Research on the coasts of Southern Gaul II – The coasts of Southern Gaul west of the Rhône

Les collaborations entre archéologue et géomorphologues éclairent les conditions naturelles offertes à la vie maritime sur les littoraux et leurs conséquences sur la conservation des sites archéologiques. Leur développement explique le profond renouvellement des connaissances dont les uns et les autres font l’objet depuis une vingtaine d’années. Les côtes rocheuses de partie orientale de la Gaule du Sud à l’époque romaine a été présenté dans un premier article. À l’ouest de Marseille et du delta du Rhône, dans le golfe du Lion, la côte est basse et entrecoupée d’étangs (littoral à lido). Les apports sédimentaires des fleuves côtiers ont entraîné une avancée générale de la ligne du rivage. Celle-ci est commandée par les apports directs des cours d’eau et par la dérive littorale qui répartit les sédiments le long de la côte. Leurs effets et ceux des houles marines différent selon les secteurs. Ils expliquent le recul observé dans certains littoraux. Cet articles dresse un état de la question sur les secteurs où ces collaborations se développent : le delta du Rhône qui commande l’accès au principal axe commercial de Gaule, le littoral de l’étang de Thau et la ville portuaire de Lattes, le delta de l’Aude et le port de Narbonne qui desservait l’isthme aquitainCollaboration between archaeologists and geomorphologists sheds light on environmental conditions of maritime life in coastal areas, and their consequences on the conservation of archaeological sites. Their development explains the increased research attention that this theme has witnessed during the past 20 years. The rocky coasts of the eastern part of southern Gaul during the Roman period were presented in a first article. West of Marseille and the Rhone delta, in the Gulf of Lion, the coast is low-lying and intersected with lagoons. Sediment supply by coastal rivers has led to a progradation of the coastline. This fluvial supply is reworked and redistributed by the long-shore current. Their effects and that of the marine swell differ depending on the area. It explains the retreat of certain coastlines. This paper discusses work where these collaborations are developing: the Rhone delta which controls the access to Gaul’s main commercial axis, the coastline of the Thau lagoon and the harbour settlement of Lattes, the Aude delta and the harbour of Narbonne that served the isthmus of Aquitaine

A global consistent positive effect of urban green area size on bird richness

Background: Although the species-urban green area relationship (SARu) has been analyzed worldwide, the global consistency of its parameters, such as the fit and the slope of models, remains unexplored. Moreover, the SARu can be explained by 20 different models. Therefore, our objective was to evaluate which models provide a better explanation of SARus and, focusing on the power model, to evaluate the global heterogeneity in its fit and slope. Methods: We tested the performance of multiple statistical models in accounting for the way in which species richness increases with area, and examined whether variability in model form was associated with various methodological and environmental factors. Focusing on the power model, we analyzed the global heterogeneity in the fit and slope of the models through a meta-analysis. Results: Among 20 analyzed models, the linear model provided the best fit to the most datasets, was the top ranked model according to our efficiency criterion, and was the top overall ranked model. The Kobayashi and power models were the second and third overall ranked models, respectively. The number of green areas and the minimum number of species within a green area were the only significant variables explaining the variation in model form and performance, accounting for less than 10% of the variation. Based on the power model, there was a consistent overall fit (r 2 = 0.50) and positive slope of 0.20 for the species richness increase with area worldwide. Conclusions: The good fit of the linear model to our SARu datasets contrasts with the non-linear SAR frequently found in true and non-urban habitat island systems; however, this finding may be a result of the small sample size of many SARu datasets. The overall power model slope of 0.20 suggests low levels of isolation among urban green patches, or alternatively that habitat specialist and area sensitive species have already been extirpated from urban green areas.Fil: Levau, Lucas M.. Consejo Nacional de Investigaciones Científicas y Técnicas. Oficina de Coordinación Administrativa Ciudad Universitaria. Instituto de Ecología, Genética y Evolución de Buenos Aires. Universidad de Buenos Aires. Facultad de Ciencias Exactas y Naturales. Instituto de Ecología, Genética y Evolución de Buenos Aires; Argentina. Universidad de Buenos Aires. Facultad de Ciencias Exactas y Naturales. Departamento de Ecología, Genética y Evolución; ArgentinaFil: Ruggiero, Adriana. Consejo Nacional de Investigaciones Científicas y Técnicas. Centro Científico Tecnológico Conicet - Patagonia Norte. Instituto de Investigaciones en Biodiversidad y Medioambiente. Universidad Nacional del Comahue. Centro Regional Universidad Bariloche. Instituto de Investigaciones en Biodiversidad y Medioambiente; Argentina. Universidad Nacional del Comahue. Centro Regional Universitario Bariloche. Laboratorio de Ecotono; ArgentinaFil: Matthews, Thomas J.. Universidade dos Açores; Portugal. University of Birmingham; Reino UnidoFil: Bellocq, Maria Isabel. Consejo Nacional de Investigaciones Científicas y Técnicas. Oficina de Coordinación Administrativa Ciudad Universitaria. Instituto de Ecología, Genética y Evolución de Buenos Aires. Universidad de Buenos Aires. Facultad de Ciencias Exactas y Naturales. Instituto de Ecología, Genética y Evolución de Buenos Aires; Argentina. Universidad de Buenos Aires. Facultad de Ciencias Exactas y Naturales. Departamento de Ecología, Genética y Evolución; Argentin

