Nyttan av naturhänsyn för marksvampar : resultat fem år efter avverkning

Vardagshänsyn är ett viktigt verktyg inom skogsbruket som kan hjälpa många arter att överleva hyggesfasen. Det gäller inte minst den artrika gruppen mykorrhizasvampar med omkring 2000 arter i Sverige, som för sin energiförsörjning är beroende av att leva i symbios med levande träd. Trakthygge resulterar oundvikligen i att merparten av mykorrhizasvamparna dör ut lokalt och behöver återetableras när ny skog växer upp. Knappt 200 av Sveriges mykorrhizasvampar är rödlistade på grund av att de huvudsakligen förekommer i äldre skog eller är ovanliga på grund av speciella miljökrav. Många mykorrhizabildande svamparter, inklusive de rödlistade, har svårt att återetablera sig och missgynnas av trakthyggesbruk. Samtidigt är mykorrhizasvamparnas mycel långlivade och kan leva vidare under många decennier och förmodligen betydligt längre, om det kontinuerligt finns träd på platsen. Enstaka, eller grupper av, hänsynsträd är ett sätt att möjliggöra för rödlistade- och andra mykorrhizasvampar att överleva hyggesfasen och finnas med i det uppväxande beståndet. Senare tids forskning pekar också på att hyggesfasens markeutrofiering selekterar för andra mykorrhizasvampar än de som normalt dominerar i äldre skog. Till exempel verkar vissa skinnsvampar, med sämre förmåga att mobilisera näring från markens organiska material, gynnas på bekostnad av främst spindelskivlingar, som är särskilt effektiva på att frigöra organiskt bundna näringsämnen under fattiga förhållanden.Syftet med studien var att undersöka betydelsen av att lämna olika många hänsynsträd vid avverkning i äldre tallskog för överlevnaden av mykorrhizasvampar, med eller utan kompletterande naturvårdsbränning. Det är en naturvårdsfråga av stor praktisk betydelse, och det är viktigt att kvantifiera vilken effekt olika nivåer och utförande av naturhänsyn kan ha för mängden och artsammansättningen av mykorrhizasvampar på kort och lång sikt, särskilt för naturvårdsintressanta arter.Studien utfördes på Effaråsen, ett storskaligt långtidsexperiment som finns tre mil väster om Mora. Här finns hela skogsbestånd som bränts och/eller avverkats, där den totala nivån av naturhänsyn varierar i en gradient av skötselmetoder som sträcker sig från en allmänt praktiserad nivå till en hög nivå av naturhänsyn. Designen för hänsynen omfattar både lämnade levande träd och skapad död ved, men endast de levande träden, det vill säga intakta träd och katade träd, är av intresse för denna studie.I undersökningen har vi samlat in markprover från varje provyta längs transekter. Den första provtagningen ägde rum 2012 innan avverkning med olika nivåer av naturhänsyn och naturvårdsbränningar genomfördes. Fem år senare, 2017, gjordes en uppföljande undersökning. Markprovernas innehåll av specifika DNA-markörer sekvenserades, identifierades och analyserades med fokus på mykorrhizasvampar. Vi undersökte artsammansättningen, andelen mykorrhizasvamp i det totala svampsamhället samt artantalet i förhållande till avståndet till närmaste träd. Vi lät också utföra en kompletterande studie av fruktkroppsförekomster under hösten 2021, för att bättre kunna undersöka tesen att mycel av rödlistade mykorrhizasvampar och signalarter kan överleva i närheten av hänsynsträd precis som vanligare mykorrhizasvamparter.I markprovsundersökningen identifierades 141 olika arter av mykorrhizasvampar varav fyra rödlistade. Resultaten visar ett starkt samband mellan förekomst av mykorrhiza och närhet till träd. Parallellt med att genomsnittsavståndet till träden på ytorna ökade från i genomsnitt tre meter på kontrollytor utan avverkning till 14 meter vid tre procent naturhänsyn minskade successivt andelen mykorrhizasvamp i förhållande till det totala svampsamhället i marken från 11 procent till 2–4 procent och artantalet av mykorrhizasvampar halverades. Samtidigt förändrades artsammansättningen; förekomster av spindelskivlingar och sandsopp minskade successivt med avtagande hänsyn, medan en speciell skinnsvampsart (Piloderma sphaerosporum, saknar svenskt namn), som sedan tidigare är känd för att dominera svampsamhällen i ungskogar som genomgått en hyggesfas, var mindre påverkad.