User involvement in Swedish residential building projects: a stakeholder perspective

One factor influencing quality in the building industry is the ability of users, such as residents, to identify and express their requirements for the product, i.e. the residential building. However, the handling of communication with users in building projects has been insufficiently specified and studied. Drawing on a study of user involvement in building project design, production, and management, this paper examines user involvement in Swedish residential projects. To map current perceptions and approaches, building industry actors met in four focus groups. Group participants were asked to reflect on the definition of users, communication handling, how information from users is used, and challenges and opportunities in user involvement. Our initial emphasis was front-end activities, but focus group results revealed that user involvement was a continuous process extending from project initiation to evaluating the finished project as a basis for future projects. Discussions indicated confusion about who constituted users in various situations but, regardless of level of experience, focus group participants agreed on the importance and potential of user involvement and on the need for specific methods to acquire useful input

Individual Reflection Paper – Supporting Student's Learning in the Critical Phase of Self-directed Learning in PBL

Supporting and assessment of students’ preparation and learning process in problem-based learning (PBL) tutorials has long been a challenge. We present a modified PBL model focussing on the specific critical phase in the PBL process, the self-directed learning phase in between tutorial meetings. The modified seven step PBL model including an Individual reflection paper (IRP) is presented as well as students’ perspectives on the implementation of IRP and information literacy, knowledge gathering, and PBL tutorial work. The assessment of PBL work is complex, and the ways in which IRPs support the tutor’s role as an examiner is beyond the scope of the current study. However, it seems that the students experienced assessment of the IRPs as part of their as a positive driving force in their learning process

Jag har ett mönster - Boksamtal i årskurs två

Sammanfattning Boksamtal har en vetenskaplig förankring i det sociokulturella perspektivet som betonar människors gemensamma lärande och dialog som en förutsättning för individens och gruppens utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur boksamtal stimulerar den litterära och sociala utvecklingen hos fem elever i en årskurs två. Fem bilderböcker som behandlar ämnena vänskap, utanförskap, olikhet och mobbning valdes ut. Böckerna som eleverna har läst är i ordning: Min vän Jim, Alfons och odjuret, Är du feg Alfons?, Pricken samt Kenta och Barbisarna. Varje boksamtal har genomförts i två omgångar. Del ett kretsade kring grundfrågorna och del två kring de speciella och allmänna frågorna. Eleverna har efter det sista boksamtalet utvärderat arbetet individuellt tillsammans med samtalsledaren. Samtliga boksamtal och utvärderingar har bandats, avlyssnats och kategoriserats enligt den kvalitativa databehandlingsmetoden Grounded Theory. Under arbetet med boksamtal har det uppstått behov av att ändra läsordningen, lägga till böcker och justera tillvägagångssättet efter önskemål från eleverna, samt omformulera studien, vilket har medfört att också forskningsstudien har förändrats och utvecklats kontinuerligt under arbetets gång. Den litterära stimulans eleverna har tillgodogjort sig under boksamtalen har delats in i åtta kategorier vilka är: Text till själv koppling, text till text koppling, text till världen koppling, det utvidgade textbegreppet-illustrationer, typsnitt och språk, ställa frågor till texten-frågor som besvaras med hjälp av boken, omvärldskunskap samt resonemang, kritiska synpunkter samt inferenser. Den sociala stimulansen har kategoriserats i de fyra avsnitten: Hjälpa varandra i dialogen, Hantera olika åsikter och uttrycka sin egen uppfattning, Normer för boksamtal och konsten att samtala, Boksamtalets utveckling och elevpåverkan. Elevernas utvärdering kategoriserades i avsnitten: Lära av vad andra säger, Olika slags lärdomar, Frihet att prata och röra sig samt Medvetenhet om sig själv och sitt läsande. Lärares uppgift är hitta bra pedagogiska metoder, som stimulerar elevernas utveckling så optimalt som möjligt, och som integrerar hela människan i arbetet. Skolan har ett ansvar för elevernas sociala, känslomässiga såväl som intellektuella utveckling och arbetet med boksamtal är ett sätt att förena dessa delar i en och samma lustfyllda och spännande aktivitet.

