Reading and writing development - A longitudinal study from pre-school to adolescence: status report

During the last two decades there has been an increasing tendency to regard reading and writing as linguistic activities. In numerous studies, pre-school children’s linguistic and metalinguistic abilities have been related to their emerging reading and writing skills during the first school years. However, the frequency of such studies tends to decrease as the children grow older, and there are very few investigations of reading and spelling skills of adolescents

När praktiken möter strategin

I detta arbete möter grönsaksodlares praktiska erfarenheter den svenska livsmedelsstrategins mål om en ökad inhemsk livsmedelsproduktion. Livsmedelsstrategin anger regeringens vision om den svenska livsmedelsproduktionens utveckling. Odlare har inte enbart den politiska visionen att förhålla sig till – som en del av ett större sammanhang påverkas odlare av sin omvärld. Arbetet tar utgångspunkt i grönsaksodlares utsagor och syftar till att undersöka förutsättningarna att driva ett grönsaksföretag med fokus på hur strukturella faktorer i omvärlden uppfattas av odlarna och hur de förhåller sig till dessa. Odlarnas utsagor sätts i relation till livsmedelsstrategins mål om en ökad inhemsk livsmedelsproduktion: hur ser utsikterna ut att nå målet med avseende på grönsaksproduktionen? Empirin består främst av material från intervjuer med grönsaksodlare i Uppsalatrakten. Genom en tematisk analys har tre övergripande teman identifierats som beskriver hur odlarna ser på sina möjligheter och begränsningar. Med stöd i Giddens teori om hur strukturella faktorer påverkar odlarnas handlingsutrymme, möjligheter och begränsningar, beskrivs förutsättningarna för att driva ett grönsaksföretag. För att undersöka hur ansvarsfördelningen för att nå målet om en ökad inhemsklivsmedelsproduktion framställs, och för att kunna besvara frågan rörande utsikterna att nå målet, har jag närmat mig livsmedelsstrategin med inspiration från idé- och argumentationsanalysen. Studien visar att grönsaksodlarna driver sin verksamhet i en komplex verklighet och påverkas av strukturella faktorer såsom politik och regler, marknadens och dess aktörer, samt konsumtionstrender. Vilka strukturella faktorer som påverkar odlarna skiljer sig dem emellan beroende på odlingsinriktning, storlek på företag och hur viktigt det är att företaget genererar en bärande inkomst. Handlingsutrymmet kan begränsas av brist på resurser såsom ekonomiska medel, liksom regelverk kan sätta praktiska begräsningar i verksamheten. Flexibilitet inför de givna förutsättningarna är viktigt för att kunna bibehålla handlingsutrymmet. I livsmedelsstrategin tilldelas marknadens aktörer stort ansvar att nå målet om en ökad inhemsk livsmedelsproduktion. Det antyds att produktionsökningen gärna får ske genom växande företag. Studien visar dock att odlarna inte alltid har incitament eller möjlighet att växa som företag vilket talar för att livsmedelsstrategins måluppfyllelse kan påverkas negativt. Den rådande efterfrågan på grönsaker i kombination med livsmedelsstrategins övertygelse att en ökad konsumtion av vegetabilier är ett viktigt steg mot en hållbar livsmedelskonsumtion talar för en ökad produktion av grönsaker.The purpose of this thesis is to explore the prerequisites for running a vegetable company, focusing on how structural factors are perceived by the vegetable growers. The grower’s statements are put in relation to the Swedish National Food Strategy's goal of increasing domestic food production: what are the prospects for achieving the goal? The empirical data was collected through interviews with vegetable growers nearby Uppsala. Through a thematic analysis, three overall themes have been identified describing how growers perceive their possibilities and limitations for running a company. Guided by Giddens’ theories regarding how structural factors affect grower’s scope of action, opportunities and limitations, the prerequisites for operating a vegetable growing company are described. In order to identify how the division of responsibility for achieving the goal is presented and to answer the question of the prospect for achieving the goal, I have approached the National Food Strategy with inspiration from an analysis of idea and argumentation. The study shows that vegetable growers operate in a complex reality and are influenced by structural factors such as policies and regulations, the market and its actors as well as consumption trends. Which structural factors affecting the growers differs between them, depending on cultivation targeting, size of business and how important it is for the owner to receive an income from the company. Grower’s scope of action can be limited by lack of resources such as time and financing. Regulations can imply practical constraints in the business. Flexibility is an important resource in order to maintain ones’ scope of action. In the National Food Strategy, great responsibility to achieve the goal of an increased domestic food production is assigned the market’s different actors. It is suggested that the goal should be reached by expanding companies. However, the study has shown that growers do not always have the incentives or ability to expand their companies, which indicates that the achievement of goals can be adversely affected. The current demand for vegetables in combination with the National Food Strategy's conviction that increased consumption of vegetables is an important step towards a sustainable food consumption, however, indicates an increased production of vegetables is possible

