Novel findings on cellular trafficking and targeting for granule storage of neutrophil elastase, a multifunctional effector molecule of innate immunity

Neutrophil elastase (NE) has important roles in innate immunity, killing pathogens and controlling the immune response; but how NE is targeted to developing granules is not understood. Therefore, the aim of this thesis was to investigate the sorting of NE. Transfection experiments in a leukemic cell line, which were confirmed in normal hematopoietic cells, showed that a population of proNE was targeted to the plasma membrane and endocytosed. This targeting required an intact carboxy-terminal propeptide. Furthermore, modified proNE was not endocytosed, indicating structural requirements for endocytosis. An association was demonstrated between the tetraspanin CD63 and proNE upon coexpression in COS cells. Furthermore, depletion of CD63 in a promyelocytic cell line (achieved by RNA interference or a CD63 mutant) caused reduced processing of proNE into mature NE and reduced constitutive secretion of proNE. We therefore propose that CD63 may be a transmembrane linker that facilitates granule targeting of proNE. Results from a monocytic cell line indicated that the sorting of proNE was a multistage process including trafficking to the cell surface, endocytosis through coated vesicles and possibly lipid rafts, and possible conversion to mature NE in late endosomes. The inhibition of proNE’s activation into mature NE was accompanied by the accumulation of proNE, suggesting a requirement for activation before granule targeting. This research provided new perspectives on the cellular trafficking of NE. The thesis proposes that granule sorting of proNE is facilitated by a tetraspanin protein serving as a transmembrane linker and transporter. The hypothesis needs further testing in primary cells to acquire additional evidence of the interactions involved

Potentials in Li-Ion Batteries Probed by Operando Ambient Pressure Photoelectron Spectroscopy

The important electrochemical processes in a battery happen at the solid/liquid interfaces. Operando ambient pressure photoelectron spectroscopy (APPES) is one tool to study these processes with chemical specificity. However, accessing this crucial interface and identifying the interface signal are not trivial. Therefore, we present a measurement setup, together with a suggested model, exemplifying how APPES can be used to probe potential differences over the electrode/electrolyte interface, even without direct access to the interface. Both the change in electron electrochemical potential over the solid/liquid interface, and the change in Li chemical potential of the working electrode (WE) surface at Li-ion equilibrium can be probed. Using a Li4Ti5O12 composite as a WE, our results show that the shifts in kinetic energy of the electrolyte measured by APPES can be correlated to the electrochemical reactions occurring at the WE/electrolyte interface. Different shifts in kinetic energy are seen depending on if a phase transition reaction occurs or if a single phase is lithiated. The developed methodology can be used to evaluate charge transfer over the WE/electrolyte interface as well as the lithiation/delithiation mechanism of the WE

Probing Electrochemical Potential Differences over the Solid/Liquid Interface in Li-Ion Battery Model Systems

The electrochemical potential difference (Δμ̅) is the driving force for the transfer of a charged species from one phase to another in a redox reaction. In Li-ion batteries (LIBs), Δμ̅ values for both electrons and Li-ions play an important role in the charge-transfer kinetics at the electrode/electrolyte interfaces. Because of the lack of suitable measurement techniques, little is known about how Δμ̅ affects the redox reactions occurring at the solid/liquid interfaces during LIB operation. Herein, we outline the relations between different potentials and show how ambient pressure photoelectron spectroscopy (APPES) can be used to follow changes in Δμ̅e over the solid/liquid interfaces operando by measuring the kinetic energy (KE) shifts of the electrolyte core levels. The KE shift versus applied voltage shows a linear dependence of ∼1 eV/V during charging of the electrical double layer and during solid electrolyte interphase formation. This agrees with the expected results for an ideally polarizable interface. During lithiation, the slope changes drastically. We propose a model to explain this based on charge transfer over the solid/liquid interface

Stabilization of Li-Rich Disordered Rocksalt Oxyfluoride Cathodes by Particle Surface Modification

