Närståendestöd och efterlevandestöd – under och efter vårdtid inom specialiserad Palliativ vård och ASIH i Skåne

Bakgrund: En av hörnstenarna i palliativ vård handlar om att ge stöd till alla närstående. Enligt lagstiftning har sjukvården även en skyldighet att speciellt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en livshotande sjukdom eller avlidit.Syfte: Alla närstående inom Palliativ vård och ASIH i Skåne ska erbjudas personcentrerad och jämlikt stöd under och efter vårdtiden.Metod: Uppdraget startades 2019 och beräknas vara klar under hösten 2022. All personal inom palliativ vård och ASIH i Skåne involverades genom att de fick göra nulägesanalys gällande närståendestöd. I nästa steg utfördes gapanalys för att identifiera likhet och olikhet kring närståendestöd. Vidare fick all personal ge förslag till att forma framtidens närståendestöd. Efter nulägesanalys och gapanalys bildades en multiprofessionell arbetsgrupp med representanter från alla verksamheterna i Skåne. Arbetsgruppens uppdrag var att framställa beslutsunderlag gällande närståendestöd under vårdtid och efterlevandestöd till närstående efter vårdtiden. Resultat: Nulägesanalys som utfördes 2019 visade att närstående med liknande behov har erbjudits olika professionella stöd. Gapanalys utfördes under 2020 för kartläggning av vilka former av stöd saknades/önskades samt var relevanta i nu tiden. Under 2021 arbetet har fortsatt med att definiera vad närståendestöd innefattar och under 2022 har arbete pågått med att ta fram beslutsunderlag för hur och vilka former av närståendestöd som ska erbjudas.Betydelse: Genom strukturerad arbetssätt identifiera närståendes förutsättningar, behov och önskemål ökar sannolikheten för att närstående erbjuds rätt stöd, i rätt tid och av rätt profession

Toll-Like Receptor 4 Promoter Polymorphisms: Common TLR4 Variants May Protect against Severe Urinary Tract Infection

10.1371/journal.pone.0010734PLoS ONE55

Mapping genomic loci implicates genes and synaptic biology in schizophrenia

Schizophrenia has a heritability of 60-80%1, much of which is attributable to common risk alleles. Here, in a two-stage genome-wide association study of up to 76,755 individuals with schizophrenia and 243,649 control individuals, we report common variant associations at 287 distinct genomic loci. Associations were concentrated in genes that are expressed in excitatory and inhibitory neurons of the central nervous system, but not in other tissues or cell types. Using fine-mapping and functional genomic data, we identify 120 genes (106 protein-coding) that are likely to underpin associations at some of these loci, including 16 genes with credible causal non-synonymous or untranslated region variation. We also implicate fundamental processes related to neuronal function, including synaptic organization, differentiation and transmission. Fine-mapped candidates were enriched for genes associated with rare disruptive coding variants in people with schizophrenia, including the glutamate receptor subunit GRIN2A and transcription factor SP4, and were also enriched for genes implicated by such variants in neurodevelopmental disorders. We identify biological processes relevant to schizophrenia pathophysiology; show convergence of common and rare variant associations in schizophrenia and neurodevelopmental disorders; and provide a resource of prioritized genes and variants to advance mechanistic studies

Interaction Testing and Polygenic Risk Scoring to Estimate the Association of Common Genetic Variants with Treatment Resistance in Schizophrenia