Välkommen till Första klass

Urbaniseringen är en fortsatt trend som följt med in i tjänstesamhällets samtid. Som en följd av urbaniseringen har många kommuner, i synnerhet landsbygdskommuner avsides från urbana centra, drabbats av ett sjunkande invånartal och de konsekvenser detta för med sig. För att råda bot på denna nedåtgående trend har många kommuner börjat marknadsföra sig i syfte att locka till sig nya invånare. Platsmarknadsföring som begrepp kan beskrivas som specifika berättelser om en plats, vilka pekar ut dess särskiljande drag. Syftet med denna studie är att undersöka platsberättelser som framträder kring landsbygdskommuner i en markandsföringsdiskurs. Studien syftar även till att nå ökad förståelse kring hur identiteter konstrueras i denna typ av diskurs. För att uppnå studiens syften utgår jag i denna uppsats från en kommunal marknadsföringskam-panj. Kampanjen som ligger till grund för studien är ”Första klass” som genomför-des av Bräcke kommun, i syfte att locka till sig barnfamiljer i Stockholm. Studien bygger på en kvalitativ ansats, där marknadsföringsmaterialet som kommu-nen skickade ut till Stockholmsfamiljerna legat i fokus. Empirin kompletteras med, för ämnet, relevant litteratur för att bredda den teoretiska grunden. Med en narrativ-analytisk ingång och med inspiration från semiologin, genomfördes en analys av bilder och text med målet att avtäcka berättelsen om Bräcke kommun samt. Studien undersöker även hur platsberättelser fungerar som identitetsskapare. Analysen visar att kommunen, för att locka till sig nya invånare, byggt en berättelse utifrån värden som ofta förknippas med den konstruerade bilden av landsbygden som en rural idyll. På så vis har kommunen fått en betydelse och en identitet. Be-greppet rural idyll är laddat med betydelser och värden, vilka även har inverkat på den ”vi-identitet” man skapat i berättelsen om Bräcke kommun. Studien har således bidragit med ökad kunskap om vilka värden och egenskaper som lyfts fram när en landsbygdskommun marknadsför sig i syfte att locka till sig nya invånare. Studien har även bidragit med ökad förståelse kring hur tillskrivning av värden till en plats kan påverka identitetsskapande.The purpose of this study is to examine the narratives that appear around rural com-munities in a marketing discourse. The study also aims to reach greater understan-ding for how identities are constructed in a marketing discourse related to place marketing. The goal is achived by studying a municipality marketing campaign. The object of the study is the municipality of Bräcke, located in the center of northern Sweden, which in 2001 launched the campaign "Första klass” (”First Class") in order to attract families with children in Stockholm. The study is based on a qualitative approach, where the marketing materials that the municipality sent out to the families stand in focus. The empirical data is supple-mented with, for the topic, relevant literature to broaden the theoretical basis. With a narrative analytical approach and with inspiration from semiology science, I have conducted an analysis of images and texts with a focus on uncovering the narrative of Bräcke municipality. The study also examines how place narratives act as crea-tors of identity. The analysis shows that the municipality, in order to attract new residents, built its narrative based on values often associated with the constructed image of the countryside as a ”rural idyll”. In doing so, the municipality is given a meaning and an identity. The concept ”rural idyll” is loaded with meanings and values, which also affected the "we-identity" that was created in the narrative. This study has contributed to an increased knowledge of which values and qualities that are highlighted when a rural municipality markets itself in order to attract new residents. The study has also contributed to greater understanding of how assigning value to a place can influence identity creation

Geo-mapping of time trends in childhood caries risk - a method for assessment of preventive care