”Jag arbetar med den jag är” - En multidimensionell studie i västra Sverige om vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete. Det kvantitativa resultatet ger stöd för tidigare forsknings påstående att många studenter inom socialt arbete har utsatts för multipla trauman och att dessa påverkat som motiv till att studera socialt arbete. Resultatet stödjer dock inte påståendet att det skulle finnas en skillnad mellan högre och lägre socioekonomiska grupper gällande omfattning av trauma. Studenterna visar en reflekterad medvetenhet om inverkan av traumatiska erfarenheter i sina resonemang kring positiva och negativa aspekter i professionen. I den positiva aspekten ligger en ökad möjlighet till empati och inlevelse med klienten vilket anses vara möjligt om egna värderingar läggs åt sidan. Den negativa aspekten i kontrast anses vara att en icke bearbetad traumatisk bakgrund medför en risk för identifiering med klientens problem vilket kan äventyra socialarbetarens egna hälsa. Vidare finns en uppfattning av utbildningen i sig vilken innebär att kunna bearbeta erfarenheter sett som att ”arbeta med den de är”

Barriers and Bridges : Communicative conditions within the Swedish environmental objectives implementation process

Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljömålsarbetet kan ses som en del av de insatser som krävs för att vi ska skapa en hållbar utveckling, vilken är en målsättning som ska genomsyra hela vårt samhälle. Myndigheter har tilldelats ansvaret för att de nationella miljömålen implementeras, men att målen nås är hela samhällets ansvar. I denna avhandling analyseras de kommunikativa villkoren i det svenska miljömålsarbetet. Studien bygger till stor del på erfarenheter som kommit till uttryck i de fokusgruppsintervjuer som genomförts med miljömålsansvariga tjänstemän på centrala, regionala samt kommunala myndigheter. Såväl politiska dokument som myndighetsrapportering har analyserats och satts i relation till tjänstemännens erfarenheter. Utifrån teorier om målstyrning, implementeringsprocesser och kommunikation i sociala system analyseras sedan kommunikativa barriärer och broar, hur de visar sig och kan förklaras. Avhandlingen visar att det finns kommunikationsbarriärer men också broar i miljömålsarbetet. När nya mål och beslut ska omsättas i etablerade organisationer uppstår kommunikationsbarriärer både inom myndigheter och i kommunikationen med andra aktörer i samhället. Att implementera beslut om ett nytt målstyrningssystem i en komplex omvärld med dess ekologiska såväl som sociala system är ingen friktionsfri process. Olika systemkoder som är i bruk kan förklara en del av problematiken, men även otydlighet i målsystem och bristande resurstilldelning. En utmaning inför framtiden blir att skapa information som ger resonans och skapar mening i olika sociala system och därigenom bidrar till möjligheterna att nå de nationella miljökvalitetsmålen.In 1999, the Swedish Parliament introduced a new management by objectives (MBO) approach to sustainable development politics with the adoption of 15 national environmental quality objectives, ambitious objectives that are to be achieved within 20 years. Overall responsibility for implementing and evaluating the environmental objectives at the national level is assigned to central agencies but also for business and the public. This dissertation analyses the communicative conditions within the environmental objectives implementation process. The analysis in this study has a social system theoretical approach. The system with National Environmental Quality Objectives has both pros and cons. The National Environmental Quality Objectives has been difficult to communicate in established organisations as well as different sector agencies and departments. A challenge for the future is to adjust information and communication to a differentiated society on purpose to get resonance and understanding about the efforts needed to fulfil the National Environmental Objective’s achievement

Barriers and Bridges : Communicative conditions within the Swedish environmental objectives implementation process

Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljömålsarbetet kan ses som en del av de insatser som krävs för att vi ska skapa en hållbar utveckling, vilken är en målsättning som ska genomsyra hela vårt samhälle. Myndigheter har tilldelats ansvaret för att de nationella miljömålen implementeras, men att målen nås är hela samhällets ansvar. I denna avhandling analyseras de kommunikativa villkoren i det svenska miljömålsarbetet. Studien bygger till stor del på erfarenheter som kommit till uttryck i de fokusgruppsintervjuer som genomförts med miljömålsansvariga tjänstemän på centrala, regionala samt kommunala myndigheter. Såväl politiska dokument som myndighetsrapportering har analyserats och satts i relation till tjänstemännens erfarenheter. Utifrån teorier om målstyrning, implementeringsprocesser och kommunikation i sociala system analyseras sedan kommunikativa barriärer och broar, hur de visar sig och kan förklaras. Avhandlingen visar att det finns kommunikationsbarriärer men också broar i miljömålsarbetet. När nya mål och beslut ska omsättas i etablerade organisationer uppstår kommunikationsbarriärer både inom myndigheter och i kommunikationen med andra aktörer i samhället. Att implementera beslut om ett nytt målstyrningssystem i en komplex omvärld med dess ekologiska såväl som sociala system är ingen friktionsfri process. Olika systemkoder som är i bruk kan förklara en del av problematiken, men även otydlighet i målsystem och bristande resurstilldelning. En utmaning inför framtiden blir att skapa information som ger resonans och skapar mening i olika sociala system och därigenom bidrar till möjligheterna att nå de nationella miljökvalitetsmålen.In 1999, the Swedish Parliament introduced a new management by objectives (MBO) approach to sustainable development politics with the adoption of 15 national environmental quality objectives, ambitious objectives that are to be achieved within 20 years. Overall responsibility for implementing and evaluating the environmental objectives at the national level is assigned to central agencies but also for business and the public. This dissertation analyses the communicative conditions within the environmental objectives implementation process. The analysis in this study has a social system theoretical approach. The system with National Environmental Quality Objectives has both pros and cons. The National Environmental Quality Objectives has been difficult to communicate in established organisations as well as different sector agencies and departments. A challenge for the future is to adjust information and communication to a differentiated society on purpose to get resonance and understanding about the efforts needed to fulfil the National Environmental Objective’s achievement

Environmental Objectives in the County of Östergötland : a study of areas of conflict within the frame of the regional preparation of the environmental objectives

Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt. Ytterligare ett konfliktområde som framkommit gäller målstyrning som form och miljöbalken. När det gäller arbetsformen med sektorsgrupper tyder studien på att det upplevts som en positiv modell för miljömålsarbetet

Högskolepedagogik och examination : universitetsläraruppdragets Janusansikte?

Syftet med denna rapport är att bidra med ett underlag som stöd för universitetslärare i rollen som examinator och som kurs- och utbildningsansvariga vid Linköpings universitet. Intentionen är att rapporten ska bidra med kunskap och idéer inför val vad gäller design av kurser. Fokus ligger på examinationsförfarandet, utifrån såväl pedagogiska som juridiska perspektiv

Individuella basgruppsunderlag - ett verktyg för synliggörande av individuell kunslapsinhämtning och -bearbetning samt reflektion i basgruppsarbetet

År 2005 introducerades individuella basgruppsunderlag (IBU) vid Miljövetarprogrammet som en del i det kontinuerliga utvecklingsarbete som pågår i lärargruppen. Motivet var primärt att synliggöra den enskilda studentens insatser och lärande men även att ge lärarna ett verktyg till säkrare bedömning av studentens aktiva deltagande i basgruppsarbetet. Då IBU är ett i PBLsammanhang nytt verktyg har vi sett ett behov av att utvärdera och dokumentera dess potential som ett stöd i studenternas lärande och som en förstärkning av möjligheterna att examinera den enskilde studentens insatser i basgruppen. Studien har visat att IBU:er har skapat möjligheter att stödja studenters lärande genom att synliggöra, såväl för studenten själv som handledaren, var i lärandeprocessen studenten befinner sig och erbjuder därigenom en möjlighet till stöd för studenternas metakognitiva kompetens, till stor del skapad genom dokumentationsprocessen. De intervjuade lärarna beskriver att IBU:er stärker möjligheten att bedöma studenternas förberedelser inför basgruppsmötet och därmed också examinera studentens aktiva deltagande i basgruppsarbetet