‘Novice’ sketch : a study on the relationship between drawing and sketch for undergraduate landscape architecture students

Denna uppsats riktar sig till landskapsarkitektstudenter på grundnivå och har som syfte att undersöka förhållandet mellan skissen och tiden. Jag vill undersöka vilken betydelse skissandet har för landskapsarkitekten för att en gestaltningsprocess ska ta sig framåt samt på vilket sätt fördelning av tid påverkar resultatet. Min hypotes är att det inte är tid man lägger på skissen som har betydelse utan hur man fördelar tiden mellan skiss respektive reflektion. Tiden har stor betydelse när idé ska bli till verklighet då ett så bra resultat som möjligt vill uppnås på kortast möjliga tid. Vid gestaltning av en plats är skissen det första stadiet i processen. I uppsatsen förs ett resonemang utifrån litteratur och egna tankar vad en skiss och skissande är, varför den är viktig för en landskapsarkitekt samt utgångspunkter för skissprocessen innan gestaltning av en plats kan påbörjas. I undersökningen undersöktes skissens förhållande till tid, där två gruppers skisser jämfördes mot varandra. Båda grupperna skissade totalt 25 minuter men med olika fördelning av tiden. Skisserna utvärderades utifrån ett antal egenvalda relevanta teman. Utifrån min tolkning av skisserna kom jag fram till att de skisser deltagarna i ”Tänka”-gruppen skapade baserades på en grundidé som följde med genom alla skisser, där den sista skissen alltid var bäst. Det var svårt att byta idé utan att ha tid mellan skisserna att reflektera, samt svårt att byta idé under tankeprocessen utan att skissa. Det var endast personer i ”Göra”-gruppen som testade nya idéer under skissprocessen, men på grund av bytet av idé blev sista skissen inte lika självklart den bästa. En vidare undersökning hade behövts för att säkerställa slutsatserna jag kom fram till. För att göra det hade jag behövt fler deltagare och en fördjupad litteraturstudie i kognition.This essay is aimed at undergraduate landscape architecture students and aims to investigate the relationship between sketching and time. I want to investigate what significance sketching has to a landscape architect in order for the design process to progress and in what way the distribution of time can affect the outcome. My hypothesis is that it is not the time you spend on the sketch that is important, but rather how you distribute time between sketching and reflection. Time is of the essence when an idea is to turn into reality as the best possible result is to be achieved in the shortest period of time possible. When designing a place, the sketch is the first stage in the process. In this essay, a reasoning is carried out based on literature and one’s own thoughts about what a sketch and sketching are, why it is important for a landscape architect and starting points for the sketching process before the design of a place can begin. In this survey, the sketch's relationship relative to time was examined, where two groups' sketches were compared against each other. Both groups sketched a total of 25 minutes but with different distribution of time. The sketches were evaluated based on a few self-selected relevant themes. Based on my interpretation of the sketches, I concluded that the sketches made by the participants in the "Think" group were based on a basic idea that followed through all the sketches, where the ast sketch was always the best. It was difficult to change ideas without having time between sketches to think, as well as difficult to change ideas during the thought process without sketching. Only people in the "Do" group tested new ideas during the sketching process, but due to the change of ideas, the final sketch was evidently not the best. A further investigation would have been needed to ensure the conclusions I arrived at. To do that, I would have needed more participants and an in-depth literature study in cognition

What I Read on My Summer Vacation (Part II)

Moving across the country (from Irvine, California to State College, Pennsylvania) meant that most of my books—even the new ones—spent the summer packed in boxes. But alongside a rapid inhalation of all three Stieg Larsson novels, I still did a little China reading. Here, a few recommendations

The Death of a Virtual Muslim Discussion Group : Issues and Methods in Analysing Religion on the Internet

In his article, Göran Larsson discusses and tests the way an Islamic online discussion group could be analyzed. The contribution deals both with theoretical and methodological questions. All the suggested approaches are tested against data taken from the Swedish Muslim discussion group, Sveriges Förenade CyberMuslimer (SFCM), which was the largest Muslim discussion group in Swedish at the time of writing. Larsson argues that it is necessary to develop fresh approaches and combine online research with traditional fieldwork (in particular interviews) in order to be able to use data taken from the Internet. Larsson also demonstrates that analyzing a Swedish Muslim discussion group requires recognition of the significant exchange with the global Muslim community in different languages and on many ”global” topics

A practical approach to the design, construction and operation of midwater trawl used in Kainji Lake, Nigeria

(19 page document

En fyrspråkig 1700-talsordbok och dess bakgrund

Anmeldt værk:Lennart Larsson: Varifrån kom svenskan? Om den svenska vokabulären i enfyrspråkig ordbok utgiven i Riga 1705. Uppsala 2003

An analysis of the life, work, and social change created by author Stieg Larsson

The purpose of this thesis is to examine the life of Swedish author Stieg Larsson and how his career as a journalist and activist lead him to create the global phenomenon, The Millennium Trilogy. Through writing about international political themes, Larsson successfully tells a tale of a female heroine, Lisbeth Salander, who overcomes her tragic destiny. Originally written in Swedish, Larsson creates a cultural assimilation through writing about universal themes, such as computer hacking and crimes against humanity. The three novels, The Girl with the Dragon Tattoo, The Girl Who Played with Fire, and The Girl Who Kicked the Hornet’s Nest are together called the Millennium Trilogy, and after only 6 years of publication, sold more than 65 million copies in more than 44 different languages. The novels are additionally the first major block buster books about social networking. Unfortunately, Larsson never saw the success of his novels, having died before their publication. This thesis will search for the truth behind the fiction by using current events that reflect the issues he proposes. It will also explore the idea of writing as a medium for social change by enlightening readers through journalism and literature. Through discussing the international success of the novels, this thesis aims to show the power of universal themes in transcending cultural barriers to create awareness of global issues. The books have not only become a symbol of pop culture, but also a symbol for social justice. The Millennium Trilogy is a series of crime novels that are a delivery system for social activism in the 21st century that incorporates contemporary technology as well as traditional “who dun it” story lines

Hvordan forholder sykepleier seg til Yrkesetiske retningslinjer i klinisk praksis?