Importance: About 20% to 30% of people with schizophrenia have psychotic symptoms that do not respond adequately to first-line antipsychotic treatment. This clinical presentation, chronic and highly disabling, is known as treatment-resistant schizophrenia (TRS). The causes of treatment resistance and their relationships with causes underlying schizophrenia are largely unknown. Adequately powered genetic studies of TRS are scarce because of the difficulty in collecting data from well-characterized TRS cohorts. Objective: To examine the genetic architecture of TRS through the reassessment of genetic data from schizophrenia studies and its validation in carefully ascertained clinical samples. Design, Setting, and Participants: Two case-control genome-wide association studies (GWASs) of schizophrenia were performed in which the case samples were defined as individuals with TRS (n = 10501) and individuals with non-TRS (n = 20325). The differences in effect sizes for allelic associations were then determined between both studies, the reasoning being such differences reflect treatment resistance instead of schizophrenia. Genotype data were retrieved from the CLOZUK and Psychiatric Genomics Consortium (PGC) schizophrenia studies. The output was validated using polygenic risk score (PRS) profiling of 2 independent schizophrenia cohorts with TRS and non-TRS: a prevalence sample with 817 individuals (Cardiff Cognition in Schizophrenia [CardiffCOGS]) and an incidence sample with 563 individuals (Genetics Workstream of the Schizophrenia Treatment Resistance and Therapeutic Advances [STRATA-G]). Main Outcomes and Measures: GWAS of treatment resistance in schizophrenia. The results of the GWAS were compared with complex polygenic traits through a genetic correlation approach and were used for PRS analysis on the independent validation cohorts using the same TRS definition. Results: The study included a total of 85490 participants (48635 [56.9%] male) in its GWAS stage and 1380 participants (859 [62.2%] male) in its PRS validation stage. Treatment resistance in schizophrenia emerged as a polygenic trait with detectable heritability (1% to 4%), and several traits related to intelligence and cognition were found to be genetically correlated with it (genetic correlation, 0.41-0.69). PRS analysis in the CardiffCOGS prevalence sample showed a positive association between TRS and a history of taking clozapine (r2 = 2.03%; P =.001), which was replicated in the STRATA-G incidence sample (r2 = 1.09%; P =.04). Conclusions and Relevance: In this GWAS, common genetic variants were differentially associated with TRS, and these associations may have been obscured through the amalgamation of large GWAS samples in previous studies of broadly defined schizophrenia. Findings of this study suggest the validity of meta-analytic approaches for studies on patient outcomes, including treatment resistance

”Indiana Jones har varit i Japan” En studie om förskoleklasselevers populärkulturella intressen och dess bidrag till undervisningen

Syfte: Både förskola och skola ska ta sin utgångspunkt i barn och elevers rådande erfarenheter. I förskolan lyfter man också tydligt fram vikten av att utgå från barnens intresse. Idag är populärkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien är att ta reda på vad denna förskoleklass elevers populärkulturella kapital, deras ”funds of knowledge” erbjuder när det gäller att använda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknäckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren både i lärarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter. Forskningsfrågorna som ställs i relation till detta syfte är i vilka situationer som eleverna i förskoleklassen ger uttryck för sina populärkulturella erfarenheter och intressen, hur lärarna agerar i dessa situationer och hur det kan tolkas och förstås utifrån de fyra repertoarerna? Metod: Lärarnas undervisning och elevernas egna val av aktiviteter är de situationer som har observerats i sökandet efter elevernas olika uttryck gällande populärkulturella intressen och erfarenheter. Detta har analyserats i relation till de fyra repertoarerna att agera som kodknäckare, textbrukare, textskapare och kritiska analytiker. Resultat: Elevernas populärkulturella intressen och erfarenheter erbjuder eleverna att agera som kodknäckare, textbrukare och textskapare i de egna val av aktiviteter. Läraren erbjuder eleverna möjligheten att använda dessa tre även i lärarledd undervisning, även om det sker utifrån ett annat innehåll än det som eleverna ägnade sig åt i sina fria val av aktiviteter. Den fjärde repertoaren, den kritiska analysen repertoaren användes varken i de lärarledda undervisningssituationerna eller i eleverna egna aktiviteter. De populärkulturella erfarenheterna och intressena eleverna gav uttryck för visar att det finns förutsättningar för att lyfta och bearbeta olika populärkulturella texter utifrån frågor om exempelvis makt, rasism, orättvisor, stereotypa könsroller i undervisningen OM lärare ger ett aktivt stöd för detta

Värden i förskoleklassvärlden : Fyra pedagogers berättelser om förskoleklassverksamheten - en aktionsforskningsstudie

