the school route from a child's perspective : a study of children's movement through their Local environment

Att barn har tillgång till en trygg och säker skolväg är grundläggande för barns rörelsefrihet. En bra skolväg har potentialen att öka barns fysiska aktivitet och självständiga rörelse. Att barns perspektiv lyfts och studeras är en del av arbetet för barns demokratiska rättigheter och beskrivs i FN:s Convention on the Rights of the Child. Dessvärre har barns förutsättningar att röra sig fritt i det offentliga rummet har minskat kontinuerligt under årtionden. Rörelsefriheten är essentiell för barns fysiska aktivitetsnivå och för att barn ska kunna leva hälsosamma och aktiva liv. I detta arbete undersöks vad barnen upplever som hinder för sin rörelsefrihet, med skolvägen som utgångspunkt. Arbetet grundas på empirin från ett antal semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med barn från tre olika studieplatser. Studieplatserna utgörs av tre skolor: Semiurbana skolan, Byskolan och Naturnära skolan som representerar tre typer av bebyggelse-kontexter. Intervjuerna i detta arbete visar att flera barns rörelsefrihet begränsas av någon typ av fysisk barriär. Barnen som intervjuades beskrev att de påverkas negativt av biltrafik och till viss del även buss- och cykeltrafik både i fråga om säkerhet och den generella upplevelsen av deras skolväg. Under intervjuerna uttryckte barnen negativa känslor till komplexa trafiksituationer. I allmänhet hade barnen svårare att formulera sig i trafiktäta miljöer och lättare att formulera sig i lugnare miljöer. Även sociala faktorer påverkar barnens trygghet och trivsel på skolvägen. Alla barn beskrev platser i sin närmiljö som de gillar att vara på och de flesta barn kunde ta sig dit på egen hand. Många barn uttryckte också att de gillar att gå och cykla till skolan eftersom de får tid att prata med kompisar, lyssna på musik eller njuta av väder eller natur. För barnen från Byskolan och Naturnära skolan upptar djur och natur en stor del av barnens beskrivningar om både skolvägen och platser de vistas på, men nämns inte av barnen från Semiurbana skolan. Barnen beskrev ofta sin upplevelse av skolvägen utifrån känslor som uppkommit vid specifika händelser och kunde, genom att beskriva dessa händelser, identifiera problem och hinder i den fysiska miljön. Även om alla 13 barn i studien bär på sin egen uppfattning om hur en bra skolväg ser ut, identifierade barnen ofta samma typer av problem i den fysiska miljön. Så här beskrev barnen en bra skolväg: • Barnen föredrar en väl belyst skolväg eftersom mörkret kan orsaka otrygghet. • Skolvägen ska ha slätt underlag eftersom det gör det skönare och enklare att cykla. • Bilar och/eller cyklar ska inte korsa gång- och cykelbana. • Skolvägen ska utgöras av tydligt uppdelade ytor för fotgängare, cyklister och bilister. • Skolvägen ska ge bra överblick över bilvägar/cykelbanor för att barnen ska se trafiken och för att trafikanter ska se dem. • Komplexa trafiksituationer ska undvikas.The access to a safe and secure school route is essential for children's freedom of movement. A good school route has the potential to increase children's physical activity as well as their independent movement. Highlighting and studying children's perspectives is part of the work for children's democratic rights and is described in the UN Convention on the Rights of the Child. Children's opportunities to move freely in public spaces have been steadily declining for decades. Freedom of movement is essential for children's physical activity levels and for them to lead healthy and active lives. This paper examines what children experience as impeding of their independent mobility, using the school route as a starting point. The work is based on the empirical findings of a number of semi-structured, qualitative interviews with children from three different cases. The cases consist of three schools: the Semi Urban School, the Village School and the Nature adjacent School, and they represent three types of residential areas. The interviews show that several of the children's independent mobility is limited by some sort of physical barrier. The children described having a generally negative experience of their school route, as well as partly feeling unsafe. Some social factors influence children's safety and well-being on their school route as well. During the interviews, children expressed negative feelings towards complex traffic situations. In general, children found it more difficult to articulate themselves around heavy traffic and easier to articulate themselves in calmer environments. Fortunately, all children described places in their immediate environment that they liked, and most children were able to get there on their own. Many children also expressed that they like walking and cycling to school because they have time to talk to friends, listen to music or go for a walk in the woods. For the children from the Village School and the Nature adjacent School, animals and nature was a large part of the children's descriptions of both the school route and their favourite places however are not mentioned at all by the children from the Semi urban School. The children often described their opinions regarding the school route based on feelings arising from specific events and, by describing these events, they were able to identify problems and obstacles in the physical environment. Although all 13 children had their own perception of what a good school road looks like, the children often identified the same types of problems in the physical environment. In conclusion, this is how the children interviewed in this essay describes a good school route: • They prefer a well-lit school route because darkness causes insecurity. • The school road should have a smooth surface because it makes it more comfortable and easier to cycle. • Cars and/or bicycles should not cross the pedestrian and bicycle path • Clearly divided spaces for pedestrians, cyclists, and motorists. • The school route should provide a good overview of the car/cycle paths so that children can see the traffic and road users can see them. • The school route should not contain complex traffic situations since it causes stress

