Cue utilization in communication of emotion in music performance: Relating performance to perception.

This study describes the utilization of acoustic ues in communication femotions in music performance. Three professional guitarists were asked to perform 3 short melodies to communicate anger, sadness, happiness, and fear to listeners. The resulting performances were analyzed with respect to 5 acoustic ues and judged by 30 listeners on adjective scales. Multiple regression analysis was applied to the relation-ships between (a) the performer's intention and the cues and (b) the listeners ' judgments and the cues. The analyses of performers and listeners were related using C. J. Hm'~h, K. R. Hammond, and J. L. Hursch's (1964) lens model equation. The results indicated that (a) performers were successful at communicating emotions to listeners, (b) performers ' cue utilization was well matched to listeners ' cue utilization, and (c) cue utilization was more consistent across different melodies than across different performers. Because of the redundancy of the cues, 2 performers could communicate equally well despite differences in cue utilization. Both biographical accounts (e.g., Blum, 1977; Kennedy, 1990; Schumacher, 1995) and empirical studies (e.g., Persson, 1995; Persson, Pratt, & Robson, 1996; Woody, in press) suggest hat music performers often intend to convey emotions to listeners. Ca

Temporal dynamics of musical emotions examined through intersubject synchrony of brain activity.

To study emotional reactions to music, it is important to consider the temporal dynamics of both affective responses and underlying brain activity. Here, we investigated emotions induced by music using functional magnetic resonance imaging (fMRI) with a data-driven approach based on intersubject correlations (ISC). This method allowed us to identify moments in the music that produced similar brain activity (i.e. synchrony) among listeners under relatively natural listening conditions. Continuous ratings of subjective pleasantness and arousal elicited by the music were also obtained for the music outside of the scanner. Our results reveal synchronous activations in left amygdala, left insula and right caudate nucleus that were associated with higher arousal, whereas positive valence ratings correlated with decreases in amygdala and caudate activity. Additional analyses showed that synchronous amygdala responses were driven by energy-related features in the music such as root mean square and dissonance, while synchrony in insula was additionally sensitive to acoustic event density. Intersubject synchrony also occurred in the left nucleus accumbens, a region critically implicated in reward processing. Our study demonstrates the feasibility and usefulness of an approach based on ISC to explore the temporal dynamics of music perception and emotion in naturalistic conditions

Musik och känslor: Teoriers betydelse för effektiv tillämpning

Music occurs in all cultures and induces strong emotions in listeners. These emotions enrich people’s lives and may also have consequences for their physical health. Yet, that music can evoke emotions has been considered one of life’s mysteries that has fascinated thinkers from Plato and Darwin to modern neuroscientists. The author presents a theory that explains how music induces emotions and argues that there remains unfulfilled potential when it comes to applying the theory to promote health. Most studies of music and health look for direct links between music and response, but music’s effects are mediated by a range of mechanisms at different levels in the brain, which respond to information in the music, the listener, and the context. Previous musical interventions have shown mixed results, and the author suggests that more consistent effects might be achieved if practitioners actively manipulate specific mechanisms in accordance with theories.  Musik förekommer i alla kulturer och väcker starka känslor hos lyssnare. Känslorna berikar människors liv och kan även ha konsekvenser för deras fysiska hälsa. Men att musik väcker känslor har ofta betraktats som ett av livets mysterier som har fascinerat tänkare från Platon och Darwin till moderna hjärnforskare. Författaren presenterar en teori som kan förklara hur musik väcker känslor och argumenterar för att det finns en outnyttjad potential när det gäller att tillämpa teorin i syfte att främja hälsa. De flesta studier av musik och hälsa letar efter direkta samband mellan musik och respons, men musikens effekter medieras av en rad mekanismer på olika nivåer i hjärnan, som reagerar på information i musiken, lyssnaren samt situationen. Tidigare musikaliska interventioner har ofta uppvisat inkonsekventa resultat, och författaren föreslår att mer konsekventa effekter skulle kunna uppnås, om praktiker aktivt manipulerade specifika mekanismer i enlighet med teorier