Promising theoretical capacities and high voltages are offered by Li-rich disordered rocksalt oxyfluoride materials as cathodes in lithium-ion batteries. However, as has been discovered for many other Li-rich materials, the oxyfluorides suffer from extensive surface degradation, leading to severe capacity fading. In the case of Li$_{2}$VO$_{2}$F, we have previously determined this to be a result of detrimental reactions between an unstable surface layer and the organic electrolyte. Herein, we present the protection of Li$_{2}$VO$_{2}$F particles with AlF$_{3}$ surface modification, resulting in a much-enhanced capacity retention over 50 cycles. While the specific capacity for the untreated material drops below 100 mA h g$^{-1}$ after only 50 cycles, the treated materials retain almost 200 mA h g$^{-1}$. Photoelectron spectroscopy depth profiling confirms the stabilization of the active material surface by the surface modification and reveals its suppression of electrolyte decomposition

Palmitoylation-dependent association with CD63 targets the Ca2+ sensor synaptotagmin VII to lysosomes

Posttranslational lipid modifications promote association of Syt VII with the tetraspanin CD63, determining its exit from the Golgi and targeting to lysosomes

#WILLIAMMÅSVARE En mottagarorienterad studie om transmedialt berättande i TV-serien Skam

Abstract Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Vt/2017 Handledare: Malin Sveningsson Kursansvarig: Malin Sveningsson Sidantal: 48 Antal ord: 19 603 Nyckelord: Mediekonvergens, transmedialt berättande, Skam, TV-serier, webb-TV, demassification, Instagram, ungdomar, community, gemenskap, TV-tablå, linjär TV Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tittare tar del av och upplever Skams TV-format. Teori: Mediekonvergens, transmedialt berättande, intrakompositionell transmedialitet, uses and gratifications, asynchroneity, demassification, instrumentell och ritualiserad medieanvändning. Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Material: Fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer bestående av totalt 16 personer mellan 16–20 år som tittar på Skam. Resultat: Studiens resultat visar på att deltagarna upplever Skam och dess digitala plattformar som en transmedial TV-serie, men väljer att ta del av den på olika sätt. Inga av deltagarna ifrågasätter de olika plattformarna, utan när de väljer bort en plattform handlar det snarare om att innehållet inte bidrar med en värdefull och sammanhängande del till helheten. Två idealtyper kan identifieras; de som kontinuerligt tittar på samtliga plattformar och de som nöjer sig med att ta del av innehåll en gång i veckan. De flesta tittar på Skam för underhållning eller den stora gemenskap som TV-serien ger. Därutöver stimulerar formatet till ett beteende som påminner om och liknar tittandet under den linjära televisionens tid

Spelar språkriktigheten in? : En undersökning av språkriktighetsvariabler i elevtexter betygsatta med E respektive F

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas. Utifrån resultaten från variabelanalysen utförs sedan en kvalitativ jämförelse där ett fåtal texter fungerar exemplifierande. Resultaten visar att F-texterna i undersökningen innehåller större andelar stavfel än E-texterna. De innehåller även något större andelar felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel, men här är skillnaderna mellan E- och F-texterna mycket små. Den kvalitativa jämförelsen visar också att språkriktigheten verkar ha varit en bidragande orsak till att några av F-texterna har tilldelats ett F i betyg, men att andra F-texter har tilldelats ett F av andra orsaker. Slutsatsen är att vissa skillnader i språkriktighet finns mellan E- och F-texter, samt att språkriktigheten fortfarande verkar spela in vid betygsättning, men för att resultaten ska bli statistiskt säkerställda behövs ett större material

Spelar språkriktigheten in? : En undersökning av språkriktighetsvariabler i elevtexter betygsatta med E respektive F

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas. Utifrån resultaten från variabelanalysen utförs sedan en kvalitativ jämförelse där ett fåtal texter fungerar exemplifierande. Resultaten visar att F-texterna i undersökningen innehåller större andelar stavfel än E-texterna. De innehåller även något större andelar felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel, men här är skillnaderna mellan E- och F-texterna mycket små. Den kvalitativa jämförelsen visar också att språkriktigheten verkar ha varit en bidragande orsak till att några av F-texterna har tilldelats ett F i betyg, men att andra F-texter har tilldelats ett F av andra orsaker. Slutsatsen är att vissa skillnader i språkriktighet finns mellan E- och F-texter, samt att språkriktigheten fortfarande verkar spela in vid betygsättning, men för att resultaten ska bli statistiskt säkerställda behövs ett större material