Soundscapes in Rosendal

Ljud är en viktig upplevelsemässig aspekt i landskapet. Ljud inom landskapsarkitekturen tenderar dock att underprioriteras i förhållande till visuella aspekter. Traditionellt handlar design gällande ljud i landskapet om att reducera ljud, då problematiken kring buller i städer är ständigt närvarande och kan leda till hälsoproblem. På senare tid har aspekter kring positiva fördelar med vissa ljud lyfts in i perspektivet. Att hantera bullriga utomhusmiljöer i städer utifrån ett bredare ljudperspektiv, som inkluderar fördelar med ljud, kan därför vara ett nytt sätt att prioritera ljud inom landskapsarkitekturen. Gunnar Cerwén har skapat ett designverktyg för att implementera detta bredare ljudtänk inom gestaltning och planering av utomhusmiljöer. Verktyget innefattar 23 Soundscape actions, som utgörs av 23 handlingar för att skapa en bättre ljudmiljö i urbana utomhusmiljöer. I denna uppsats appliceras detta verktyg på ett parkstråk i Rosendal i Uppsala, för att analysera ljudmässiga aspekter i en utomhusmiljö. Verktyget används för att analysera observationer från ett platsbesök som genomförts under ett tillfälle i mars. Ett flertal av de 23 soundscape actions återfinns på platsen, medan andra inte noteras alls. Tillförda ljud visade sig vara lättare att notera i förhållande till bortreducerade ljud. Viss överlapp noterades vid att applicera analysverktyget på ett utomhusområde, som en konsekvens av att verktyget inkluderar mer övergripande planeringsstrategier såväl som mer detaljbaserade gestaltningslösningar.Sound is an important experience-aspect of the landscape. However, sound in landscape architecture tends to be under-prioritized compared to visual aspects. Traditionally, design regarding sound in the landscape is about reducing sound, as the problem of noise in cities is constantly present, and can lead to health problems. In recent years, aspects regarding the positive benefits of certain sounds have been brought into perspective. Dealing with noisy outdoor environments in cities from a broader soundperspective, which includes the benefits of sound, can therefore be a new way to regard sound in landscape architecture. Gunnar Cerwén has created a design tool to implement this broader soundscape thinking in the design and planning of outdoor environments. The tool includes 23 Soundscape actions, which consist of 23 actions to create a better sound environment in urban outdoor environments. In this thesis, this tool is applied when analyzing acoustic aspects of an outdoor environment in Rosendal, Uppsala. The tool is used to analyze observations from a field-study carried out on one occasion in March. Several of the 23 soundscape actions were found on the site, while others were not noted. Introduced sounds were easier to note in relation to reduced sounds. Some overlap was noted when applying the analysis tool to an outdoor area, as a consequence of the tool including more overall planning strategies as well as more detail-based design solutions

