Preserving the past to serve the future

Lilli Zickerman (1858–1949) was an entrepreneur who took part in organising the Swedish handicraft associations in the late 19th century. She was also a pioneer in the archives and active in the feminine sphere of textile handicraft. From 1914–1931 she conducted a huge inventory called Swedish Folk Textile Art that consists of more than 24,000 photographs and descriptions of vernacular textiles and manuscripts for a planned series of books and films. By mapping textile handicrafts, she aimed to preserve traditional textile craft techniques to inspire their continued production. Her intention was to create an archive for the inspiration and education of future textile artists. The inventory has had effects that are still apparent today; this paper illuminates the ways in which Zickerman’s ideas about textile handicrafts have contributed to the continuation of Swedish cultural heritage and how it has become an authorised heritage discourse that continues to guide the scholars and practitioners involved in the history of textiles and their production. Here, we will present the first article within an ongoing project on Swedish Folk Textile Art and how it was conducted. We will contextualise the ideas and knowledge that it contains by focusing on Zickerman’s intention to preserve the past to serve the future. From a critical craft perspective, we will discuss geographical mapping as a method for investigating the invent­tory; the inclusion and exclusion of geographical areas, textile techniques, materials and people; the ideas and the knowledge that are expressed in the inventory; and the networks that it created. By doing so, we aim to highlight the connections between people, between people and materials, and between history and the current day

Öar och skär

Öar och skär Innehållsförteckning – Inledaren av Håkan Eklund – Gyllenius i skärgården av Anders Moliis-Mellberg – Aspösund, en olöst gåta av Anders Moliis-Mellberg – Statens öar i öster i ett förändrat liv av Thure Malmberg – Biskopsö Uppgård, ett välbevarat skärgårdshemman av Håkan Eklund – Pörtö Line tar över Söderskär av Thure Malmberg – Fåglarnas Örö av Ari Linna – Fästingen är Finlands farligaste djur av Margaretha Gustavsson – Odensholm, ett stycke kustsvensk historia i Estland av Håkan Eklund – Örö kustfort av Johanna Pakola – En fotovecka på Örö Sofie von Freckell BOKHÖRNAN – Forskarteam om Rilaxslaget av Thure Malmberg – Flykten från Aiboland av Thure Malmberg – En reportagebok som heter duga av Håkan Eklund – Vacker bok om Utöfåglar av Håkan Eklund – Försvarsverket vi ärvde av Håkan Eklund – Äntligen en bok om Jussarö av Håkan Eklund – Martha kockar i Nagu av Nina Söderlund – En bok om fiskelycka av Nina Söderlund – Nordiska skärgårdssamarbetet av Annastina Sarlin – Kolumnen ”Från Karins horisont” av Karin Dahlström – Sista bilden av Håkan Eklun

A DHODH inhibitor increases p53 synthesis and enhances tumor cell killing by p53 degradation blockage

ML, CD, IvL, GP, TM, SD, MS, APF, CT, DL, MAH, KL and SL: project grants from the Swedish Research Council, the Swedish Cancer Society and the Swedish Childhood Cancer Foundation. MHi and JC: Cancer Research UK (C8/A6613). MC, EP and WE: Wellcome Trust (073915). MN and BV: projects MEYS-NPS-LO1413 and GACR P206/12/G151. EMC, MP, MMS, ZF and PG: Norwegian Cancer Society (182735, 732200) and Helse Vest (911884, 911789). RB and SC: NIH (R01 CA95684), the Leukemia and Lymphoma Society and the Waxman Foundation. NW, AH, Ad’H: Cancer Research UK (C21383/A6950) and Engineering and Physical Sciences Research Council Doctoral Training Program. JL and YZ: Cancer Research UK (C240/A15751). MH and BW: SARomics Biostructures ABUY, KF: DDDP SciLife, Sweden. LJ, MHa, RS and A-LG: CBCS, Sweden. VP: SciLife fellowship. AT: Breast Cancer Research Scotland.The development of non-genotoxic therapies that activate wild-type p53 in tumors is of great interest since the discovery of p53 as a tumor suppressor. Here we report the identification of over 100 small-molecules activating p53 in cells. We elucidate the mechanism of action of a chiral tetrahydroindazole (HZ00), and through target deconvolution, we deduce that its active enantiomer (R)-HZ00, inhibits dihydroorotate dehydrogenase (DHODH). The chiral specificity of HZ05, a more potent analog, is revealed by the crystal structure of the (R)-HZ05/DHODH complex. Twelve other DHODH inhibitor chemotypes are detailed among the p53 activators, which identifies DHODH as a frequent target for structurally diverse compounds. We observe that HZ compounds accumulate cancer cells in S-phase, increase p53 synthesis, and synergize with an inhibitor of p53 degradation to reduce tumor growth in vivo. We, therefore, propose a strategy to promote cancer cell killing by p53 instead of its reversible cell cycle arresting effect.Publisher PDFPeer reviewe