Naturvetenskap i förskolan : En studie om vad sju förskollärare uppfattar naturvetenskap som

Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i. Resultatet visar att naturvetenskap i förskolan uppfattas olika beroende på förskollärarens tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärarna uppfattar naturvetenskap som specifika innehåll och som ett specifikt arbetssätt

Naturvetenskap i förskolan : En studie om vad sju förskollärare uppfattar naturvetenskap som

Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i. Resultatet visar att naturvetenskap i förskolan uppfattas olika beroende på förskollärarens tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärarna uppfattar naturvetenskap som specifika innehåll och som ett specifikt arbetssätt

Lettre de Jean-Baptiste Colbert (surintendant des Bâtiments, arts et manufactures de France) à Levau datée du 26 octobre 1669, à Saint-Germain-en-Laye

Lettre de Jean-Baptiste Colbert (surintendant des Bâtiments, arts et manufactures de France) à Levau datée du 26 octobre 1669, à Saint-Germain-en-Laye. In: Lettres, instructions et mémoires de Colbert, publiées par Pierre Clément. Tome II. IIe partie. Industrie, commerce. Paris : Imprimerie impériale, 1863. pp. 493-494

Lettre de Jean-Baptiste Colbert (surintendant des Bâtiments, arts et manufactures de France) à Levau datée du 26 octobre 1669, à Saint-Germain-en-Laye

Lettre de Jean-Baptiste Colbert (surintendant des Bâtiments, arts et manufactures de France) à Levau datée du 26 octobre 1669, à Saint-Germain-en-Laye. In: Lettres, instructions et mémoires de Colbert, publiées par Pierre Clément. Tome II. IIe partie. Industrie, commerce. Paris : Imprimerie impériale, 1863. pp. 493-494

"Den är som ett bibliotek" En studie av hur gymnasieelever anser att deras användning av iPad har fungerat som ett alternativt verktyg i undevisningen

Abstrakt Levau Sofia & Millo-Tranmark Gabriella (2014). "Den är som ett bibliotek" En studie av hur gymnasieelever anser att deras användning av iPad har fungerat som ett alternativt verktyg i undervisningen. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle. Problemområde: För tre år sedan beslöt en större yrkesförberedande gymnasieskola att införa iPad i undervisningen. Samtliga elever och lärare på de yrkesförberedande programmen fick tillgång till var sin iPad. Nu har tre år gått och den första kullen ”iPad-elever” tar studenten. I vår studie har vi fokuserat på hur iPad-plattan fungerat som ett alternativt verktyg för elever i behov av särskilt stöd. Vi uppfattade att dessa inte fått tillräckligt med utbildning eller stöd för att komma igång med användandet av sin iPad. Utifrån dessa förutsättningar började vi fundera över hur iPad-plattan fungerat för elever i behov av särskilt stöd. Syfte: Vårt syfte har varit att undersöka och belysa hur iPad-plattan har fungerat som ett alternativt verktyg. Våra frågeställningar är: • Hur har eleverna använt iPad i undervisningssituationer? • Hur har användandet av iPad fungerat som ett alternativt verktyg enligt elever? Teoretisk ram: I vår undersökning har vi utgått från Selanders och Kress (2010) teori design för lärande, som är ett analysverktyg för att förstå hur lärande skapas samt Puenteduras SAMR-modell . Vi har också använt oss av dilemmaperspektiv utifrån Nilholm (2007) för att belysa de svårigheter som elever i behov av särskilt stöd ställs inför. Metod: Med en hermeneutisk ansats har vi försökt få svar på våra frågeställningar genom att kombinera metoden ”stimulated recall” och intervju. Det innebär att vi filmat, observerat och samtalat med eleverna utifrån filmerna. Resultat och analys: Vi har presenterat resultatet och analysen utifrån ett övergripande område, användning och lärande, där vi även analyserat utifrån ett multimodalt perspektiv samt hur iPad-plattan fungerat som ett alternativt verktyg för elever med läs- och skrivproblematik. Vårt resultat visar att elever främst använder sin iPad till att skriva på, fotografera med och till att besöka olika sociala medier. Analys ur ett multimodalt perspektiv pekar på att eleverna inte använder iPad i ett utökat textbegrepp när de gör skoluppgifter eller när de redovisar dem. iPad-plattan används främst för att producera egna texter eller för att reproducera det som läraren säger eller skriver. Kunskapsbidrag: I vår undersökning har vi kommit fram till: • att iPad-plattan fungerat som stöd till vissa elever • att användandet av iPad inte varit till hjälp utan försvårat undervisningen för en del elever • att tillgången till sociala medierna påverkat eleverna under lektioner och vid genomgångar • att tekniken inte fungerat tillfredsställande • att såväl pedagoger och elever behöver vidareutbildning i hur man arbetar multimodalt Specialpedagogiska implikationer: Vårt resultat visar att några elever inte har fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd för att använda sin iPad. Inte heller har någon vägledning funnits för hur de ska hitta alternativa verktyg såsom appar. Det innebär att eleven inte kunnat få en individualiserad användning av sin iPad. Vi ser också i vårt arbete att specialpedagogens roll behöver vidareutvecklas. Specialpedagogen är en viktig handledare för ett arbete mot ett mer multimodalt arbetssätt. Nyckelord: alternativa verktyg, design för lärande, digital kompetens, iPad, läs- och skrivsvårigheter och multimodalite