"Smoking in Children's Environment Test": a qualitative study of experiences of a new instrument applied in preventive work in child health care

Background Despite knowledge of the adverse health effects of passive smoking, children are still   being exposed. Children's nurses play an important role in tobacco preventive work   through dialogue with parents aimed at identifying how children can be protected from   environmental tobacco smoke (ETS) exposure. The study describes the experiences of   Child Health Care (CHC) nurses when using the validated instrument SiCET (Smoking   in Children's Environment Test) in dialogue with parents. Method In an intervention in CHC centres in south-eastern Sweden nurses were invited to use   the SiCET. Eighteen nurses participated in focus group interviews. Transcripts were   reviewed and their contents were coded into categories by three investigators using   the method described for focus groups interviews. Results The SiCET was used in dialogue with parents in tobacco preventive work and resulted   in focused discussions on smoking and support for behavioural changes among parents.   The instrument had both strengths and limitations. The nurses experienced that the   SiCET facilitated dialogue with parents and gave a comprehensive view of the child's   ETS exposure. This gave nurses the possibility of taking on a supportive role by offering   parents long-term help in protecting their child from ETS exposure and in considering   smoking cessation. Conclusion Our findings indicate that the SiCET supports nurses in their dialogue with parents   on children's ETS exposure at CHC. There is a need for more clinical use and evaluation   of the SiCET to determine its usefulness in clinical practice under varying circumstances.funding agnencies|Swedish National Institute of Public Health||Futurum - The Academy for Healthcare, Jonkoping County Council|