Kunskapsdelning i tillitsfulla relationer

organisationen. Studiens syfte är att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetare i en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda på individers förhållningssätt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforska tilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan självständiga kunskapsarbetare och organisationens intention att styra dessa. Tidigare forskning inom området kunskapsdelning ställer i de flesta fall begreppet i förhållande till andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapital antas i vissa fall bidra till en bättre prestation i organisationen medan det ibland kan komma att tjäna individens intressen snarare än organisationens. Tillit till ledningen anses inom den tidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig av kunskap. Den teoretiska referensramen i studien utgörs av olika former av tillit inom en organisation samt överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv, vilket ger en tolkande ansats. Åtta intervjuer med personer på olika avdelningar och hierarkiska positioner inom en organisatorisk enhet har utförts. Intervjumaterialet har sedan transkriberats, meningskodats och analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Det har visat sig att intervjupersonerna upplever en stark historisk tillit till moderorganisationen och den närmaste arbetsgruppen men en svagare tillit till den organisatoriska enheten. Kunskapsdelningen sker av denna anledning framförallt inom den närmaste arbetsgruppen i relationer som karaktäriseras av sammanbindande socialt kapital. Kunskapsdelning mellan avdelningarna sker i personliga nätverk som även dessa karaktäriseras av sammanbindande socialt kapital. Då tilliten till den närmaste arbetsgruppen är stark tillåts inte nya influenser i särskilt stor utsträckning nå gruppen genom överbryggande socialt kapital. Inom den närmaste arbetsgruppen förväntas man samarbeta men först efter att man försökt lösa ett problem själv. Flera intervjupersoner tycks identifiera sig med att utföra sitt arbete självständigt och att få utarbeta egna lösningar. Det har visat sig kunna finnas en spänning mellan dessa självständiga medarbetare och chefernas intentioner att styra dem. Cheferna föreslår att den organisatoriska enheten ska styras med hjälp av standardiserade lösningar, formella nätverk samt dokumentation. Medarbetarna upplever i ett par fall en misstro gentemot cheferna. Kunskapsdelningen på den organisatoriska enheten sker i dessa fall på ett sätt som låter medarbetarna skydda sitt sociala kapital och kunskapen från cheferna

Energy Storage Technology Comparison : A knowledge guide to simplify selection of energy storage technology

The purpose of this study has been to increase the understanding of some of the most commonly used energy storage technologies. Also, the work aimed to collect numeric values ​​of a number of common parameters used to analyze energy storage. These numeric values could then be used as basis for a first evaluation of the energy storage technology that is best suited to a given situation.   The method was divided into three main phases. The first phase was to gather information on the different technologies and to assess which of the information that was relevant to present in a technical survey called Energy Storage Technology Mapping. This part was done to achieve the goal of increase the insight of different energy storage technologies. The following phase was, on the basis of the numeric values ​​presented in the technical survey, to develop a tool to facilitate the choice of energy storage technologies in different situations. The final phase consisted of a case study that was done to demonstrate the tool’s utility and evaluate its performance.   Without comparing the studied technologies with a specific application in mind, the following was stated regarding the four categories of energy storage technologies:   Electrochemical: high efficiency, short storage period Mechanical: large capacity and power, high initial investment costs and geographically limited Chemical: very long storage period, low efficiency Thermal: long lifetime and high efficiency, variable depending on the medium studied   From the literature study and the results a number of conclusions were drawn. Among other things, it was possible to conclude that environmental-, social- and ethical aspects should be taken into account as well as the geographical- and geological conditions. It was also possible to conclude that the technologies compared were found at different stages in terms of maturity and commercial use, which was reflected in the ability to find more general numeric values ​​relative to the values ​​linked to a specific application.Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för några av de vanligaste energilagringsteknikerna. Utöver det syftade arbetet till att samla in numeriska värden för ett antal gemensamma parametrar som kan anses relevanta för att analysera energilagring. Dessa numeriska värden kunde sedan användas som underlag vid en första bedömning av vilken energilagringsteknik som är bäst lämpad i olika situationer.   Metoden var uppdelad i tre olika huvud faser. Den första fasen bestod i att samla in information om de olika teknikerna samt bedöma vilken av informationen som var lämplig att presentera i en teknisk kartläggning vid namn Energy Storage Technology Mapping. Denna del gjordes för att uppnå målet om ökad förståelse för de olika energilagringsteknikerna. Den efterföljande fasen bestod i att utifrån de numeriska värdena som presenterats i den tekniska kartläggningen ta fram ett redskap för att underlätta valet av energilagringsteknik vid olika situationer. Den sista fasen bestod av en fallstudie som gjordes för att demonstrera verktyget användbarhet samt utvärdera dess prestanda.   Utan att jämföra de studerade teknikerna med ett specifikt användningsområde i åtanke kunde följande konstateras gällande de fyra undergrupperna av energilagringstekniker:   Elektrokemiska: hög effektivitet, kort lagringstid Mekaniska: stor kapacitet och kraft, stora investeringskostnader och geografiskt begränsade Kemiska: mycket lång lagringstid, låg effektivitet Termiska: lång livslängd och hög effektivitet, varierande beroende på studerat medium   Från litteraturstudien och resultatet kunde ett antal slutsatser dras. Bland annat var det möjligt att dra slutsatsen att miljö-, sociala- och etniska aspekter bör tas i beaktan liksom geografiska- och geologiska förutsättningar. Det gick också att dra slutsatsen att teknikerna som jämfördes befanns sig på olika stadier vad gäller mognad och kommersiellt bruk vilket återspeglades i förmågan att finna mer generella numeriska värden i förhållande till värden kopplade till ett specifikt användningsområde