Syftet med aktionsforskningsstudien är att lyfta fram förskoleklasslärares egna åsikter om förskoleklassverksamheten. Det är ett relativt outforskat område, förskoleklassreformen genomfördes 1996. Denna studie ska bidra med mer kunskaper med hjälp av förskoleklasslärares egna berättelser om förskoleklassverksamheten utifrån pedagogernas perspektiv. De fyra deltagande förskoleklasslärarna var ett strategiskt val, de fyra förskoleklasslärarna som deltog i aktionen erbjöds även att delta i studien.  I denna kvalitativa studie utgår empirin från de gemensamma samtalen i aktionen. Förskoleklasslärarnas berättelser kondenserades och det skapades två fiktiva pedagoger Aina, som fick symbolisera samarbete, flexibilitet och framförhållning och Berit, som fick symbolisera konservatism, individualism och nuorientering. De två fiktiva pedagogerna representerar bägge de fyra förskoleklasslärarnas röster. Resultatet presenteras som en narrativ, ett samtal mellan Aina och Berit. Resultatet visade fram ett ensamt och otydligt uppdrag och ett flertal upplevda dilemman som mellan det förplanerade och det spontana, barns intresse eller läromedelsböcker och metoder, lek eller lärande med mera. Resultatet bekräftade även en hel del av andra studiers resultat som  exempelvis  skolifiering. Det visar att trots att förskoleklasslärarna fick stor hjälp med att inta en inlärningsriktad kunskapssyn vidgades perspektivet mot att innefatta en mer utvecklingsinriktad och interaktionistisk kunskapssyn.     The purpose of this research paper, based upon the principle of action science, has been to raise preschool teachers’ opinion relating to the preschool activity. The preschool activity, in its present form after the reformation was introduced in 1996, is to date a relatively new and unexplored area. This study, with the assistance of preschool teachers’ stories about their work from the perspective of their professional pedagogical training and experience, is meant to contribute further knowledge in this area. Four preschool teachers, whom were also offered to participate, were a strategic choice for this study. The empirical basis for this qualitative study originates from joint conversations within the action. The preschool teachers’ stories have been condensed and eventually two fictive personalities were created. These are the two pedagogues Aina and Berit. Aina symbolise cooperation, flexibility and considers future/proactive planning. Berit symbolise conservatism, individualism and considers reactive planning. These fictive personalities represent the voices of all four preschool teachers having participated in the study. The result is presented as a narrative, a conversation between Aina and Berit.  The study produced results of a preschool teacher’s assignment described as isolated and unclear with several experienced dilemmas.  These dilemmas arise between the planned and the spontaneous, between the child’s interest and teaching aids/books/methods and between play and learning etc. Furthermore, the result confirmed several other studies having shown e.g. “schoolification”. Therefore, this paper strongly support the notion that, in spite of preschool teachers receiving great assistance in terms of incorporating a learning aimed at knowledge, this perspective was here widened toward incorporating a learning aimed more at development and interaction

Värden i förskoleklassvärlden : Fyra pedagogers berättelser om förskoleklassverksamheten - en aktionsforskningsstudie