Background: Dental caries is unevenly distributed within populations with a higher burden in low socio-economy groups. Several attempts have been made to allocate resources to those that need them the most; there is a need for convenient approaches to population-based monitoring of caries risk over time. The aim of this study was to develop the geo-map concept, addressing time trends in caries risk, and demonstrate the novel approach by analyzing epidemiological data from preschool residents in the region of Halland, Sweden. Methods: The study population consisted of 9,973 (2006) and 10,927 (2010) children between 3 to 6 years of age (similar to 77% of the eligible population) from whom caries data were obtained. Reported dmfs >0 for a child was considered as the primary caries outcome. Each study individual was geo-coded with respect to his/her residence parish (66 parishes in the region). Smoothed caries risk geo-maps, along with corresponding statistical certainty geo-maps, were produced by using the free software Rapid Inquiry Facility and the ESRI (R) ArcGIS system. Parish-level socioeconomic data were available. Results: The overall proportion of caries-free (dmfs = 0) children improved from 84.0% in 2006 to 88.6% in 2010. The ratio of maximum and minimum (parish-level) smoothed relative risks (SmRRs) increased from 1.76/0.44 = 4.0 in 2006 to 2.37/0.33 = 7.2 in 2010, which indicated an increased geographical polarization of early childhood caries in the population. Eight parishes showed evidential, positional changes in caries risk between 2006 and 2010; their corresponding SmRRs and statistical certainty ranks changed markedly. No considerable parallel changes in parish-level socioeconomic characteristics were seen during the same time period. Conclusion: Geo-maps based on caries risk can be used to monitor changes in caries risk over time. Thus, geo-mapping offers a convenient tool for evaluating the effectiveness of tailored health promotion and preventive care in child populations

Current efforts on microplastic monitoring in Arctic fish and how to proceed

In this review, we investigated published data on the occurrence of microplastic in Arctic fish, and the suitability of the data and species for risk assessment and monitoring. As of 11.11.2021, we found nine studies in the peer-reviewed literature, one thesis and one report, confirming the occurrence of microplastic in fishes from multiple Arctic regions. The studies varied in methodology, detection and quantification limitations, reported categories of size, shape, and chemical identity. All these factors influence the numbers of microplastic reported, thus limiting comparability and hindering integrative analysis. The physiological impacts of the reported microplastic contamination cannot be determined, as all studies targeted stomach/intestine contents and did not use methods with limits of detection low enough to determine particle translocation from the intestine to other organs, tissues or body fluids within the fish. Furthermore, there is a fundamental lack of understanding the transfer and the effects of plastic additives to Arctic fishes. In addition to discussing methodological challenges and knowledge gaps, we consider ecosystem needs, commercial interests, Indigenous people’s subsistence, food safety and food sovereignty concerns, and developed a framework to harmonize and facilitate pan-Arctic microplastic monitoring.Current efforts on microplastic monitoring in Arctic fish and how to proceedacceptedVersio

Marina miljön i 8+fjordar – nuvarande kunskap om ekosystemet och de mänskliga belastningarna