Prispåverkande faktorer på åkermark

The past few years have brought significant changes regarding the economic situation in Sweden. During periods of significant economic fluctuations, there are greater risks associated with investments, leading to increased planning and caution. Over the past 30 years, arable land prices have risen sharply, but in the past two years, a decline has been observed in the southern plains of Götaland. The purpose of this study is to investigate the factors that influence arable land prices and to analyze how farmers approach purchasing arable land. After interviews with experts in the agricultural sector from HIR Skåne, Landshypotek Bank, and Skånegårdar, it was found that there are several factors affecting arable land prices. These include the central bank's policy rate, profitability, market supply and demand, and specific characteristics of the land. Economic factors play a significant role in pricing. The rising central bank's policy rate has a negative impact on investments because higher interest costs make it more expensive for farmers to borrow money to buy land. Profitability in the agricultural sector also plays a crucial role in the willingness to invest. During periods of high profitability, farmers are more inclined to invest in arable land despite higher interest rates. Furthermore, market dynamics are an important factor. Supply and demand affect the pricing of arable land. When the supply of land exceeds demand, prices tend to fall, and when demand is higher than supply, prices rise. The characteristics of the land are also an important influencing factor. Good land consolidation and access to irrigation have become increasingly important and increase the land's value. Despite the strained economic situation some farmers find themselves in, there is still an interest in investing in land, especially among well-capitalized farmers. However, farmers are increasingly considering leasing instead of buying land, depending on cost advantages and the individual farmer's purchasing power. In summary, the thesis concludes that arable land prices are influenced by a complex combination of economic conditions, market dynamics, and specific characteristics of the land. To understand and predict market development, it is important to analyze these factors collectively. The thesis contributes to filling a research gap on how recent economic fluctuations affect arable land prices and provides a basis for future studies in the field.De senaste åren har inneburit stora förändringar avseende den ekonomiska situationen i Sverige. Vid kraftiga ekonomiska svängningar innebär det större risker kring investeringar vilket leder till större planering och återhållsamhet. De senaste 30 åren har åkermarkspriserna kraftigt ökat, men under de senaste två åren har en minskning i Götalands södra slättbygder observerats. Syftet med studien är att undersöka de faktorer som påverkar åkermarkspriser samt analysera hur lantbrukare resonerar kring åkermarksköp. Efter intervjuer med sakkunniga inom lantbrukssektorn från HIR Skåne, Landshypotek bank och Skånegårdar konstaterades det att det finns flera faktorer som påverkar åkermarkspriserna. Dessa inkluderar styrränta, lönsamhet, marknadens utbud och efterfrågan samt specifika egenskaper hos marken. De ekonomiska faktorerna spelar en stor roll i prissättningen. Den stigande styrräntan har en negativ inverkan på investeringar eftersom högre räntekostnader gör det dyrare för lantbrukare att låna pengar för att köpa mark. Lönsamheten i lantbrukssektorn har också en avgörande roll för investeringsviljan. Under perioder med hög lönsamhet är lantbrukare mer benägna att investera i åkermark trots högre räntor. Vidare är marknadens dynamik en viktig faktor. Utbud och efterfrågan påverkar prissättningen av åkermark. När utbudet av mark överstiger efterfrågan tenderar priserna att sjunka och när efterfrågan är högre än utbudet stiger priserna. Markens egenskaper är också en viktig påverkade faktor. God arrondering och tillgången till bevattning har blivit allt viktigare och höjer markens värde. Trots det pressade ekonomiska läget vissa lantbrukare befinner sig i finns ett fortsatt intresse för att investera i mark, framförallt bland välkapitaliserade lantbrukare. Däremot överväger lantbrukare i allt större utsträckning att arrendera i stället för att köpa mark, beroende på kostnadsfördelar och den enskilda lantbrukarens investeringsförmåga. Sammanfattningsvis konstaterar uppsatsen att åkermarkspriserna påverkas av en komplex kombination av ekonomiska förhållanden, marknadens dynamik och specifika egenskaper hos marken. För att förstå och förutsäga marknadsutvecklingen är det viktigt att analysera dessa faktorer sammantaget. Uppsatsen bidrar till att fylla en forskningslucka om hur den senaste tidens ekonomiska sväningarna påverkar åkermarkspriserna och ger en grund för framtida studier inom området

Combining Shared Space and temporary design : a development proposal for Fyristorg according to Uppsala Municipality's inner city strategy