Denne oppgaven har etikk som tema, med fokus på hvordan sykepleiere forholder seg til de yrkesetiske retningslinjene i praksis. Ut i fra det har jeg valgt følgende problemstilling: Hvordan forholder sykepleier seg til yrkesetiske retningslinjer i klinisk praksis? Formålet med oppgaven er å sette lys på sykepleiers praktiske hverdag og videre se hvordan det grunnlaget sykepleier har i form av etiske retningslinjer og teorier innvirker på sykepleiers måte å forholde seg til yrkesetiske retningslinjer. Oppgaven er et litteraturstudie som er bygget på kvalitativ metode. Jeg har valgt å bruke Kari Martinsen sin omsorgsteori og syn på etikk. Oppgaven har en teoridel og en drøftingsdel. I teoridelen sier jeg litt om hva de yrkesetiske retningslinjene er og hva de inneholder. Jeg tar for meg menneskesyn i sykepleien og beskriver etikk og allmennmoral. Videre presenteres det etisk teori for å få frem sykepleiers teoretiske grunnlag. Til slutt tar jeg for meg tre ulike studier som omhandler sykepleiers bruk av yrkesetiske retningslinjer. I drøftingsdelen presenterer jeg de funn opp i mot problemstillingen, og drøfter videre de funn opp i mot etisk teori og Kari Martinsen

The Role of the Deposition in Military Justice

Detta är en studie av åldrande och minne i Sigrid Combüchens trilogi Värme, Korta och långa kapitel samt En simtur i sundet. Det övergripande syftet med avhandlingen är att visa hur skönlitteratur kan bidra till forskningen om åldrande, och hur litteraturanalys som metod kan utveckla det forskningsfält som i huvudsak har ägnat sig åt frågeställningar om åldrande utifrån ett skönlitterärt material, det vill säga litteraturgerontologi. Syftet är även att problematisera hur man gör litteraturstudier om åldrande och synliggöra antaganden om åldrande i skönlitteratur. Litteraturgerontologer har i stor utsträckning intresserat sig för två företeelser i skönlitteratur: det ena är gestaltningar av äldre huvudpersoner och det andra är gestaltningar av ett liv i olika faser, vilka ofta har analyserats som antingen en positiv eller en negativ utveckling. Forskningsinriktningen har drivits så långt att det finns anledning att fråga sig om det finns ett slags ”kronologisk mall” för gestaltningar av åldrande. Den kronologiska mallen gör sig gällande på tre olika sätt. För det första har huvudpersonens ålder fått stor betydelse för om en roman ska komma ifråga i en litteraturanalys om åldrande. För det andra ska romanens struktur ge illusionen av att huvudpersonen ser tillbaka på sitt liv för att erfarenheter av att åldras ska synliggöras. Och till sist, gestaltningen av huvudperson och tidsmönster ska följa en utvecklingsordning som leder fram till resultatet åldrande. Analysen av huvudpersonen i Sigrid Combüchens romaner visar att denne inte kan göras till föremål för en viss tidsmässig mall. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson syftar inte till att framställa en individ vars liv liknar en verklig människas, utan Göran Sager-Larsson är framför allt ett tidsexempel som återkommer i tre romaner. Gestaltningarna av Göran Sager-Larsson i trilogin synliggör olika samtider och tidsuppfattningar, bland andra åldrande och minne. Analysen av Göran Sager-Larsson visar att analyser av åldrande inte nödvändigtvis måste kopplas till en viss ålder eller en viss fas i livet, utan är något som kan analyseras i skönlitteratur med huvudpersoner i olika åldrar.This is a study of ageing and memory in Sigrid Combüchen’s trilogy Värme, Korta och långa kapitel and En simtur i sundet. The overarching aim of this dissertation is to show how the literary arts can contribute to the study of ageing, and how literary analysis as a method can contribute to the development of a field that primarily uses literary material to shed light on issues of ageing – that is to say, literary gerontology. A further aim is to problematize the process of literary study and make visible the assumptions about ageing that are present in literary works. The direction of the research has led to a point where it has become necessary to ask the question of whether there is a chronological pattern for the representation of ageing. This pattern is emergent in three ways: Firstly, the old age of the main character has become an important criterion for a novel to be considered for the study of ageing. Secondly, it is taken that the structure of the novel should present an illusion of reminiscence, in order to make the experience of ageing visible. Lastly, the representation of the main character and the presentation of time should appear cumulative and leads to a result we recognize as ageing. The analysis of the trilogy shows that the function of the main character, Göran Sager-Larsson, is a temporal one. The narration of Göran Sager-Larsson is not an attempt to imitate a flesh-and-blood individual. Rather, he is a temporal example, or to be precise, three such examples in the trilogy. As such, the different narrations of Göran Sager-Larsson make it possible for us to notice other understandings of time and the present, among others ageing and memory. Furthermore, the analysis of ageing need not be tied to specific ages or a specific life stage. The analysis of Göran Sager-Larsson shows that ageing in literature can be analyzed using protagonists of all ages