommande. Resultaten visar med andra ord att både flickor och pojkar skriver om sådant som barn kan relatera till, men att flickor inkluderar mer fantasi medan pojkars texter skildrar sådant som sker på ett samhälleligt plan.   Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att det finns en norm bland flickorna i studien att inkludera både kvinnliga och manliga karaktärer i sina berättelser med en jämn fördelning könen emellan medan pojkarna inte behöver inkludera kvinnliga karaktärer i lika stor utsträckning. Därefter kan konstateras att flickorna och pojkarna inte skiljer på vad som anses kvinnligt eller manligt vid karaktärsbeskrivning. Slutligen kan sägas att de aktiviteter och teman som flickorna respektive pojkarna skriver om både är könsneutrala och kopplade till vardera kön.

Lärares planeringsarbete : En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs 1-3 genomför sitt planeringsarbete

I denna studie undersöker vi hur verksamma lärare i årskurs 1-3 resonerar kring planeringsarbete. För att smalna av detta, läggs fokus vid hur lärarna uppger att de genomför sitt planeringsarbete av undervisning samt hur de motiverar sina val kring ämnet. Studien är baserad på de teoretiska utgångspunkterna planering ur ett tidsperspektiv och planering ur perspektivet planeringsaspekter. Den förstnämnda teoretiska utgångspunkten behandlar när under ett läsår planeringen genomförs och hur omfattande den är. Den andra teoretiska utgångspunkten syftar till vilka aspekter som styr lärare i planeringsarbetet och förhållningssättet till dessa. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem lärare delgav sina erfarenheter av planeringsarbete. Resultaten i vår studie visar på att lärarna planerar utifrån de olika tidsperspektiven lång- respektive kortsiktigt, i form av en grovplanering och detaljplanering. De olika planeringarna omfattar olika tidsspann, har olika syften och förhåller sig till varandra. I samband med detta påvisar även resultatet att lärarna planerar den långsiktiga planeringen kollegialt medan den kort-siktiga sker individuellt. Studien visar även på att lärarna tar hänsyn till olika planeringsaspekter vid arbetet med planering. Kunskapskrav är den aspekt som samtliga lärare utgår från, då detta är vad de anser sig vara ålagda att göra enligt Lgr 11. Övriga aspekter skiljer sig åt mellan lärarna men däremot var centralt innehåll, elevanpassning, arbetssätt och bedömning vanligt före-kommande faktorer som nämndes. Generellt sett planerar lärarna utifrån aspekterna i en viss ordning, men denna skiljer sig åt hos lärarna och kan ses som en individuell fråga.   Slutsatserna är att samtliga lärare i denna studie delar upp planeringsarbetet mellan skilda tillfällen, utifrån olika tidsperspektiv. Dock förefaller det inte finnas någon gemensam eller generell metod som används vid utförandet av planering, utan snarare en fråga om lokala kulturer på olika skolor eller personliga åsikter och traditioner. Ytterligare en slutsats är att lärarna alltid inleder planeringsarbetet med att beakta aspekten kunskapskrav, vilken ses som kärnan i planering. Utöver denna aspekt finns en individuell variation i hänsynstagandet av olika planeringsaspekter vid planeringsarbetet och ordningen av dessa skiljer sig åt mellan lärarna

Applying the consumer ethnocentrism model to norwegian consumers.