8+fjordar-området är topografiskt väldigt varierande. Vattenutbytet är långsamt och tillförseln av näringsämnen stor. Största delen av näringsämnen stannar kvar i fjordarna. Mest i Havstens- och Hakefjordar där 40-50 % av den lokala näringstillförseln stannar kvar. Utsläppen från jordbruk och skogsbruk är stora i 8+fjordar-området. T.ex. står dessa för 62 % av kvävetillförseln och 69 % av fosfortillförseln till Byfjorden. Men utsläpp från punktkällor direkt till havet är också betydande (21 % av kvävetillförseln och 19 % av fosfortillförseln till Byfjorden). Man har genom en mängd olika tilltag de senaste decennierna försökt sänka utsläppen av kväve och fosfor och även om koncentrationerna av kväve och fosfor fortsatt är höga har halterna av främst kväve sjunkit i 8+fjordar-området. De stora utsläppen av näringsämnen ökar växtplanktonproduktionen och när denna sjunker till botten och bryts ner av bakterier orsakar det syrebrist och höga koncentrationer av giftigt svavelväte i de djupare delarna av fjordarna. I de grundare delarna av fjordsystemet finns grunda vikar med ålgräsängar, blåmusselbankar och klippkuster med tångskogar. Dessa biotoper har förändrats under de senaste decennierna med en ökande påväxt av fintrådiga alger.Den pelagiska miljön (de fria vattenmassorna) är främst påverkad av avrinning av sötvatten från älvar och åar och av inflöde av salthaltigt vatten från Skagerrak genom Marstrandsfjorden och norrut i fjordsystemet. Närsaltkoncentrationen är hög i hela vattenpelaren vilket ses speciellt för nitrat. Detta ger förhöjda klorofyllkoncentrationer även om dessa alltså har minskat betydligt under de senaste decennierna. 8+fjordar-området har länge haft höga koncentrationer av giftiga dinoflagellater, men de senaste decennierna har giftalgsblomningarna minskat betydligt. De flesta områden uppnår nu minst god ekologisk status avseende vinterkoncentrationer av totalt kväve med undantag för By-, Havstens-, Askerö- och Älgöfjordar. Status för växtplankton klassas som hög i nästan hela området. År 2006 kom den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi till svenska västkusten. Den är en effektiv predator på djurplankton och kan vissa år minska djurplanktonbiomassan avsevärt under hösten. Detta kan ha allvarliga konsekvenser för överlevnad av fisk och fisklarver som livnär sig på djurplankton. De allra flesta fiskarter livnär sig på djurplankton i larvstadiet.Den bentiska miljön innefattar livsmiljön från de djupa mjukbottnarna till tångskogarnas och ålgräsängarnas topp. 8+fjordar-områdets bentiska miljö kännetecknas av klippstränder med hårdbottnar beväxta med bland annat snärjtång, blåstång, sågtång, sockertång och fintrådiga alger, där blåmusslor och andra evertebrater lever och de djupare delarna täcks av fastsittande bentiska evertebrater som till exempel havsanemoner och havsnejlikor. De djupare sedimentbottnarna hyser grävande evertebrater som livnär sig på den biomassa som sjunker ner från pelagialen. Här dominerar havsborstmasken Scalibregma inflatum, slätbukig Sammanfattning trådormstjärna och pepparmussla. Vatten från Skagerrak strömmar in i 8+fjordarområdet söderifrån och de södra bassängerna inklusive Hake- och Askeröfjordar är normalt syresatta under hela året även i sina djupaste delar, medan de djupa delarna av de nordligare Kalvö-, Borgile-, Koljö- och Byfjordar samt även Havstensfjorden ofta präglas av långvarig syrebrist. I dessa områden försvinner bottenfaunan ofta helt eller befinner sig i någon fas av återkolonisering efter vattenutbyten. Den bentiska miljön hade bättre ekologisk status under 1980- och 90-talet än under det tidiga 2000-talet. De flesta åren därefter visar måttlig status i Hake-, Halse- och Havstensfjordar. I de grunda vikarna har mängden fintrådiga alger ökat betydligt sedan slutet på 1990-talet. Dessa alger bildar påväxt på ålgräs och tång och täta mattor av ruttnande alger på botten vilket försvagar ålgräs och tång och orsaker lokal syrebrist i ängarna. Dessa alger har ökat i biomassa delvis på grund av avsaknaden av betande evertebrater (t.ex. märlkräftor) som i sin tur har minskat i antal eftersom mesopredatorer som t.ex. strandkrabba och läppfiskar har ökat när deras predatorer, som t.ex. torsk, har fiskats bort. Utbredningen av ålgräs i 8+fjordar-området har minskat ganska dramatiskt de senaste decennier, speciellt kring Kungälv och Uddevalla där 80–85% av arean har försvunnit. Status för ålgräs och tång är otillfredsställande eller måttlig i nästan hela 8+fjordar-området.Fiskbestånden i 8+fjordar-området har varit överfiskade under lång tid och liksom i Västerhavets övriga kuststområden är förekomsten av större bottenlevande fisk, främst torskfiskar, mycket reducerad i 8+fjordar-området. Det fanns ett betydande fiske av torsk, näbbgädda, rödspotta, sill och skarpsill i området på 1960- talet men 2004–2008 hade de flesta fisken kollapsat med undantag av fisket på sill och skarpsill som fortfarande fiskas även on mängden landad sill har minskat betydligt från 2014 till 2021. Av alla fångster av sill och skarpsill fiskades i genomsnitt 14 % av sillen och 87 % av skarpsillen med lysfiske. SLU:s undersökningar visar dessvärre inte på någon återhämtning av fiskbestånden under de senaste 20 åren, trots att det riktade fisket efter flera av dessa arter stoppats och det införts ett fiskefritt område i