I en framtida stad kommer utrymme att vara en begränsande faktor och stadens offentliga rum behöver tillgodose möjligheter kopplat till ett ökat besökstryck med olika intressen. Detta kandidatarbete fokuserar på att besvara frågan hur Fyristorg, ett historiskt torg i centrala Uppsala med genomfartstrafik, kan utformas för att möta kraven på en levande innerstad där mänsklig aktivitet prioriteras samtidigt som trafik tillåts. För att lösa problemet appliceras konceptet Shared Space, där bilar och oskyddade trafikanter samsas om ytan på de gåendes villkor. Det ska även finnas möjligheter för temporära förändringar och tillägg - så som marknader, sommargata och musikevenemang. Fyristorg analyseras utifrån Uppsala kommuns innerstadsstrategi samt Gehls kvalitetskriterier för den mänskliga miljön. Analysen ligger till grund för programplanen där torget utvecklas till en sammanhållen yta med enhetligt arkitoniska uttryck som delas upp i ett mjuktrafikrum respektive fredad zon. Elementen är flyttbara och möjliggör stor flexibilitet av användningen på platsen, vilket uppfyller kommunens mål om en levande innerstad.In a future city, space will be a limiting factor. The public spaces will need to provide opportunities linked to an increased pressure of visitors with various interests..This beachelor thesis will focus on answering the question how Fyristorg, a historic square in central Uppsala with transit traffic, can be designed to meet the requirements of a vibrant inner city where human activitity is prioritized at the same time as trafic will be allowed. To solve the problem, the concept Shared Space will be applied, where cars and unprotected road users coexist on the surface on the pedestrian terms. There should also be opportunities for temporary changes and additions – such as markets, summer streets and music events. Fyristorg will be anlyzed of Uppsala Municipality’s inner city strategy and Gehl’s quality criteria for the human environment. The analysis will form the basis for the programme plan where the square develops into a cohesive area with uniform architonic expressions that are divided into a soft-traffic room and a protected zone respectively. The elements will be removable and allow for great flexibility of use on the site, which meets the municipality's goal of a vibrant inner city

The elevated urban landscape : scenography in landscape architecture

Det här arbetet är en utforskande studie av hur en gränsöverskridande praktik mellan landskapsarkitektur och scenografi i teorin skulle kunna se ut i arbetet med rumslig gestaltning. Vardagslivet i staden kan jämföras med ett enda stort drama - om livet är en teater måste stadslandskapet vara uppbyggt av scenografier – staden är en scen. Med anledning av detta ligger fokus på scenografin i just stadslandskapet, som också är landskapsarkitektens främsta arbetsfält. Hur relaterar stadens teater till landskapsarkitektur, och hur kan ett scenografiskt synsätt påverka landskapsarkitektens möte och arbete med en rumslig gestaltning? Arbetet är uppdelat i fyra delar med en avslutande diskussion. Första delen är en övergripande redogörelse för scenografins historia, egenskaper och principer, och hur dessa relaterar till rumslig gestaltning. Denna del redogör för några olika koncept bakom en scenografis uppbyggnad, samt hur en scenografi kan interagera med publiken på olika sätt baserat på typ av uppbyggnad. Bland annat behandlas fenomen som illusioner och gestaltning av maktförhållanden, något som appliceras på exempel genom fallstudier senare i arbetet. Den andra delen går in djupare på det inom scenografin mycket viktiga begreppet orientering och hur det skiljer sig från den landskapsarkitektoniska motsvarigheten orienterbarhet. Här utforskas begreppet genom att studera främst narrativ och symbolik, och hur de kan användas i möten med och analyser av rumsligheter. Den tredje delen etablerar en dramaturgisk syn på stadslandskapet och redogör för scenografins utbredning utanför teatern, för att så småningom närma sig landskapsarkitekturen. I del fyra appliceras ett scenografiskt perspektiv på befintliga strukturer och gestaltningar i Malmö, som här analyseras med scenografiska termer och koncept. Flera offentliga konstverk och parker agerar exempel. Slutdiskussionen för en diskurs om varför scenografins byggstenar skulle kunna gynna landskapsarkitektens arbete med rumslig gestaltning, men också om varför kunskap om scenografiska termer och begrepp kan belysa fler dimensioner i rumsliga gestaltningar och därmed ge platser högre värde.This paper is an investigation of what a cross-border rapprochement between landscape architecture and scenography might look like, and how it can be applied on a spatial design process in the urban landscape. Established theories about everyday life in the city as drama are applied – the city might as well be looked upon as a stage, a landscape entirely made out of backdrops in which we perform. How does this relate to landscape architecture, and how can a scenographic approach affect spatial design in the urban landscape? The investigation is divided into four parts with a concluding discussion in the end. The first part is an overall description of the history of scenography, as well as the different traits and principals of scenography and how these relate to spatial design. This part presents some examples of different scenographic concepts that produces different kinds of interactions with the audience depending on their conceptual construction. Phenomena like illusions and embodiment of power relations are covered, and used in case studies later on. The second part dives into the phenomena of orientation and what it looks like within scenography vs. landscape architecture, by exploring concepts of narrative and symbolism to create a greater understanding of what orientation can look like in a cross-over discipline. Part three establishes a dramaturgical view on the urban landscape and explores scenography beyond the theatre, slowly getting closer to landscape architecture. The fourth part applies a scenographic approach onto existing structures and elements found in the urban landscape in Malmö, and analyses them using scenographic terms and concepts. Several public artworks and parcs are used as keys to make the urban scenography visible. The concluding discussion provides a discourse on why the components of scenography could be used in, and benefit, the landscape architect’s practice in spatial design, as well as why knowledge of scenographic concepts can highlight new dimensions in spatial designs and thus give places a greater value