Rosendal

Rosendal ligger i nordvästra Skåne, i Kropps socken strax nordöst om Helsingborg. I denna uppsats behandlas godsets omgivningar ur ett dåtida, nutida och framtida perspektiv. Betoningen ligger på park och trädgård, men även det omgivande landskapet behandlas översiktligt. Rosendals historia tar sin början år 1615, då länsmannen Bille lät anlägga godset i vattenrika omgivningar. Slottet bestod endast av en flygel som tillsammans med ekonomilängorna omslöt en stor borggård. Allt omgavs av en bred vallgrav som tjänade som försvar mot fiender. Under 1600-talet fanns antagligen inte mycket växtlighet i slottets omgivningar eftersom sådan skulle ha tjänat som skydd för fiender. Det fanns dock en trädgård med åtta regelbundna kvarter och ett litet lusthus norr om slottet. Under 1700-talet inrymde anläggningen enligt en samtida källa bl.a. fruktträd i kvarter, häckar och en parterr samt alléer, plantager, skogslundar och en vacker humlegård. Under mitten av 1700-talet skedde stora förändringar i anläggningen, inspirerade av barocken. Till slottet adderades den östra flygeln med sitt torn. De centralaxlar i form av blandalléer som idag delvis återfinns i anläggningen tillkom också under 1700-talet. Även den så kallade Mossgången tillkom troligtvis under denna tid, liksom den klippta lövgången/bersån av lind och avenbok. Större delen av bersån finns kvar än idag, dock något förvuxen. Av Mossgången återstår idag bara enstaka gamla träd och flera stora stubbar. Den Västra trädgården som troligtvis tillkom under 1700-talet var indelad i fyra kvarter. Under 1700-talet förändrades troligtvis kvartersindelningen i den Norra Trädgården till tolv kvarter och så såg det sedan ut en bit in på 1900-talet. Under 1700-talet och 1800-talets början var Lunden en ängsmark bevuxen med ekar. Parken med det slingrande gångsystemet inom Lunden torde ha tillkommit någon gång mellan 1820-1852. Även den Västra trädgården fick under 1800-talet, i tidens anda, mer böljande former. Borggården verkar ha sett ungefär likadan ut genom tiderna. Den på 1800-talet anlagda buxbomslabyrinten stod kvar i det sydvästra hörnet av Norra trädgården till 1960-talet då parken omdanades. Norra och östra vallgraven dikades troligen ut i slutet av 1800-talet. I enlighet med tidens ideal var Rosendal under 1900-talets början en nyttoträdgård och liksom under föregående århundrade inramad av häckar. Häcken längs Norra trädgården bestående av avenbok har idag förvuxit sig till ett grönskande lövvalv. Den fruktodling i Norra trädgården, som vi i dag ser spår av i form av enstaka äppelträd, kom till under 2:a världskriget. Det fanns dock fruktträd långt tidigare. I Västra trädgården finns ett stort rhododendronbuskage som bör ha tillkommit någon gång på 1920-talet. I övrigt har stora förändringar genomförts och bara fragment av den äldre anläggningen finns kvar. Av växthuset som stod vid trädgårdsmästarbostaden finns bara fundamentet kvar. Under 1960- och 1970-talet skedde en rad förändringar under H. Steen Christensens ledning. Branten mot den torrlagda norra vallgraven planades ut, och bäcken fick en mer slingrande form, vilket bidrar till det romantiska uttrycket i dagens anläggning. Bron över bäcken och de idag delvis överväxta trapporna tillkom under denna tid liksom sockertoppsgranarna och rhododendrondalen. Med tiden blev det för dyrt och tidskrävande att klippa gräset i den norra delen, vilket gjorde att får fick ta över grässkötseln. Dessa bidrar till den tämligen idylliska stämningen. Den södra allén som i början av 1900-talet delvis bestod av fyra trädrader består idag bara av två. I denna har man återplanterat träd, vilket gör den mer homogen än den norra som bara delvis är bevarad. Lunden är idag en vacker betesmark, glest bevuxen med framförallt stora ekar. Området splittrades dock beklagligt nog av motorvägsbygget på 1970-talet. Hela Lundens skötsel styrs idag av ett naturvårdsavtal och stora delar av den klassas som nyckelbiotoper med särskilt höga naturvärden. Parken som ursprungligen är en del av Lunden karakteriseras idag främst av högvuxna bokar och sly. Här finns även några träd som inte hör hemma i den naturlika skogsmiljön, nämligen tall, lärkträd och jättethujor, vilket vittnar om att området varit en romantisk 1800-tals park. Med utgångspunkt i den historiska dokumentationen och inventeringen av dagens växtmaterial analyseras anläggningens värden utifrån flera kriterier. Dessutom har en översiktlig bevarandestrategi utarbetats, med byggnadsminnesförklaringen från år 2005 i åtanke. I strategin betonas att ett varsamt bevarande med restaurerande insatser bör tillämpas på anläggningen i stort, men att även punktvisa rekonstruktioner kan bli aktuella i mindre delar av anläggningen. Slottet skulle i framtiden kunna bredda sin funktion och öppnas upp för allmänheten med spökvandringar, marknader, teaterföreställningar och caféverksamhet som exempel på nya verksamheter. För att bevara det omgivande landskapets och trädgårdsanläggningarnas värden förespråkas en kontinuerlig föryngring och återplantering av utgånget och döende växtmaterial i samtliga delar av anläggningen. Dessutom framhålls vikten av fortsatt bete både i det omgivande landskapet, Lunden, Norra trädgården och Gamla dammen

Aktivitetskort i undervisningen : Utvärdering av ett micropausmaterial

Syftet med studien var att undersöka om micropauser med såkallade aktivitetskort kunde leda till ökad koncentration och arbetsvilja hos elever. Aktivitetskortleken är en kortlek med korta pausaktiviteter som lärare skall kunna använda under såkallade micropauser. Syftet med studien var också att undersöka huruvida aktivitetskortleken hade några begränsningar och utvecklingsmöjligheter. Metoden som användes för att besvara studiens frågeställningar var ett utvärderingsformulär som fyra lärare som under två veckor använt aktivitetskortleken besvarade. Resultatet av studien visade dels att kortleken bidrog till ökad koncentration i form av arbetsvilja och motivation samt dels till att göra eleverna livliga och stojiga. Kortleken utvecklades med sex nya kort för att jämna ut balansen mellan de mest energigivande korten och de nya lugnande aktiviteterna i form av avslappningsövningar och massage. Kortleken har inte några direkta begränsningar gällande elevernas ålder eller undervisande ämne

Blir man friskare av gudstjänster? : En jämförande studie i två steg av existentiell hälsa hos pensionärer.