Havstensfjorden. Genetiska studier visar dock att det fortfarande finns ett lokalt lekande bestånd av torsk i området och det har observerats bättre rekryteringar 2016 och 2019. Sportfisket efter havsöring är betydande, men störst är fisket efter makrill både med spö och med dörj. Det finns ingen officiell statistik på landningar men i Fiskeriverkets rapport från 1999 angavs att fritidsfiskets sammanlagda fångster översteg yrkesfiskets för lax och havsöring och vissa arter av plattfisk. Det finns en del vattenbruk i 8+fjordar-området. Företaget Scanfjord är störst, med blåmusselodlingar i yttre Stigfjorden, Havstensfjorden och Koljöfjorden. En rad andra aktörer har odlingar främst i norra delen av 8+fjordar-området och företaget Marine Taste odlar sjöpungar nära Stenungsund.Sjöfåglar är viktiga länkar mellan näringsvävar i havet och på land och de kan vara bra indikatorer på förändringar i de marina ekosystemen. Efter mitten av 1990- talet har ejderpopulationen minskat till hälften och arten är numera (2020) rödlistad som ”starkt hotad” (EN) i både Sverige och Europa. Strandskatan har minskat med omkring 40 % i Sverige de senaste 30 åren och är sedan 2020 rödlistad som "nära hotad" (NT). Troliga faktorer för dessa två arters minskning är minskad mängd och/eller kvalitet, inklusive vitaminbrist, på bytesdjur, ökad utbredning av syrefria bottnar, klimatförändringar, predation och sjukdom. Stora förändringar har också ägt rum hos många måsfågelbestånd de senaste 20–30 åren. Fisktärna och silltrut (på västkusten) har klarat sig bra, medan övriga måsfåglar minskat så kraftigt att de blivit rödlistade. Bestånden av grågås, kanadagås och vitkindad gås har ökat kraftigt de senaste 30 åren. Tillgången på höst- och vintergröna grödor har ökat genom ändrat jordbruk och varmare och snöfattigare vintrar vilket har gynnat gässen. Storskarven var tidigare utdöd i Sverige men under 1980- och 1990-talet spred sig skarven längs den svenska kusten och i 8+fjordar-området etablerades de första kolonier i början av 2000-talet. Det finns ingen regelbunden inventering av storskarv i Sverige men år 2021 räknades 1300 bon i 7 kolonier från Nordre Älvs mynning i söder till Havstensfjord i norr, absoluta majoriteten väster om OrustTjörn. I 8+fjordar-området är storskarvens vanligaste byten smörbult och plattfisk, men även andelen torskfisk och sötvattensfisk är betydande.Knubbsäl, gråsäl och tumlare förekommer i 8+fjordar-området. Knubbsäl och tumlare är de överlägset vanligaste marina däggdjuren medan antalet gråsälar är betydligt färre. Efter att jakten förbjöds och sälarna skyddades, samtidigt som mängden miljögifter minskade, började sälpopulationen längs västkusten återhämta sig under 1980-talet. Knubbsälpopulationen har ökat sedan dess även om virussjukdom (Phocine Distemper Virus, PDV) reducerade antalet betydligt år 1988 och 2002. Under 2010-talets senare hälft uppskattades antalet knubbsälar i Västerhavet till över 20 000 djur. I 8+fjordar-området vistas de flesta sälar på utsidan Orust och Tjörn med mycket färre sälar i själva 8+fjordar-området. Prover insamlade 2015-2016 visade att knubbsälens födoval är helt dominerat av plattfisk (viktandel >70 %) följt av sill, rötsimpa och vitling.Miljögifter finns i stora koncentrationer i vissa delar av 8+fjordar-området, främst i Byfjorden där föroreningar från hamnen länge har varit stora och kring Stenungsund där utsläpp från den kemiska industrin dominerar. Men inom 8+fjordar-området finns även ett stort antal mindre båtvarv och marinor som genom åren har bidragit till giftiga utsläpp främst från båtbottenfärg. I Byfjorden har bottensedimenten höga eller mycket höga koncentrationer av olja, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och PCB. Där är koncentrationerna av TBT, som tidigare användes i båtbottenfärg, och dess två nerbrytningsprodukter DBT och MBT mycket höga. Flera metaller så som zink, kadmium, koppar och nickel finns också i höga koncentrationer. Kvicksilver- och PBDE-halten i blåmusslor överskrider Vattendirektivets gränsvärde för fisk. Dessa föroreningar finns också i Havstensfjorden och Halsefjorden men i lägre koncentrationer. Kring Stenungsund är bottensedimentens halter av hexaklorbensen (HCB) höga eller mycket höga men det avspeglas dock inte i förhöjda HCB-halter i blåmusslor från samma område. Halterna av DBT och MBT är också höga här, medan halterna av TBT inte är förhöjda. Kopparhalten i sediment från Stenungsundsområdet är förhöjda och på en lokal är de långt över Vattendirektivets gränsvärde. Även koncentrationen av PBDE i blåmussla överstiger vattendirektivets gränsvärde. Blåstång från en lokal vid nordvästra Stenungsön har höga eller mycket höga koncentrationer av kadmium, arsenik och koppar. I syrefria bottnar förekommer ingen omblandning av sedimentet av infauna såsom havsborstmaskar vilket gör att lagrade ämnen inte i så hög utsträckning frigörs till vattnet och miljögifter koncentreras som mest i dessa områden. Nedbrytningshastigheten av organiska miljögifter är också betydligt långsammare i en syrefattig miljö än i en syrerik och det kan ta många decennier att bryta ned gifterna. Om syrefria bottnar innehållande miljögifter åter syresätts och omblandningen sätts igång, är det därför risk för kontaminering av kringliggande vatten. Mikroplast som härstammar från den lokala plastindustrin finns