Orsaker till dräktighetstoxikos hos tackor

Dräktighetstoxikos är en metabolisk sjukdom som framför allt drabbar högdräktiga tackor med fler än ett foster. Sjukdomen karakteriseras av flera ämnesomsättningsrubbningar men orsak och patogenes till sjukdomen är fortfarande inte helt känd. Det är därför svårt att förebygga sjukdomen och behandla tackorna på rätt sätt, vilket gör att många tackor som drabbas av dräktighetstoxikos inte överlever utan dör efter några dagar med symptom. Syftet med litteraturstudien var att belysa de två mest omtalade teorierna, undernäring och bristfälligt energiutnyttjande, som orsaker till varför dräktighetstoxikos uppkommer. Den första bygger på att sjukdomen orsakas av undernäring hos tackorna och karakteriseras av hypoglykemi och hyperketonemi. Sjukdomen utlöses av att tackan blir stressad av yttre faktorer och att hon inte har möjlighet att möta de glukoskrav som flera foster ställer på henne. Ofta orsakas dräktighetstoxikos av att tackorna har energibrist på grund av felaktig utfodring. En viktig förebyggande faktor är därför att tidigt under dräktigheten utfodra tackan efter hennes hull och hur många foster hon bär. Den andra teorin bygger på bristfälligt energiutnyttjande genom insulinresistens eller insulinbrist hos tackorna, vilket bland annat ger höga nivåer av ketonkroppar i plasman. Ketonkropparna trycker ner glukosproduktionen hos tackan, vilket leder till en negativ spiral. Tackan får tillräckligt med energi via fodret, men hennes metabolism är suboptimal vilket leder till att sjukdomen utvecklas. Hypotesen som presenteras här är att dräktighetstoxikos skulle kunna vara två olika sjukdomar, som beror på olika orsaker men som ger likande symptom. Då sjukdomen är komplex och många frågetecken kvarstår är det viktigt att göra fler studier för att i framtiden kunna förebygga sjukdomen och behandla drabbade tackor.Dräktighetstoxikos är en metabolisk sjukdom som framför allt drabbar högdräktiga tackor med fler än ett foster. Sjukdomen karakteriseras av flera ämnesomsättningsrubbningar men orsak och patogenes till sjukdomen är fortfarande inte helt känd. Det är därför svårt att förebygga sjukdomen och behandla tackorna på rätt sätt, vilket gör att många tackor som drabbas av dräktighetstoxikos inte överlever utan dör efter några dagar med symptom. Syftet med litteraturstudien var att belysa de två mest omtalade teorierna, undernäring och bristfälligt energiutnyttjande, som orsaker till varför dräktighetstoxikos uppkommer. Den första bygger på att sjukdomen orsakas av undernäring hos tackorna och karakteriseras av hypoglykemi och hyperketonemi. Sjukdomen utlöses av att tackan blir stressad av yttre faktorer och att hon inte har möjlighet att möta de glukoskrav som flera foster ställer på henne. Ofta orsakas dräktighetstoxikos av att tackorna har energibrist på grund av felaktig utfodring. En viktig förebyggande faktor är därför att tidigt under dräktigheten utfodra tackan efter hennes hull och hur många foster hon bär. Den andra teorin bygger på bristfälligt energiutnyttjande genom insulinresistens eller insulinbrist hos tackorna, vilket bland annat ger höga nivåer av ketonkroppar i plasman. Ketonkropparna trycker ner glukosproduktionen hos tackan, vilket leder till en negativ spiral. Tackan får tillräckligt med energi via fodret, men hennes metabolism är suboptimal vilket leder till att sjukdomen utvecklas. Hypotesen som presenteras här är att dräktighetstoxikos skulle kunna vara två olika sjukdomar, som beror på olika orsaker men som ger likande symptom. Då sjukdomen är komplex och många frågetecken kvarstår är det viktigt att göra fler studier för att i framtiden kunna förebygga sjukdomen och behandla drabbade tackor

Perfluoroalkyl acids in subarctic wild male mink (Neovison vison) in relation to age, season and geographical area