For several decades much research has shown that people who often attend religious services estimate their life quality and health higher than people who never attend church. (e g Koenig, McCullough & Larson, 2001, 2012). Much of this research has been done in USA. What about Sweden - one of the most secularized countries in the world? The theories of existential epidemiology and of the importance of existential health to other aspects of health from prof. Valerie DeMarinis were used as a theoretical base in this study.  The purpose of this mixed method sequential study was to compare 247 elderly (medium age 75) according to their frequencies of church attendance: Were there any significant correlations between frequency of church attendance and existential health according to WHOQOL-SRPB? Where there any significant correlations between existential health and the other aspects of health assessed in WHOQOL?  What factors were mentioned as explanations to existential health among elderly in this secular country? This question was investigated in the second qualitative part of the study where eight interviews were done, four with persons who never attend church and four who often did. The interview persons were matced to demografic variables and to general health according to WHOQOL. Statistical calculations were made with Spearmans rank order correlation and Mann-Withneys U-test for nonparametri variables. The interviews were analyzed both inductively and deductively.  The results showed significant correlations on 0,01 level between church attendance and all aspects of existential health in SRPB. The result also showed significant correlations between every aspect of existential health to other aspects of health, most clearly to social and psychological health. The correations were stronger to some of the aspects of existential health. It was also  a clear difference in existential health accordning to assessment on SRPB between the two groups.  For intrview persons who never attend church the ways to get existential health was for three of them to engage in different activities as physical exercise, music, spending time with relatives and friends. The fourth person, who estimated higher on SRPB, described a number of aspects of existential health. Among those who often attend Sunday service this was not per se a a factor mentioned as an explanation to their high existential health. Instead it was their Christian faith as a whole that made their existential health.  Researchers in Psychology of religion in Sweden claim an existential epidemiology spread, especially in groups of young people and immigrants. This study shows rather low existential health also in a group of elderly . A collaboration between health care centers and local priests, deacons, pastors and imams are suggested to prevent and treat low existential health. 

EN SOL I VARDAGEN om läsprojekt i grundskolan

Syftet med detta examensarbete är att belysa begreppet och företeelsen läsprojekt och att undersöka varför lärare väljer att arbeta med och i läsprojekt. Första delen består av textstudier där begreppet och företeelsen sätts in i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och där definitioner görs. Andra delen består av resultat från fältundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika läsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lärarna tycker om sina läsprojekt. I diskussionen konstateras att läsprojekt har rötter både i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för läsning från samhällets sida, men att läsprojekten inte har någon fast och given form. Slutsatsen som dras är att lärarna väljer att arbeta med och i läsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för både lärare och elever och därför upplevs som mycket stimulerande

Blir man friskare av gudstjänster? : En jämförande studie i två steg av existentiell hälsa hos pensionärer.