Överlevnad och förekomst av mykorrhizasvampar efter avverkning är direkt kopplad till mängden rötter i marken och den rumsliga fördelningen av levande rotsystem. Fler kvarlämnade hänsynsträd ledde till högre överlevnad. Naturvårdsbränning i kombination med avverkning gav den största förändringen, det vill säga hade störst påverkan på mykorrhizasvamparnas förekomst, artrikedom och artsammansättning. Den främsta anledningen var hög dödlighet hos kvarlämnade träd på grund av den relativt intensiva bränningen. Inventeringen av fruktkroppar kunde påvisa förekomster av ytterligare fem rödlistade svampar och en signalart vid hänsynsträd och längs kanterna till angränsande trädbärande bestånd eller lämnad kantzon mot vatten.Mykorrhizasamhället med den största naturhänsynen (NS-behandlingen), som motsvarade 50 procent lämnade levande hänsynsträd (inklusive katade träd), skilje sig inte tydligt åt från det på kontrollytor utan avverkning. Här var förekomsten av de dominerande mykorrhizasvamparna mer eller mindre intakt. Det är dessa dominerande arter som svarar för merparten av mykorrhizasvamparnas funktionalitet och driver processer i marken. Vid lägre täthet av kvarlämnade hänsynträd minskar de flesta arternas förekomst successivt med tydligast negativ inverkan på sandsopp och spindelskivlingar, som tros spela en viktig roll för trädens näringsupptag från organiska förråd i måren. En mindre tydlig effekt sågs på skinnsvampar, som tros ha lägre förmåga att mobilisera organiskt bunden näring.Det är oklart vilken betydelse denna förskjutning i dominerande arter kan ha över tid för mykorrhizasvamparnas funktion. Det är också oklart i vilken omfattning återetablering av olika arter sker i brukad skog och om artsammansättningen hinner närma sig den som kännetecknar äldre skogar under en omloppstid. Tidigare undersökningar har visat att tydliga förändringar i svampdiversitet kvarstår minst 50 år efter avverkning av tallskog. Högre nivåer av hänsynsträd är ett sätt att minska effekterna av avverkning på diversiteten av mykorrhizasvampar och troligen också snabba på återgången till ett artrikare samhälle med bevarad funktionalitet.Förmodligen kan de allra flesta rödlistade arter och signalarter av mykorrhizasvampar överleva en avverkning med hjälp av hänsynsträd. Utmaningen är att placera hänsynsträden där naturvårdsintressanta svampar växer. Deras förekomster är oftast inte kända när en skog avverkas och om dom finns i beståndet är deras utbredning väldigt lokal, som regel bara med någon eller några få kvadratmeter stora mycel.Vi bedömer att nyttan blir större för både naturvårdsintressanta och funktionellt mer betydelsefulla arter om hänsynsträd sprids över hygget snarare än att de aggregeras på något sätt eller ställs i grupper. På så sätt bör sannolikheten att hänsynsträdens rotsystem överlappar med mycel från ovanligare arter öka samtidigt som funktionellt viktiga arter, som spindelskivlingar, effektivare kan fortleva och spridas i det uppväxande beståndet.Fler hänsynsträd resulterar otvetydigt i att en större del av det gamla beståndets mykorrhizasvampar kommer att överleva en avverkning och fortleva in i det uppväxande beståndet. Undersökningens fortsättning syftar till att kvantifiera effekterna av olika nivåer av hänsyn som underlag för att bättre kunna göra välgrundade avvägningar mellan produktionsintressen och olika naturvårdsintressen