Musik och känslor : Teoriers betydelse för effektiv tillämpning

Musik förekommer i alla kulturer och väcker starka känslor hos lyssnare. Känslorna berikar människors liv och kan även ha konsekvenser för deras fysiska hälsa. Men att musik väcker känslor har ofta betraktats som ett av livets mysterier som har fascinerat tänkare från Platon och Darwin till moderna hjärnforskare. Författaren presenterar en teori som kan förklara hur musik väcker känslor och argumenterar att det finns en outnyttjad potential när det gäller att tillämpa teorin i syfte att främja hälsa. De flesta studier av musik och hälsa letar efter direkta samband mellan musik och respons, men musikens effekter medieras av en rad mekanismer på olika nivåer i hjärnan, som reagerar på information i musiken, lyssnaren samt situationen. Tidigare musikaliska interventioner har ofta uppvisat inkonsekventa resultat, och författaren föreslår att mer konsekventa effekter skulle kunna uppnås, om praktiker aktivt manipulerade specifika mekanismer i enlighet med teorier

Musik och känslor : Teoriers betydelse för effektiv tillämpning

Musik förekommer i alla kulturer och väcker starka känslor hos lyssnare. Känslorna berikar människors liv och kan även ha konsekvenser för deras fysiska hälsa. Men att musik väcker känslor har ofta betraktats som ett av livets mysterier som har fascinerat tänkare från Platon och Darwin till moderna hjärnforskare. Författaren presenterar en teori som kan förklara hur musik väcker känslor och argumenterar att det finns en outnyttjad potential när det gäller att tillämpa teorin i syfte att främja hälsa. De flesta studier av musik och hälsa letar efter direkta samband mellan musik och respons, men musikens effekter medieras av en rad mekanismer på olika nivåer i hjärnan, som reagerar på information i musiken, lyssnaren samt situationen. Tidigare musikaliska interventioner har ofta uppvisat inkonsekventa resultat, och författaren föreslår att mer konsekventa effekter skulle kunna uppnås, om praktiker aktivt manipulerade specifika mekanismer i enlighet med teorier

Music and Emotion: Theory and Research

Kondisi emosi dalam dunia musik telah menjadi topik yang cukup menarik untuk diperdebatkan. Namun aspek emosional musik telah mendapat sedikit perhatian mengejutkan dalam 45 tahun sejak publikasi karya klasik Leonard Meyer 'Emotion and meaning in music.' Selama waktu itu, 'psikologi musik' dan 'emosi' telah berkembang sebagai bidang penelitian yang semarak, dan saat ini dapat untuk mencoba dan mempertemukan kepentingan multidisiplin ini dan mencatat apa yang sekarang kita ketahui tentang hubungan penting ini. Buku ini menyatukan peneliti yang tertarik pada kedua topik ini untuk mempresentasikan tinjauan integratif pertama mengenai subjek ini. Bagian pertama mencerminkan berbagai perspektif interdisipliner, mengambil pandangan dewan dari filsafat, psikologi, musikologi, biologi, antropologi, dan sosiologi. Bagian kedua membahas peran emosi kita dalam komposisi musik, cara emosi dapat dikomunikasikan melalui struktur musik, penggunaan musik untuk mengekspresikan emosi di dalam bioskop. Bagian ketiga membahas emosi para pemain - bagaimana cara Mereka mengkomunikasikan emosi, bagaimana keadaan emosional mereka mempengaruhi kinerja mereka sendiri. Bagian terakhir melihat bagaimana emosi kita dipandu dan dipengaruhi saat mendengarkan musik, baik secara aktif maupun pasif. Musik dan Emosi adalah buku yang tepat waktu, yang akan menarik perhatian psikolog, musikolog, pendidik musik, dan filsuf