For several decades much research has shown that people who often attend religious services estimate their life quality and health higher than people who never attend church. (e g Koenig, McCullough & Larson, 2001, 2012). Much of this research has been done in USA. What about Sweden - one of the most secularized countries in the world? The theories of existential epidemiology and of the importance of existential health to other aspects of health from prof. Valerie DeMarinis were used as a theoretical base in this study.  The purpose of this mixed method sequential study was to compare 247 elderly (medium age 75) according to their frequencies of church attendance: Were there any significant correlations between frequency of church attendance and existential health according to WHOQOL-SRPB? Where there any significant correlations between existential health and the other aspects of health assessed in WHOQOL?  What factors were mentioned as explanations to existential health among elderly in this secular country? This question was investigated in the second qualitative part of the study where eight interviews were done, four with persons who never attend church and four who often did. The interview persons were matced to demografic variables and to general health according to WHOQOL. Statistical calculations were made with Spearmans rank order correlation and Mann-Withneys U-test for nonparametri variables. The interviews were analyzed both inductively and deductively.  The results showed significant correlations on 0,01 level between church attendance and all aspects of existential health in SRPB. The result also showed significant correlations between every aspect of existential health to other aspects of health, most clearly to social and psychological health. The correations were stronger to some of the aspects of existential health. It was also  a clear difference in existential health accordning to assessment on SRPB between the two groups.  For intrview persons who never attend church the ways to get existential health was for three of them to engage in different activities as physical exercise, music, spending time with relatives and friends. The fourth person, who estimated higher on SRPB, described a number of aspects of existential health. Among those who often attend Sunday service this was not per se a a factor mentioned as an explanation to their high existential health. Instead it was their Christian faith as a whole that made their existential health.  Researchers in Psychology of religion in Sweden claim an existential epidemiology spread, especially in groups of young people and immigrants. This study shows rather low existential health also in a group of elderly . A collaboration between health care centers and local priests, deacons, pastors and imams are suggested to prevent and treat low existential health. 

Upplevelser av nedsatt sväljningsförmåga hos personer med dysfagi till följd av stroke

Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the third most common cause of death (National guidelines concerning stroke, 2000). Dysphagia is a common problem for stroke patients with almost 50 percent of patients suffering from severe swallowing dysfunction (Axelsson, Asplund, Norberg & Eriksson, 1989). The purpose of this study was to investigate how stroke patients with dysphagia experience their swallowing disorders. The method used was a qualitative literature study. An analysis of content was carried out using ideas and inspiration from Graneheim and Lundman (2003). The results are presented in three categories: lost swallowing function, changed sense of community and lost hope for recovery. The results showed that stroke patients with swallowing dysfunction were influenced in different ways: physically, psychologically and socially. The nursing staff have an important role trying to understand patients' experiences in order to offer them the best care

The External Costs of Traffic Air Pollution. Proposal of method for cost calculations based on an examination of ExternE-calculations for Stockholm and Sweden

In 2002 the external costs of air pollution from the Swedish transport sector were calculated using the methodology developed within the EU-funded ExternE-projects. A comparison of these estimates with those presently in use in Swedish transport analysis revealed important differences, especially for particulate matter. The main purpose of this project was to examine the calculations for Stockholm in the Swedish ExternE-study and based on the findings from this examination propose a method to be used for the cost calculation for pollutants with local impacts. In addition, the methods used for the cost calculation for pollutants with regional impact should be described. In the report, the results are presented in two parts. In the first part, the method we propose for the cost calculation for pollutants with local impact is presented. We suggest that the calculation is based on three components; exposure estimates, effects estimates and values. The product of these three gives the final cost. In this part of the report we also present the approaches currently used to calculate the cost for pollutants with a regional impact. In part two of the report we present in greater detail the findings from the examination of the calculations for Stockholm in the Swedish ExternE-study

The External Costs of Traffic Air Pollution : Proposal of method for cost calculations based on an examination of ExternE-calculations for Stockholm and Sweden

In 2002 the external costs of air pollution from the Swedish transport sector were calculated using the methodology developed within the EU-funded ExternE-projects. A comparison of these estimates with those presently in use in Swedish transport analysis revealed important differences, especially for particulate matter. The main purpose of this project was to examine the calculations for Stockholm in the Swedish ExternE-study and based on the findings from this examination propose a method to be used for the cost calculation for pollutants with local impacts. In addition, the methods used for the cost calculation for pollutants with regional impact should be described. In the report, the results are presented in two parts. In the first part, the method we propose for the cost calculation for pollutants with local impact is presented. We suggest that the calculation is based on three components; exposure estimates, effects estimates and values. The product of these three gives the final cost. In this part of the report we also present the approaches currently used to calculate the cost for pollutants with a regional impact. In part two of the report we present in greater detail the findings from the examination of the calculations for Stockholm in the Swedish ExternE-study