Teachers’ perceptions of barriers and facilitators to peer play between children with autism spectrum disorder and typically developing peers in early childhood education : a research circle study in Austria

Children with autism spectrum disorder (ASD) are increasingly being integrated into primary and secondary mainstream education. Yet, little is known about teachers’ challenges in supporting peer play for children with ASD in early childhood education. This study explores teachers’ perspectives on the barriers and facilitators to supporting peer play between children with ASD and their typically developing peers. Observations and research circle meetings were conducted with eight teachers from an urban area in Austria. Material from the meetings was analysed using qualitative content analysis and participants’ feedback. Findings illustrate how teachers perceive and manage multiple factors that influence peer play, including child-level factors (e.g. irritability to noise), peer and family factors (e.g. negative roles attributed to children with ASD), and institutional factors (e.g. large group sizes and lack of rooms without distractions). This study also highlights teachers’ ambivalence about safeguarding children’s participatory rights when encouraging children with ASD to engage in peer play when children with ASD need to disengage. This ambivalence is linked to the need for expanding the comfort zone of typically developing children by raising their awareness of diverse ways to interact and participate in play to support all children’s needs in inclusive education

Pre-vocational therapy in mental health : clients' desired and achieved productivity status

Background: Knowledge about work-related occupational therapy in psychiatric inpatient and day hospital clients is limited. Aims: The aim of the study was to explore the desired and achieved productivity status in mental health service users participating in a pre-vocational therapy (PVT) intervention. Outcome variables were productivity status and achievement of desired productivity status at discharge, and change or persistence of productivity status between admission and discharge. Methods: This is a short-term prospective study based on observational data from health records (N = 98). Results: At admission, 53.2% of participants named a clear desired productivity status; 46.8% did not. Of the former, 76.9% expressed a desire for employment or education on the regular job market; 28.0% achieved their desired outcome at discharge, whereas 72.0% did not. Overall, 58.5% retained, established or increased productive activities, while 41.5% were not engaged in or had reduced productive activities at discharge. These two groups differed in socio-economic and social-security-related characteristics, treatment-related characteristics and psychiatric diagnosis. Conclusions and significance: Some, but not all kinds of clients in acute psychiatric inpatient and day hospital settings manage to take a first step towards productive activities during the first phase of treatment

Prediction of Mild Cognitive Impairment that Evolves into Alzheimer's Disease Dementia within Two Years using a Gene Expression Signature in Blood: A Pilot Study

Abstract. Background: The focus on Alzheimer's disease (AD) is shifting from dementia to the prodromal stage of the disorder, to a large extent due to increasing efforts in trying to develop disease modifying treatment for the disorder. For development of diseasemodifying drugs, a reliable and accurate test for identification of mild cognitive impairment (MCI) due to AD is essential. Objective: In the present study, MCI progressing to AD will be predicted using blood-based gene expression. Material and Methods: Gene expression analysis using qPCR was performed on blood RNA from a cohort of patients with amnestic MCI (aMCI; n = 66). Within the aMCI cohort, patients progressing to AD within 1 to 2 years were grouped as MCI converters (n = 34) and the patients remaining at the MCI stage after 2 years were grouped as stable MCI (n = 32). AD and control populations were also included in the study. Results: Multivariate statistical method partial least square regression was used to develop predictive models which later were tested using leave-one-out cross validation. Gene expression signatures that identified aMCI subjects that progressed to AD within 2 years with a prediction accuracy of 74%-77% were identified for the complete dataset and subsets thereof. Conclusion: The present pilot study demonstrates for the first time that MCI that evolves into AD dementia within 2 years may be predicted by analyzing gene expression in blood. Further studies will be needed to validate this gene signature as a potential test for AD in the predementia stage

Scandiatransplant Exchange Program (STEP) : Development and Results From an International Kidney Exchange Program