Kontakten mellan skola och hem ur ett föräldraperspektiv : en undersökning om kontaktformer och dess frekvenser

Enligt svensk skollaghar läraren en skyldighet att upprätta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som läroplanen från 2011 menar att skolan ska möta föräldrarna i deras önskemål gällande skolkontakt. Är vårdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som används idag? Föräldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylånga kommun med barn i årskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frågan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsätt som används samt om de är enligt vårdnadshavares önskemål. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jämfördes med varandra. Medverkandet av kvinnor var högt, medan männen var underrepresenterade. Högutbildade vårdnadshavare var en väl representerad kategori. Föräldrar har deltagit i studien genom att besvara en elektronisk enkät där de har uppgett i vilken mån de har kontakt samt hur ofta de önskar ha den. De undersökta kontaktformerna är mail, skriftliga brev, utvecklingssamtal, möten med enskild elev och/eller föräldrar, telefonsamtal, SMS-kontakt, tamburkontakt, lappar för enskild elev, läroplattform, blogg/hemsida, föräldramöte, anordnade skoldagar samt kommentarer via skolböcker. Undersökningen visade att föräldrar vill ha mer kontakt med skolan på ett generellt plan, särskilt gällande mailkontakt och personlig kontakt vid hämtning och lämning av barn. Tekniska bitar som läroplattformer anses krångliga att använda sig av, vilket har delat upp vårdnadshavare i två block; ett där man vill förenkla användningen och utnyttja verktyget i större grad och ett där man vill sluta använda sig av läroplattformer helt och hållet

Kontakten mellan skola och hem ur ett föräldraperspektiv : en undersökning om kontaktformer och dess frekvenser

Enligt svensk skollaghar läraren en skyldighet att upprätta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som läroplanen från 2011 menar att skolan ska möta föräldrarna i deras önskemål gällande skolkontakt. Är vårdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som används idag? Föräldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylånga kommun med barn i årskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frågan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsätt som används samt om de är enligt vårdnadshavares önskemål. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jämfördes med varandra. Medverkandet av kvinnor var högt, medan männen var underrepresenterade. Högutbildade vårdnadshavare var en väl representerad kategori. Föräldrar har deltagit i studien genom att besvara en elektronisk enkät där de har uppgett i vilken mån de har kontakt samt hur ofta de önskar ha den. De undersökta kontaktformerna är mail, skriftliga brev, utvecklingssamtal, möten med enskild elev och/eller föräldrar, telefonsamtal, SMS-kontakt, tamburkontakt, lappar för enskild elev, läroplattform, blogg/hemsida, föräldramöte, anordnade skoldagar samt kommentarer via skolböcker. Undersökningen visade att föräldrar vill ha mer kontakt med skolan på ett generellt plan, särskilt gällande mailkontakt och personlig kontakt vid hämtning och lämning av barn. Tekniska bitar som läroplattformer anses krångliga att använda sig av, vilket har delat upp vårdnadshavare i två block; ett där man vill förenkla användningen och utnyttja verktyget i större grad och ett där man vill sluta använda sig av läroplattformer helt och hållet