Leadership in ridingschool

REFERAT Ledarskap är viktigt ur trivselsynpunkt för personal, därför är det viktigt att ta reda på vilken ledarskapsstil som används. Personalen har en stor betydelse för hur en ridskola fungerar och påverkar ridskolan ekonomiskt, genom att ha kontakt med elever och på så sätt generera kunder. Problemet är att man inte vet vilken typ av ledarskap som utövas på Sveriges ridskolor. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning som svenska ridskolechefer använder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt-, auktoritärt- och laissez-faire ledarskap. Frågeställningen är då, till hur stor del som ridskolechefer använder sig av de olika ledarstilarna demokratiskt, auktoritärt eller laissez-faire (även kallad låt – gå – metoden) ledarskap på ridskolor i Sverige? Femtio ridskolor valdes slumpvis ut från Svenska ridsportförbundets lista över ridklubbar i landet. Enkäten som sändes till ridskolorna utformades på så sätt att fem påståenden formulerades till varje ledarstil, det vill säga totalt femton påståenden. Dessa påståenden lades in i en enkät med en kryssruta efter varje påstående. Ridskolecheferna ombads att fylla i enkäten genom att sätta ett kryss vid de påståenden som stämde överens med deras ledarstil. Därefter skickades enkäten som en bifogad fil via mail till ridskolorna, där ridskolechefen ombads besvara enkäten och återsända denna via mail. Enkätsvaren sammanställdes i en tabell och i figurer. Den genomsnittliga fördelningen av de olika ledarstilarna sammanställdes och visade att den auktoritära ledarstilen används till 23 %, den demokratiska till 53 % och laissez-faire till 24 %. Dessutom kunde två grupper ses, som inkluderade ungefär hälften av ridskolecheferna. Dessa två grupper hade samma användningsfrekvens av de olika ledarstilarna. Bland de resterande ridskolecheferna varierade användandet av de olika ledarskapsstilarna mer, vilket gjorde att det inte gick att se något mönster. Slutsatsen är att det demokratiska ledarskapet är det som är använt till störst del, men att en kombination av de olika stilarna är vanligast

sj-pptx-2-sjp-10.1177_14034948221113142 – Supplemental material for Compositional characteristics of neighbourhoods and of schools as correlates of youths’ mental health: A cross-sectional study among Swedish adolescents

Supplemental material, sj-pptx-2-sjp-10.1177_14034948221113142 for Compositional characteristics of neighbourhoods and of schools as correlates of youths’ mental health: A cross-sectional study among Swedish adolescents by Sofia Lindstrand, Filip Andersson and Maria Rosaria Galanti in Scandinavian Journal of Public Health</p

sj-xlsx-1-sjp-10.1177_14034948221113142 – Supplemental material for Compositional characteristics of neighbourhoods and of schools as correlates of youths’ mental health: A cross-sectional study among Swedish adolescents

Supplemental material, sj-xlsx-1-sjp-10.1177_14034948221113142 for Compositional characteristics of neighbourhoods and of schools as correlates of youths’ mental health: A cross-sectional study among Swedish adolescents by Sofia Lindstrand, Filip Andersson and Maria Rosaria Galanti in Scandinavian Journal of Public Health</p

Kraftsamling för ungas psykiska hälsa : Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkarsällskapet arbetsgrupp 2021

Utvecklingen från mitten av 1960-talet och framåt har kännetecknats av ökad materiell levnadsstandard, stärkt rättskydd för barn, minskande somatisk ohälsa, och en kraftigt sjunkande barnadödlighet. Denna positiva utveckling i Sverige och andra höginkomstländer har inte lett till en minskning av psykiska symptom hos unga. Att barn rapporterar mer stress och psykiska symptom trots bättre levnadsförhållanden, ”välfärdsparadoxen”, har varit tydligt i Sverige. Utgångspunkten för denna översikthar varit att lyfta fram vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har visat sig kunna bromsa eller vända denna utveckling. Folkhälsomyndighetens undersökning “Skolbarns hälsovanor”, och liknande rapporter från WHO, Unicef samt USA:s och Kanadas folkhälsomyndigheter har påtalat tydliga samband mellan psykiska symptom hos unga i skolåldern och fysisk inaktivitet. Låg fysisk aktivitet har i sin tur ofta ett samband med att tid på digitala medier tar utrymme från sömn och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även belägg för att program som stärker ungas förmåga att hantera känslor, sociala relationer och fatta ansvarsfulla beslutleder till bättre skolresultat, anpassning till vuxenlivet och bidrar till bättre psykisk hälsa. Ett omfattandekunskapsunderlag talar för att skolan har en central roll när det gäller att främja psykisk hälsa. Samma gäller vikten av tidiga insatser till unga med individuella svårigheter eller problem som beror på ogynnsamma eller socialt belastade uppväxtmiljöer. Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena där man når alla unga i skolåldern. 5 konkreta interventioner för förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga: Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid. Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter. “Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar. Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa. För att kunna genomföra dessa insatser krävs ett nära samarbete mellan alla som verkar för ungas hälsa; professioner inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst men även föräldra- och elevorganisationer. När det gäller samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver man undanröja organisatoriska hinder för samverkan. Olika huvudmän för samhällsfunktioner har skilda ansvarsområden och ibland olika syn på sitt uppdrag. Vi vill även understryka vikten av fler kontaktytor mellan akademisk forskning som utvärderar hälsofrämjande program och verksamheter som ska tillämpa dessa