Syftet med aktionsforskningsstudien är att lyfta fram förskoleklasslärares egna åsikter om förskoleklassverksamheten. Det är ett relativt outforskat område, förskoleklassreformen genomfördes 1996. Denna studie ska bidra med mer kunskaper med hjälp av förskoleklasslärares egna berättelser om förskoleklassverksamheten utifrån pedagogernas perspektiv. De fyra deltagande förskoleklasslärarna var ett strategiskt val, de fyra förskoleklasslärarna som deltog i aktionen erbjöds även att delta i studien.  I denna kvalitativa studie utgår empirin från de gemensamma samtalen i aktionen. Förskoleklasslärarnas berättelser kondenserades och det skapades två fiktiva pedagoger Aina, som fick symbolisera samarbete, flexibilitet och framförhållning och Berit, som fick symbolisera konservatism, individualism och nuorientering. De två fiktiva pedagogerna representerar bägge de fyra förskoleklasslärarnas röster. Resultatet presenteras som en narrativ, ett samtal mellan Aina och Berit. Resultatet visade fram ett ensamt och otydligt uppdrag och ett flertal upplevda dilemman som mellan det förplanerade och det spontana, barns intresse eller läromedelsböcker och metoder, lek eller lärande med mera. Resultatet bekräftade även en hel del av andra studiers resultat som  exempelvis  skolifiering. Det visar att trots att förskoleklasslärarna fick stor hjälp med att inta en inlärningsriktad kunskapssyn vidgades perspektivet mot att innefatta en mer utvecklingsinriktad och interaktionistisk kunskapssyn.     The purpose of this research paper, based upon the principle of action science, has been to raise preschool teachers’ opinion relating to the preschool activity. The preschool activity, in its present form after the reformation was introduced in 1996, is to date a relatively new and unexplored area. This study, with the assistance of preschool teachers’ stories about their work from the perspective of their professional pedagogical training and experience, is meant to contribute further knowledge in this area. Four preschool teachers, whom were also offered to participate, were a strategic choice for this study. The empirical basis for this qualitative study originates from joint conversations within the action. The preschool teachers’ stories have been condensed and eventually two fictive personalities were created. These are the two pedagogues Aina and Berit. Aina symbolise cooperation, flexibility and considers future/proactive planning. Berit symbolise conservatism, individualism and considers reactive planning. These fictive personalities represent the voices of all four preschool teachers having participated in the study. The result is presented as a narrative, a conversation between Aina and Berit.  The study produced results of a preschool teacher’s assignment described as isolated and unclear with several experienced dilemmas.  These dilemmas arise between the planned and the spontaneous, between the child’s interest and teaching aids/books/methods and between play and learning etc. Furthermore, the result confirmed several other studies having shown e.g. “schoolification”. Therefore, this paper strongly support the notion that, in spite of preschool teachers receiving great assistance in terms of incorporating a learning aimed at knowledge, this perspective was here widened toward incorporating a learning aimed more at development and interaction

"Jag tar helt enkelt och läser det som verkar bra" En undersökning om bokval, attityder till och intresse för läsning i årskurs sju

Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas attityder till skönlitteratur samt vad som avgör om de lånar en bok eller inte. Detta belyses även ur ett genusperspektiv. Primärmaterialet består av 77 enkäter som är besvarade av elever i årskurs sju. Enkätsvaren är bearbetade och sammanställda i diagram för att synliggöra resultaten. Forskningsbakgrunden utgår från Joseph Appleyards stadieteorier, forskning av Gunilla Molloy, Louise Rosenblatt samt Kathleen McCormick. Undersökningen visar att cirka hälften av eleverna har positiv inställning till läsning, boktips från läraren är inte det viktigaste, böcker med ett hjältetema är populärt hos pojkarna medan realistiska böcker toppar flickornas lista över favoritböcker

Erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska inom kommunal hemsjukvård

Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma. Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt. Dessutom innebär sjuksköterskans arbete att skapa vårdrelationer med patient och dess närstående. Arbetet beskrivs som komplext, det ingår både preventiv, kurativ och palliativ vård i arbetsuppgifterna.Trots att sjuksköterskan är arbetsledare i hälso-och sjukvårdsfrågor är ledarskapet otydligt. Slutsats: Betydelsen av vad uppbyggandet av relationer med patienten och dennes närstående betyder för patientomvårdnaden behöver lyftas. Stödet som sjuksköterskan ger patienterna behöver tydliggöras. För att hantera den komplexa arbetsituationen behövs utbildning och kompetensutveckling inom ledarskap, kommunikation samt handledning vilket kan ge sjuksköterskan verktyg att förbättra och utveckla patientomvårdnaden i hemsjukvården

"Jag tar helt enkelt och läser det som verkar bra" En undersökning om bokval, attityder till och intresse för läsning i årskurs sju

Syftet med detta arbete är att undersöka elevernas attityder till skönlitteratur samt vad som avgör om de lånar en bok eller inte. Detta belyses även ur ett genusperspektiv. Primärmaterialet består av 77 enkäter som är besvarade av elever i årskurs sju. Enkätsvaren är bearbetade och sammanställda i diagram för att synliggöra resultaten. Forskningsbakgrunden utgår från Joseph Appleyards stadieteorier, forskning av Gunilla Molloy, Louise Rosenblatt samt Kathleen McCormick. Undersökningen visar att cirka hälften av eleverna har positiv inställning till läsning, boktips från läraren är inte det viktigaste, böcker med ett hjältetema är populärt hos pojkarna medan realistiska böcker toppar flickornas lista över favoritböcker