Copyright © 2023 The Author(s). Transplantation Direct. Published by Wolters Kluwer Health, Inc.BACKGROUND: Kidney transplant candidates may be incompatible with their intended living donors because of the presence of antibodies against HLA and/or ABO. To increase the possibility of finding an acceptable kidney donor for these patients, the Scandiatransplant Exchange Program (STEP) program within Scandiatransplant was launched in 2019. METHODS: This is a retrospective review of our experiences from the first 4 y of the STEP program, including details about the match runs, performed transplantations, and recipient outcomes within the program. RESULTS: During 2019-2022, 11 match runs and 4 reruns were performed. In total, 114 pairs and 6 anonymous donors participated in these match runs. Fifty-one pairs (45%) participated in 1 match run, 31 pairs (27%) participated in 2 match runs, and 32 pairs (29%) participated in ≥3 match runs. Seventy-two individuals (63%) participated because of HLA incompatibility, 19 (17%) because of ABO incompatibility, and 7 (6%) because of both HLA and ABO incompatibility.Forty percent of the patients enrolled in the program underwent transplantation. In total, 49 transplantations have so far been performed within the program, and 46 (94%) of the recipients had a functioning kidney graft at follow-up in February 2023. CONCLUSIONS: The STEP program offers sensitized patients an enlarged pool of living donors and a chance of a compatible international living donor, resulting in an increased number of total transplantations. Currently, STEP is one of the largest transnational kidney exchange programs and has improved the situation for patients waiting for kidney transplantation in Scandiatransplant.Peer reviewe