Forests certification, effect on companies and forest owner associations

Det svenska skogsbruket har under senaste åren blivit inriktat mot en breddad syn på hållbarhet genom en rad lagförändringar som ställer krav på skogsägare. Skogsägare kan genom skogscertifieringsorganisationerna FSC och PEFC certifiera sig och visa att markägaren ställer högre krav på sitt skogsbruk än vad lagen kräver. Studiens syfte är att undersöka hur stora skogliga aktörer motiverar lönsamheten i skogscertifiering. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer med respondenter från några av Sveriges största skogsaktörer genomförts. Intervjuerna har innefattat respondenternas syn på certifiering och vilka hinder och fördelar som uppstår genom att vara certifierad. Studien har också innefattat hur de stora aktörerna ser på framtiden för certifiering. Studiens resultat visar att skoglig certifiering har både för- och nackdelar. Skoglig certifiering kan hjälpa ett företag att stärka dess varumärke och anseende. Det hjälper även företagen att hållbart skötta skogarna, och ger ett kvitto på att skogen sköts på ett bra sätt. De hinder som nämndes var kopplade till certifieringens administrativa arbete som är tids- och resurskrävande. Det händer mycket inom skogssektorn, och det kommer krav från både EU och nationellt. Det har även nämnts att det finns en risk att våra svenska certifieringssystem kan komma att bli irrelevanta om högre krav från EU implementeras i Sverige.The Swedish Forest have recently become more oriented towards more sustainable forestry through a series of legal changes that puts demands on forest owners. With the forest certification organizations FSC and PEFC the forest owners can certify their forests to show that they have a higher standard regarding sustainability and the environment than the law requires. The purpose of the study is to investigate how large forestry actors justify the profitability of forest certification. To achieve the purpose of this study has been conducted through qualitative interviews with respondents from some of Sweden's largest forestry companies and organizations. The interviews included the respondent’s views on forest certification, what obstacles and advantages arise from being certified. The study has also included how major actors view the future of forest certification. The results of the study have shown that forest certification both has advantages and disadvantages. Forest certification can help a company strengthen its brand and reputation. It also helps the companies to have well-managed forests and a receipt that the forest is managed in a good way. The obstacles that were mentioned were linked to the administrative work of the certification, which is time- and resource-consuming. A lot is happening in the forest sector, and there are demands from both the EU and nationally. It has also been mentioned that there is a risk that our Swedish certification systems may become irrelevant if higher requirements from the EU are implemented in Sweden

The green oasis in the city : small public urban green spaces importance for psychological well-being