i större mängder i bottensedimenten kring Stenungsund. En studie visade att minst 3 miljoner och i värsta fall 36 miljoner polyetylenpellets större än 2 mm, motsvarande 73–730 kg, släpps ut via Stenunge å årligen. När mindre fraktioner ner till 300 µm inkluderades i mätningarna var det totala partikelantalet hundrafaldigt högre. Dessa partiklar har direkt effekt på djur och växter i fjorden. Elfiskeundersökningar visade att 62 % av öring fångade i Stenunge å hade plastpartiklar i magen.Flera invasiva arter har etablerat sig i 8+fjordar-området de senaste decennierna. Den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi finns i stora mängder sensommar och höst under de flesta år. Under år med dessa maneter kan de äta upp största delen av djurplanktonbiomassan vilket skapar problem för fisklarver som livnär sig på detta plankton. Stillahavsostronet eller det japanska jätteostronet har observerats på stränder i hela 8+fjordar-området. Dessa ostron kan tränga undan blåmussla när det bildas stora ostronbankar och de europeiska ostronen kan smittas av nya typer av parasiter. Ostronens skal är också vassa och kan orsaka skador på människor som går på bottnen i grunda områden.Mellan 20 och 40 % av 8+fjordar-områdets kustlinje är bebyggd inom 100 meters avstånd till vattenlinjen. I Kungälv och på Tjörn och Orust har bebyggd kustlinje fördubblats på bara 10 år trots förbud mot uppförande av nya byggnader närmre än 100 meter från strandlinjen enligt strandskyddslagstiftningen. 20–25 % av kusten i dessa kommuner är nu bebyggd. Friluftslivet till sjöss har också ökat kraftigt under senare år. Intervjuundersökningar visar att det under 2004 uppskattningsvis fanns totalt 26 600 båtar på svenska västkusten men att antalet har fyrdubblats fram till 2010. Denna ökning av mänsklig närvaro stör på många olika sätt. Pirar eller bryggor kan störa djurs naturliga migrationsrutter längs kusten, speciellt i topografiskt komplexa områden som 8+fjordar-området och större strukturer som t.ex. brofästen eller bortsprängningar och utgrävningar kan ändra vattengenomströmningen. I 8+fjordar-området kan det ha extra stor effekt eftersom vattenutbytet är naturligt långsamt. Fåglar störs kraftigt av snabbgående båtar. Många fåglar undviker ofta platser med mycket trafik under ruggningen och på rastoch övervintringslokaler kan störningar från båtar leda till att de oftare tar till flykt med energiförluster som följd.Marint skräp är ett särskilt stort problem i Bohuslän där stora mängder makroskräp driver i land på grund av havsströmmarna (Jutska strömmen). Detta är faktiskt ett av Europas mest nedskräpade marina områden. 96 % av det marina skräpet längs stränderna i Bohuslän utgörs av plastartiklar, och det vanligaste är snören och linor som till allra största del kommer från fisket. Effekter av skräp på det marina djurlivet är väldokumenterade, t ex insnärjning av marina djur och intag av skräpföremål av fåglar, fiskar och evertebrater. Förlorade tinor, garn och ryssjor utgör också en betydande del av skräpet. Efter intervjuundersökningar uppskattades antalet förlorade hummertinor till 3900 per år på västkusten bara från fritidsfisket. Förlorade fiskredskap fiskar vidare och studier har visat att så mycket som 163 800 humrar och krabbtaskor fångas per år på västkusten i detta spökfiske.Klimatförändringarna leder till att haven runt Sverige blir allt varmare, att kustnära vatten utsötas när nederbörden ändras och att haven försuras när ökade mängder koldioxid tas upp i havet. Varmare vatten tar upp mer plats så havsnivån stiger med stigande temperatur och detta förvärras när polernas fastlandsisar smälter. I 8+fjordar-området ökar ytvattentemperaturen fyra gångar så snabbt som den globala medeluppvärmningen och enligt SMHI har temperaturen ökat med 3,5 °C sedan 1960. Salthalt och skiktning förändras i kustnära miljöer när nederbörden varierar. I svenska kustnära marina miljöer har saliniteten minskat under perioden från 1992, då mätningarna började, fram till ca 2010, men under de senare åren har den ökat så mycket att den nu är tillbaka på samma nivå som 1990. En tredjedel av den koldioxid som släpps ut absorberas av världens hav där den bildar kolsyra. Under industrialiseringen har det globala medel-pH minskat från cirka 8,11 till 8,06, en minskning som motsvarar en ökning i surhet med 30 %. Det finns ingen marin övervakning av pH i 8+fjordar-området men data från danska fjordar visar en försurning som är dubbel så snabb som globala medelvärdet. Av alla belastningar relaterade till klimatförändringarna är det temperaturökningen som har störst effekt på djur och växter i havet. Först och främst förflyttas utbredningsområden för djur och växter mot norr. Torsken i Skagerrak/Kattegatt föredrar temperaturer som är låga jämfört med de medeltemperaturer de upplever i området i dag och den temperaturökningen vi ser i 8+fjordar-området minskar därför torskens lekmöjlighet i området. Ålgräs påverkas också av ökande temperaturer och studier visar att en 5 °C ökning minskar ålgräsets skottäthet. Havsförsurning påverkar främst bottnens kalcifierande arter som kräftdjur, blötdjur och tagghudingar. Till exempel har det visat sig att sjöborrelarvers utveckling försämras av även mycket små minskningar i pH och bottensamhällen påverkas så att både artrikedom och antal individer minskar under försurning