Nyttan av naturhänsyn för marksvampar

Vardagshänsyn är ett viktigt verktyg inom skogsbruket som kan hjälpa många arter att överleva hyggesfasen. Det gäller inte minst den artrika gruppen mykorrhizasvampar med omkring 2000 arter i Sverige, som för sin energiförsörjning är beroende av att leva i symbios med levande träd. Trakthygge resulterar oundvikligen i att merparten av mykorrhizasvamparna dör ut lokalt och behöver återetableras när ny skog växer upp. Knappt 200 av Sveriges mykorrhizasvampar är rödlistade på grund av att de huvudsakligen förekommer i äldre skog eller är ovanliga på grund av speciella miljökrav. Många mykorrhizabildande svamparter, inklusive de rödlistade, har svårt att återetablera sig och missgynnas av trakthyggesbruk. Samtidigt är mykorrhizasvamparnas mycel långlivade och kan leva vidare under många decennier och förmodligen betydligt längre, om det kontinuerligt finns träd på platsen. Enstaka, eller grupper av, hänsynsträd är ett sätt att möjliggöra för rödlistade- och andra mykorrhizasvampar att överleva hyggesfasen och finnas med i det uppväxande beståndet. Senare tids forskning pekar också på att hyggesfasens markeutrofiering selekterar för andra mykorrhizasvampar än de som normalt dominerar i äldre skog. Till exempel verkar vissa skinnsvampar, med sämre förmåga att mobilisera näring från markens organiska material, gynnas på bekostnad av främst spindelskivlingar, som är särskilt effektiva på att frigöra organiskt bundna näringsämnen under fattiga förhållanden.Syftet med studien var att undersöka betydelsen av att lämna olika många hänsynsträd vid avverkning i äldre tallskog för överlevnaden av mykorrhizasvampar, med eller utan kompletterande naturvårdsbränning. Det är en naturvårdsfråga av stor praktisk betydelse, och det är viktigt att kvantifiera vilken effekt olika nivåer och utförande av naturhänsyn kan ha för mängden och artsammansättningen av mykorrhizasvampar på kort och lång sikt, särskilt för naturvårdsintressanta arter.Studien utfördes på Effaråsen, ett storskaligt långtidsexperiment som finns tre mil väster om Mora. Här finns hela skogsbestånd som bränts och/eller avverkats, där den totala nivån av naturhänsyn varierar i en gradient av skötselmetoder som sträcker sig från en allmänt praktiserad nivå till en hög nivå av naturhänsyn. Designen för hänsynen omfattar både lämnade levande träd och skapad död ved, men endast de levande träden, det vill säga intakta träd och katade träd, är av intresse för denna studie.I undersökningen har vi samlat in markprover från varje provyta längs transekter. Den första provtagningen ägde rum 2012 innan avverkning med olika nivåer av naturhänsyn och naturvårdsbränningar genomfördes. Fem år senare, 2017, gjordes en uppföljande undersökning. Markprovernas innehåll av specifika DNA-markörer sekvenserades, identifierades och analyserades med fokus på mykorrhizasvampar. Vi undersökte artsammansättningen, andelen mykorrhizasvamp i det totala svampsamhället samt artantalet i förhållande till avståndet till närmaste träd. Vi lät också utföra en kompletterande studie av fruktkroppsförekomster under hösten 2021, för att bättre kunna undersöka tesen att mycel av rödlistade mykorrhizasvampar och signalarter kan överleva i närheten av hänsynsträd precis som vanligare mykorrhizasvamparter.I markprovsundersökningen identifierades 141 olika arter av mykorrhizasvampar varav fyra rödlistade. Resultaten visar ett starkt samband mellan förekomst av mykorrhiza och närhet till träd. Parallellt med att genomsnittsavståndet till träden på ytorna ökade från i genomsnitt tre meter på kontrollytor utan avverkning till 14 meter vid tre procent naturhänsyn minskade successivt andelen mykorrhizasvamp i förhållande till det totala svampsamhället i marken från 11 procent till 2–4 procent och artantalet av mykorrhizasvampar halverades. Samtidigt förändrades artsammansättningen; förekomster av spindelskivlingar och sandsopp minskade successivt med avtagande hänsyn, medan en speciell skinnsvampsart (Piloderma sphaerosporum, saknar svenskt namn), som sedan tidigare är känd för att dominera svampsamhällen i ungskogar som genomgått en hyggesfas, var mindre påverkad.Överlevnad och förekomst av mykorrhizasvampar efter avverkning är direkt kopplad till mängden rötter i marken och den rumsliga fördelningen av levande rotsystem. Fler kvarlämnade hänsynsträd ledde till högre överlevnad. Naturvårdsbränning i kombination med avverkning gav den största förändringen, det vill säga hade störst påverkan på mykorrhizasvamparnas förekomst, artrikedom och artsammansättning. Den främsta anledningen var hög dödlighet hos kvarlämnade träd på grund av den relativt intensiva bränningen. Inventeringen av fruktkroppar kunde påvisa förekomster av ytterligare fem rödlistade svampar och en signalart vid hänsynsträd och längs kanterna till angränsande trädbärande bestånd eller lämnad kantzon mot vatten.Mykorrhizasamhället med den största naturhänsynen (NS-behandlingen), som motsvarade 50 procent lämnade levande hänsynsträd (inklusive katade träd), skilje sig inte tydligt åt från det på kontrollytor utan avverkning. Här var förekomsten av de dominerande mykorrhizasvamparna mer eller mindre intakt. Det är dessa dominerande arter som svarar för merparten av mykorrhizasvamparnas funktionalitet och driver processer i marken. Vid lägre täthet av kvarlämnade hänsynträd minskar de flesta arternas förekomst successivt med tydligast negativ inverkan på sandsopp och spindelskivlingar, som tros spela en viktig roll för trädens näringsupptag från organiska förråd i måren. En mindre tydlig effekt sågs på skinnsvampar, som tros ha lägre förmåga att mobilisera organiskt bunden näring.Det är oklart vilken betydelse denna förskjutning i dominerande arter kan ha över tid för mykorrhizasvamparnas funktion. Det är också oklart i vilken omfattning återetablering av olika arter sker i brukad skog och om artsammansättningen hinner närma sig den som kännetecknar äldre skogar under en omloppstid. Tidigare undersökningar har visat att tydliga förändringar i svampdiversitet kvarstår minst 50 år efter avverkning av tallskog. Högre nivåer av hänsynsträd är ett sätt att minska effekterna av avverkning på diversiteten av mykorrhizasvampar och troligen också snabba på återgången till ett artrikare samhälle med bevarad funktionalitet.Förmodligen kan de allra flesta rödlistade arter och signalarter av mykorrhizasvampar överleva en avverkning med hjälp av hänsynsträd. Utmaningen är att placera hänsynsträden där naturvårdsintressanta svampar växer. Deras förekomster är oftast inte kända när en skog avverkas och om dom finns i beståndet är deras utbredning väldigt lokal, som regel bara med någon eller några få kvadratmeter stora mycel.Vi bedömer att nyttan blir större för både naturvårdsintressanta och funktionellt mer betydelsefulla arter om hänsynsträd sprids över hygget snarare än att de aggregeras på något sätt eller ställs i grupper. På så sätt bör sannolikheten att hänsynsträdens rotsystem överlappar med mycel från ovanligare arter öka samtidigt som funktionellt viktiga arter, som spindelskivlingar, effektivare kan fortleva och spridas i det uppväxande beståndet.Fler hänsynsträd resulterar otvetydigt i att en större del av det gamla beståndets mykorrhizasvampar kommer att överleva en avverkning och fortleva in i det uppväxande beståndet. Undersökningens fortsättning syftar till att kvantifiera effekterna av olika nivåer av hänsyn som underlag för att bättre kunna göra välgrundade avvägningar mellan produktionsintressen och olika naturvårdsintressen