AbstractThis study investigates the influence of biological and environmental factors on the concentrations of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in a top predator; the American mink. Perfluorobutane sulfonate (PFBS), perfluorohexane sulfonate (PFHxS), perfluorooctane sulfonate (PFOS) and perfluoroalkyl carboxylates (PFCAs) with C8–C13 perfluorinated carbon chains were analyzed in livers from wild male mink liver (n=101) from four areas in Sweden representing two inland environments (rural and highly anthropogenic, respectively) and two different coastal environments. Mean PFOS concentrations were 1250ng/g wet weight and some mink from the urban inland area had among the highest PFOS concentrations ever recorded in mink (up to 21 800ng/g wet weight). PFBS was detected in 89% of the samples, but in low concentrations (mean 0.6ng/g ww). There were significant differences in PFAA concentrations between the geographical areas (p<0.001–0.01). Age, body condition and body weight did not influence the concentrations significantly, but there was a seasonal influence on the concentrations of perfluorodecanoic acid (PFDA) and perfluoroundecanoic acid (PFUnDA) (p<0.01 and p<0.05, respectively), with lower concentrations in autumn samples than in samples taken in the winter and spring. It is thus recommended to take possible seasonal differences into account when using mink exposure data. The overall results suggest that the mink is a suitable sentinel species for assessing and monitoring environmental levels of PFAAs

URWARE Wastewater Treatment Plant Models

In this document, a large number of mathematical models describing various physical, biological and chemical processes in a wastewater treatment plant are presented. In most cases, the models are fairly simple as they are inteded for steady-state simulations based on yearly averages of the influent wastewater charteristics. The combination of models forms a software tool namned URWARE (URban WAter REsearch model), which is a tool for substance flow analysis and energy calculations in wastewater treatment systems. All models are based on the MATLAB/Simulink platform. The different models can be combined in any fashion thereby creating various system structures that can be analysed and compared. The models keep track of numerous substances related to wastewater, such as organic substances, nutrients and to some extent heavy metals. Within all models the release of environmentally hazardous substances to water, soil and air are calculated. The results can be used as one (of many) information pathways for strategic decision making related to urban water systems. The individual models are described one by one and their behaviours are exemplified by simulation results. In many cases, comparisons with other available software models are given to validate (or at least make plausible) the results produced by the fairly simple URWARE models. Simulation results based on a combination of models into a complete wastewater treatment plant are also presented. However, details about the underlying theory and hypotheses on which the models are based cannot always be sufficiently described due to space limitations. Moreover, users should always be critical to any results predicted by models and not take them for granted simply because they have been calculated by a computer model. Knowledge about the real processes and comparisons with real data are imperative to evaluate whether the predicted results are reasonable or not. For the interested reader the complete source code to all models is included in an extensive appendix. A modelling task of this magnitude is never completed. The proposed models can always be further developed, improved and refined. Consequently, the models described in this document only represent the first version of the URWARE software. Many issues remain to be solved and further improvements to be done. However, it is the hope of the authors that the presented models are mature enough to be used, evaluated, modified and improved by other users outside the URWARE task group

Sustainability criteria in sanitation planning

This article presents a list of sustainability criteria that might be of importance when assessing different sanitation solutions. The criteria presented are divided into the categories health, environment, economy, socio-culture, and technical function. We strongly recommend the use of sustainability criteria in any strategic sanitation planning and decision-making process whether on a macro or micro project level. Moreover, sanitation sustainability criteria can be used for follow-up and evaluation of sanitation systems. The list of criteria presented in this paper can be used to narrow down and focus discussions among decision-makers and also inspire to the development of context-specific sustainability criteria in the actual planning situation

Влияние рыбьего жира на активность АТФ-чувствительных калиевых каналов коронарных сосудов крыс, перенесших пренатальный стресс

РЫБИЙ ЖИРКАЛИЕВЫЕ КАНАЛЫКОРОНАРНЫЕ СОСУДЫКРЫСЫКАЛИЕВЫЕ КАНАЛЫАТФ-ЧУВСТВИТЕЛЬНЫЕ КАЛИЕВЫЕ КАНАЛЫБЕРЕМЕННОСТЬ ЖИВОТНЫХСТРЕС