Occurrence of tire and bitumen wear microplastics on urban streets and in sweepsand and washwater

Tire and road wear particles have been identified as a potential major source of microplastics in the environment. However, more knowledge of the emissions and their further fate in the environment is needed, and the effectiveness and benefits of potential measures must be investigated to support future risk management efforts. Here the concentrations of tire and bitumen microplastic particles (TBMP) on roads and in nearby in stormwater, sweepsand and washwater were measured for the first time within the same area and time period. The analysis also included plastic, paint and fiber particles. Road dust was sampled on the road surface using a wet dust sampler, before and after street sweeping on two occasions. On each of these occasions, and several occasions during a four-month period with frequent street sweeping, sweepsand and washwater, as well as flow-weighted sampling of stormwater, were collected. TBMP concentrations were operationally defined, using density separation for some samples, followed by analysis by stereo microscopy. Sodium iodide (NaI) was found to be effective for density separation of TBMP. The largest proportion of anthropogenic microplastics detected consisted of tire tread wear and bitumen. The number of TBMP ≥100 μm in the WDS samples was up to 2561 particles/L. Sweepsand and washwater contained high amounts of TBMP ≥100 μm, up to 2170 particles/kg dw and 4500 particles/L, respectively. The results show that the sweeper collects considerable amounts of TBMP, and thus weekly sweeping might prevent further transport of TBMP to the receiving stormwater. In stormwater the number of particles ≥100 μm was up to 3 particles/L and ≥ 20 μm was up to 5900 particles/L showing the importance of analysing smaller microparticle sizes than 100 μm in all samples in future studies. This study also confirms that there is a substantial volume of TBMP generated from traffic that enters the environment