A Missense Variant in PDK1 Associated with Severe Neurodevelopmental Delay and Epilepsy

The pyruvate dehydrogenase complex (PDC) is responsible for the conversion of pyruvate into acetyl-CoA, which is used for energy conversion in cells. PDC activity is regulated by phosphorylation via kinases and phosphatases (PDK/PDP). Variants in all subunits of the PDC and in PDK3 have been reported, with varying phenotypes including lactic acidosis, neurodevelopmental delay, peripheral neuropathy, or seizures. Here, we report a de novo heterozygous missense variant in PDK1 (c.1139G &gt; A; p.G380D) in a girl with developmental delay and early onset severe epilepsy. To investigate the role of PDK1G380D in energy metabolism and neuronal development, we used a zebrafish model. In zebrafish embryos we show a reduced number of cells with mitochondria with membrane potential, reduced movements, and a delay in neuronal development. Furthermore, we observe a reduction in the phosphorylation of PDH-E1&alpha; by PDKG380D, which suggests a disruption in the regulation of PDC activity. Finally, in patient fibroblasts, a mild reduction in the ratio of phosphorylated PDH over total PDH-E1&alpha; was detected. In summary, our findings support the notion that this aberrant PDK1 activity is the cause of clinical symptoms in the patient

Kraftsamling för ungas psykiska hälsa : Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkarsällskapet arbetsgrupp 2021

Utvecklingen från mitten av 1960-talet och framåt har kännetecknats av ökad materiell levnadsstandard, stärkt rättskydd för barn, minskande somatisk ohälsa, och en kraftigt sjunkande barnadödlighet. Denna positiva utveckling i Sverige och andra höginkomstländer har inte lett till en minskning av psykiska symptom hos unga. Att barn rapporterar mer stress och psykiska symptom trots bättre levnadsförhållanden, ”välfärdsparadoxen”, har varit tydligt i Sverige. Utgångspunkten för denna översikthar varit att lyfta fram vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har visat sig kunna bromsa eller vända denna utveckling. Folkhälsomyndighetens undersökning “Skolbarns hälsovanor”, och liknande rapporter från WHO, Unicef samt USA:s och Kanadas folkhälsomyndigheter har påtalat tydliga samband mellan psykiska symptom hos unga i skolåldern och fysisk inaktivitet. Låg fysisk aktivitet har i sin tur ofta ett samband med att tid på digitala medier tar utrymme från sömn och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även belägg för att program som stärker ungas förmåga att hantera känslor, sociala relationer och fatta ansvarsfulla beslutleder till bättre skolresultat, anpassning till vuxenlivet och bidrar till bättre psykisk hälsa. Ett omfattandekunskapsunderlag talar för att skolan har en central roll när det gäller att främja psykisk hälsa. Samma gäller vikten av tidiga insatser till unga med individuella svårigheter eller problem som beror på ogynnsamma eller socialt belastade uppväxtmiljöer. Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena där man når alla unga i skolåldern. 5 konkreta interventioner för förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga: Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid. Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter. “Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar. Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa. För att kunna genomföra dessa insatser krävs ett nära samarbete mellan alla som verkar för ungas hälsa; professioner inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst men även föräldra- och elevorganisationer. När det gäller samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver man undanröja organisatoriska hinder för samverkan. Olika huvudmän för samhällsfunktioner har skilda ansvarsområden och ibland olika syn på sitt uppdrag. Vi vill även understryka vikten av fler kontaktytor mellan akademisk forskning som utvärderar hälsofrämjande program och verksamheter som ska tillämpa dessa

Early activating somatic PIK3CA mutations promote ectopic muscle development and upper limb overgrowth

PIK3CA-related overgrowth spectrum is a group of rare genetic disorders with asymmetric overgrowth caused by somatic mosaic PIK3CA mutations. Here, we report clinical data and molecular findings from two patients with congenital muscular upper limb overgrowth and aberrant anatomy. During debulking surgery, numerous ectopic muscles were found in the upper limbs of the patients. DNA sequencing, followed by digital polymerase chain reaction, was performed on DNA extracted from biopsies from hypertrophic ectopic muscles and identified the somatic mosaic PIK3CA hotspot mutations c.3140A &gt; G, p.(His1047Arg) and c.1624G &gt; A, p.(Glu542Lys) in a male (patient 1) and a female (patient 2) patient, respectively. Patient 1 had four ectopic muscles and unilateral isolated muscular overgrowth while patient 2 had 13 ectopic muscles and bilateral isolated muscular overgrowth of both upper limbs, indicating that her mutation occurred at early pre-somitic mesoderm state. The finding of PIK3CA mutations in ectopic muscles highlights the importance of PIK3CA in cell fate in early human embryonic development. Moreover, our findings provide evidence that the disease phenotype depends on the timing of PIK3CA mutagenesis during embryogenesis and confirm the diagnostic entity PIK3CA-related muscular overgrowth with ectopic accessory muscles