Pre-vocational therapy in mental health. Clients' desired and achieved productivity status

Knowledge about work-related occupational therapy in psychiatric inpatient and day hospital clients is limited. The aim of the study was to explore the desired and achieved productivity status in mental health service users participating in a pre-vocational therapy (PVT) intervention. Outcome variables were productivity status and achievement of desired productivity status at discharge, and change or persistence of productivity status between admission and discharge. This is a short-term prospective study based on observational data from health records (N = 98). At admission, 53.2% of participants named a clear desired productivity status; 46.8% did not. Of the former, 76.9% expressed a desire for employment or education on the regular job market; 28.0% achieved their desired outcome at discharge, whereas 72.0% did not. Overall, 58.5% retained, established or increased productive activities, while 41.5% were not engaged in or had reduced productive activities at discharge. These two groups differed in socio-economic and social-security-related characteristics, treatment-related characteristics and psychiatric diagnosis. Some, but not all kinds of clients in acute psychiatric inpatient and day hospital settings manage to take a first step towards productive activities during the first phase of treatment.</p

Prediction of Mild Cognitive Impairment that Evolves into Alzheimer's Disease Dementia within Two Years using a Gene Expression Signature in Blood : A Pilot Study

Background: The focus on Alzheimer's disease (AD) is shifting from dementia to the prodromal stage of the disorder, to a large extent due to increasing efforts in trying to develop disease modifying treatment for the disorder. For development of disease-modifying drugs, a reliable and accurate test for identification of mild cognitive impairment (MCI) due to AD is essential. Objective: In the present study, MCI progressing to AD will be predicted using blood-based gene expression. Material and Methods: Gene expression analysis using qPCR was performed on blood RNA from a cohort of patients with amnestic MCI (aMCI; n = 66). Within the aMCI cohort, patients progressing to AD within 1 to 2 years were grouped as MCI converters (n = 34) and the patients remaining at the MCI stage after 2 years were grouped as stable MCI (n = 32). AD and control populations were also included in the study. Results: Multivariate statistical method partial least square regression was used to develop predictive models which later were tested using leave-one-out cross validation. Gene expression signatures that identified aMCI subjects that progressed to AD within 2 years with a prediction accuracy of 74%-77% were identified for the complete dataset and subsets thereof. Conclusion: The present pilot study demonstrates for the first time that MCI that evolves into AD dementia within 2 years may be predicted by analyzing gene expression in blood. Further studies will be needed to validate this gene signature as a potential test for AD in the predementia stage

Children (2-3 years) creative activity experiences can enriching visual arts of preschool

Background: The focus on Alzheimer's disease (AD) is shifting from dementia to the prodromal stage of the disorder, to a large extent due to increasing efforts in trying to develop disease modifying treatment for the disorder. For development of disease-modifying drugs, a reliable and accurate test for identification of mild cognitive impairment (MCI) due to AD is essential. Objective: In the present study, MCI progressing to AD will be predicted using blood-based gene expression. Material and Methods: Gene expression analysis using qPCR was performed on blood RNA from a cohort of patients with amnestic MCI (aMCI; n = 66). Within the aMCI cohort, patients progressing to AD within 1 to 2 years were grouped as MCI converters (n = 34) and the patients remaining at the MCI stage after 2 years were grouped as stable MCI (n = 32). AD and control populations were also included in the study. Results: Multivariate statistical method partial least square regression was used to develop predictive models which later were tested using leave-one-out cross validation. Gene expression signatures that identified aMCI subjects that progressed to AD within 2 years with a prediction accuracy of 74%-77% were identified for the complete dataset and subsets thereof. Conclusion: The present pilot study demonstrates for the first time that MCI that evolves into AD dementia within 2 years may be predicted by analyzing gene expression in blood. Further studies will be needed to validate this gene signature as a potential test for AD in the predementia stage