Microlitter in Arctic marine benthic food chains and potential effects on sediment dwelling fauna

This report provides both field and impact data on microlitter pollution in the arctic marine environment of Svalbard and Greenland. Microlitter concentrations and characteristics were determined in marine sediments and biota in relation to local sources. Higher concentrations and diversities were found closer to human settlements and sites where lost/dumped fishing gear accumulated. Thus, local microlitter sources were found to be present in the Arctic. The experimental studies on effects of microlitter on feeding rate, microplastic ingestion, respiration and locomotion activity in an arctic amphipod, confirmed previous studies showing effects only at very high concentrations, not yet relevant in the arctic environment. The relatively low field concentrations of microlitter found in this study should be regarded as a ‘window of opportunity’ to act to at least reduce local pollution

Microplastics in arctic invertebrates- Status on occurrence and recommendations for future monitoring

Few studies have been published on occurrence and distribution on microplastics (MPs) in invertebrates from the Arctic. We still need to develop harmonised methods to enable good comparison between studies taking into account recovery rates, size ranges, shapes and polymer types. Here, we review studies on MPs in invertebrates from the Arctic and present suggestions on sampling protocols and potential indicator species. Since information on MPs in Arctic invertebrates is vastly lacking, we recommend to at least include suspension feeding bivalves like mussels in monitoring programmes to function as indicator species in the Arctic. Mussels have also been suggested as indicator species for MP monitoring in coastal regions further south. Although we recognise the challenge with particle selection and egestion in mussels as well as the relatively low concentrations of MPs in Arctic waters, uptake levels seem to represent recent exposures. More research is needed to understand these selection processes and how they affect the bioaccumulation processes. Future research should include studies on whether different functional groups of invertebrates have different exposures to MPs, e.g., if there are differences between sessile versus motile species or different feeding strategies. More knowledge on monitoring strategies for pelagic and benthic species is needed.Microplastics in arctic invertebrates- Status on occurrence and recommendations for future monitoringpublishedVersio

A temporal record of microplastic pollution in Mediterranean seagrass soils

© 2021 Elsevier Ltd Plastic pollution is emerging as a potential threat to the marine environment. In the current study, we selected seagrass meadows, known to efficiently trap organic and inorganic particles, to investigate the concentrations and dynamics of microplastics in their soil. We assessed microplastic contamination and accumulation in 210Pb dated soil cores collected in Posidonia oceanica meadows at three locations along the Spanish Mediterranean coast, with two sites located in the Almería region (Agua Amarga and Roquetas) and one at Cabrera Island (Santa Maria). Almería is known for its intense agricultural industry with 30 000 ha of plastic-covered greenhouses, while the Cabrera Island is situated far from urban areas. Microplastics were extracted using enzymatic digestion and density separation. The particles were characterized by visual identification and with Fourier-transformed infrared (FTIR) spectroscopy, and related to soil age-depth chronologies. Our findings showed that the microplastic contamination and accumulation was negligible until the mid-1970s, after which plastic particles increased dramatically, with the highest concentrations of microplastic particles (MPP) found in the recent (since 2012) surface soil of Agua Amarga (3819 MPP kg−1), followed by the top-most layers of the soil of the meadows in Roquetas (2173 kg−1) and Santa Maria (68–362 kg−1). The highest accumulation rate was seen in the Roquetas site (8832 MPP m−2 yr−1). The increase in microplastics in the seagrass soil was associated to land-use change following the intensification of the agricultural industry in the area, with a clear relationship between the development of the greenhouse industry in Almería and the concentration of microplastics in the historical soil record. This study shows a direct linkage between intense anthropogenic activity, an extensive use of plastics and high plastic contamination in coastal marine ecosystems such as seagrass meadows. We highlight the need of proper waste management to protect the coastal environment from continuous pollution