This thesis explores Norwegian consumers perceptions towards foreign products. It specifically investigates consumers ethnocentric tendencies, which influences purchase intentions and preferences to domestic versus foreign products. The purpose of this thesis has been to establish Norwegian consumers’ level of ethnocentrism and look at variables affecting this. The following research question was therefore developed; What level of presence does consumer ethnocentrism have within Norwegian consumers, what factors affect this, and ultimately how does this affect the perception of foreign commodities? The conceptual framework of this study was inspired by numerous studies building on Shimp and Sharma’s theory of consumer ethnocentrism, consumer ethnocentric tendencies, and the CETSCALE. From this we also decided on the study’s independent socio-psychological variables: perceived product necessity, cultural openness, perceived economic threat, and environmental concern. We also researched the demographic variables age and ethnic identity. The paper is sectioned in four parts: firstly, a theoretical opening to introduce the topic and its relevance to contemporary society. Secondly, a methodology part where the responses were analysed and interpreted. Thirdly, discussion and conclusion where the results from methodology are defined and elaborated. Lastly, a reflective ending highlighting the limitations of the study, self-reflection and where to go with future research. A descriptive, quantitative design was used to increase the generalisability; the survey gave a total of 169 usable responses to analyse. Primarily the analyses used were ANOVA and regression to test the six hypotheses formulated for the study. Prior to analysing the hypotheses, several validity analyses were done to uncover which questions belonged under the different variables. Of the six formulated hypotheses four were supported. For the demographic variable, there is a significant difference in the level of consumer ethnocentric tendencies concerning age. As for the socio-psychological variables perceived economic threat, cultural openness, and environmental concern all have a significant effect on the level of CET. The level of CET was evaluated as high, however as perceived economic threat was proven to have an effect, the current COVID-19 pandemic has in all likeliness affected the level to be higher than normal. Ethnic identity and perceived product necessity was not supported. However, certain findings in the analyses gives an indication that it needs to be further researched

Könsnormer i elevers berättande texter : En studie av elevtexter från årskurs 2

Syftet med studien är att analysera och jämföra könsnormer i berättande texter skrivna av flickor respektive pojkar i årskurs 2. Vi undersöker hur fördelningen mellan karaktärer av kvinnligt och manligt kön ser ut i flickors och pojkars texter. Vidare studeras hur flickor och pojkar beskriver karaktärer samt vilka aktiviteter och teman som de inkluderar i sina texter. Elevtexterna som analyseras är hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, vilket genomfördes vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. I vår studie analyseras texterna genom en kvalitativ textanalysmetod med kvantitativa inslag. Till hjälp används ett analysverktyg som innefattar att ställa frågor till materialet, vilka syftar till att besvara studiens frågeställningar.   Studiens resultat visar att flickor skriver om 43 % kvinnliga och 40 % manliga karaktärer medan pojkars berättelser innefattar 7 % respektive 75 %. Flickor och pojkar inkluderar 17 % respektive 18 % karaktärer med odefinierbart kön. Det innebär att eleverna inkluderar flest karaktärer av sitt eget kön och att fördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer är mycket mer jämn i flickors texter. Angående karaktärsbeskrivningar skildrar flickor både sina kvinnliga och manliga karaktärer med ord som rädd, glad och snäll och de manliga karaktärerna beskrivs även med hjälp av färger. Pojkar som textskapare använder ord som glad, orolig och snäll när de beskriver kvinnliga karaktärer och tillskriver de manliga som glada, hungriga och utifrån vad de tycker om. Det här visar att både flickor och pojkar beskriver sina karaktärer i huvudsak utifrån känslor, oavsett könstillhörighet. Studien visar att flickor skriver om aktiviteter som att äta och dricka, leka och umgås med vänner samt inkluderar teman som vänskap, vardagssysslor, djur och fantasi. I pojkarnas texter återfinns aktiviteter som, att utföra eller titta på en sport, göra illa sig, äta och dricka samt skada andra samt teman så som våld och brott, vardagssysslor, sport och resor är vanligt förekommande. Resultaten visar med andra ord att både flickor och pojkar skriver om sådant som barn kan relatera till, men att flickor inkluderar mer fantasi medan pojkars texter skildrar sådant som sker på ett samhälleligt plan.   Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att det finns en norm bland flickorna i studien att inkludera både kvinnliga och manliga karaktärer i sina berättelser med en jämn fördelning könen emellan medan pojkarna inte behöver inkludera kvinnliga karaktärer i lika stor utsträckning. Därefter kan konstateras att flickorna och pojkarna inte skiljer på vad som anses kvinnligt eller manligt vid karaktärsbeskrivning. Slutligen kan sägas att de aktiviteter och teman som flickorna respektive pojkarna skriver om både är könsneutrala och kopplade till vardera kön.