Syftet med denna uppsats var att få förståelse för vilka kvaliteter Petriplatsen i Lund och Rundelsparken i Malmö har samt om dessa små offentliga urbana grönytor utgör restorativa miljöer i den täta staden. Metoden som använts var platsanalyser med utgångspunkt i två olika observationstillfällen. Teorier och analysmetoder som använts för att analysera, förstå och dra slutsatser om det insamlade materialet är Patrik Grahns åtta parkkaraktärer samt ART (Attention Restoration Theory). Som underlag för observationerna användes en checklista med kriterier framtagen utifrån de åtta parkkaraktärerna och anpassade till denna studies syfte. Studien visade vilka karaktärer som är mest betydande för att utgöra restorativa miljöer med möjlighet för återhämtning och psykiskt välbefinnande. Vidare visade studien att Petriplatsen inte anses innehålla tillräckligt många karaktärer som har positiv inverkan på återhämtning för att anses vara en restorativ miljö. Rundelsparken kan anses ha restorativa värden i en bostadsnära kontext i den täta centrala staden. Studiens resultat tydde på att storleken på en grönyta i urban kontext kan ha betydelse för vilka karaktärer grönytan innehåller men det är inte av avgörande betydelse. Det handlar snarare om vilka karaktärer grönytan innehåller, hur den är utformad samt om den inrymmer vegetation. Små offentliga urbana grönytor bör vara jämnt fördelade över staden och fungera som komplement till stora parker och grönområden. Små urbana grönytor kan inte ses som en lösning för stigande psykiska ohälsa, dock kan och bör det vara en strategi på vägen mot socialt hållbara städer.The aim of this study was to gain an understanding of what qualities Petriplatsen in Lund and Rundelsparken in Malmö have and whether these small public urban green spaces contain restorative environments in the dense city. The method used in this study was site analysis based on two different observation occasions. Theories and analysis methods used in this study consist of Patrik Grahn ́s eight park characteristics and ART (Attention Restoration Theory) to analyse, understand and draw conclusions about the collected material. As a foundation for the observations, an adapted version of the criteria based on the theory of eight park characteristics has been made to make a checklist relating to the purpose of the study. The study revealed which characteristics are most significant for small urban green areas to be restorative with the possibility of mental recovery and psychological well-being. Furthermore, the results of the study showed that Petriplatsen is not considered to contain enough characteristics with positive impact on mental recovery to be considered as a restorative environment. On the other hand, Rundelsparken can be considered to have restorative values in a residential context in the dense city centre. The results of the study indicated that the size of a green space in an urban context can be of significance for which characteristics the green space contains, but it is not of crucial importance. Instead, the study found that it is rather about which characteristics the green space contains, how it is designed and whether it contains vegetation. In conclusion, small public urban green spaces should be evenly distributed across the city and function as a complement to large parks and green areas. Small urban green spaces cannot be seen as a solution for increased poor mental health, however, it can and should be a strategy on the way to socially sustainable cities

Växthuset En grön miljö att vistas i under hela året : ett gestaltningsförslag för ett vintersvalt växthus

Traditionella växthus har genom åren främst används för odling, men utvecklingen och designen gjort att växthusen idag allt mera används som ett extra rum i trädgården. Dessa rum nyttas främst under vår, sommar och höst och under vinterhalvåret står växthusen ofta tomma eller utan grönska. Anledning till detta är främst bristande kunskap när det gäller att veta vilka växter som fungerar. Oavsett om du har ett mindre eller större växthus, finns det växter som klarar av växthusets förutsättningar och lever i en liknande miljö i en annan del av världen. Det kräver kunskap att veta vilka växter som klarar av dessa förutsättningar och samtidigt kunna säkerställa växternas överlevnad och trivsel för att erbjuda en grön miljö året runt. Rapporten tar utgångspunkt i en av Classicum mest sålda växthus. Utifrån växthusets klimat och ståndort tillkommer en växtlista som slutligen sammanställs och presenteras i ett gestaltningsförslag. Resultatet av rapporten ska fungera som en inspiration för privatpersoner och underlätta skapandet av gröna miljöer att vistas i under hela året.Over the years, traditional greenhouses have mainly been used for cultivation, but the development and design have meant that today greenhouses are increasingly used as an extra room in the garden. These rooms are mainly used during spring, summer, and autumn and during the winter months the greenhouses are often empty or without greenery. The reason for this is mainly lack of knowledge when it comes to knowing which plants that work in this environment. Regardless of whether you have a smaller or larger greenhouse, there are plants that can handle the conditions of the greenhouse and live in a similar environment in another part of the world. Knowledge is required to know which plants can cope with these conditions and at the same time to be able to provide the plants' survival and well-being to offer a green environment all year round. The report is based on one of Classicum's best-selling greenhouses. Based on the climate and location of the greenhouse, a plant list is added which is finally compiled and presented in a design proposal. The result of the report should work as a inspiration for private individuals and inspirate them to create these green environments

Charm quark effects on the strong coupling extracted from the static force

We compute the fermionic contribution to the strong coupling $\alpha_{qq}$ extracted from the static force in Lattice QCD up to order $g^4$ in perturbation theory. This allows us to subtract the leading fermionic lattice artifacts from recent determinations of $\alpha_{qq}$ produced in simulations of two dynamical charm quarks. Moreover, by using a suitable parametrization of the $\beta_{qq}$-function, we can evaluate the charm loop effects on $\alpha_{qq}$ in the continuum limit.Comment: 8 pages, 2 figures; Proceedings of the 35th International Symposium on Lattice Field Theory, Granada, Spai