Söderfjärdenin maisemanhoitosuunnitelma

Vuonna 2002 aloitettiin selvitys mahdollisuuksista perustaa Söderfjärdenille luonnonsuojelulain mukainen maisema-alue, ja tämä maisemanhoitosuunnitelma on laadittu mahdollista luonnonsuojelulain mukaista maisema-aluehakemusta varten. Suunnitelma on tehty yhteistyössä 15 hengen yhteistyöryhmän kanssa. Yhteistyöryhmään on osallistunut edustajia paikallisista etujärjestöistä, Mustasaaren kunnasta ja Vaasan kaupungista. Vuodenvaihteessa 2005–2006 pidetyn kuulemisen perusteella hakemuksen jättämiselle ei ollut riittävää paikallista tukea, mutta maisemanhoitosuunnitelma päätettiin kuitenkin julkaista. Nyt julkaistu suunnitelma on suositusluontoinen, ja sen toivotaan olevan hyödyllinen kaikille niille, jotka asuvat ja toimivat alueella ja joilla on halu säilyttää Söderfjärden maisemallisesti kauniina alueena. Maisemahoitosuunnitelman tarkoituksena on alueen paikallisen omaleimaisuuden säilyttäminen, vahvistaminen ja kehittäminen. Samanaikaisesti halutaan myös lisätä kunnan ja paikallisten asukkaiden tuntemusta paikallisesta kulttuurimaisemasta ja lisätä kiinnostusta sitä kohtaan. Kaikki ehdotetut hoitotoimenpiteet ovat vapaaehtoisia, joten suunnitelman toteuttaminen riippuu suurilta osin paikallisten asukkaiden aktiivisuudesta. Avoin viljelylakeus, sen mielenkiintoinen syntyhistoria meteori-iskuineen ja maankuivatuksineen sekä nykyiset hyvin hoidetut pellot ovat alueen keskeisimpiä piirteitä, jotka luovat yhtenäisen maisematilan. Keskeisimmät tavoitteet Söderfjärdenin maisema-alueelle ovat: - avoimen viljelymaiseman säilyttäminen - maataloustuotannon hoitaminen elinvoimaisesti entisin toimintaedellytyksin. Tähän sisältyy mm. valunnan turvaaminen pengerrysalueita perkaamalla ja kunnossapitämällä - omaleimaisen maiseman ja biologisen monimuotoisuuden säilyttäminen ja vahvistaminen alueella; metsäsaarekkeiden, laidunalueiden, latojen ja muiden tärkeiden elementtien säilyttäminen ja hoitaminen - elämisen ja asumisen edellytyksien säilyttäminen alueella - reuna-alueiden metsien hoitaminen maisemankuvaa häiritsemättä - pellon ja metsän välisten reunavyöhykkeiden hoitaminen siten, että syntyy monimuotoisia ja monikerroksisia reunoja - uudisrakentamisen mukauttaminen maisemaan ja olemassa oleviin rakennuksiin - olemassa olevien rakennusten ja kulttuurimaiseman aktiivinen hoito ja kunnostaminen kulttuurihistoriallisia arvoja ja perinteitä kunnioittae

Söderfjärdenin maisemanhoitosuunnitelma

Vuonna 2002 aloitettiin selvitys mahdollisuuksista perustaa Söderfjärdenille luonnonsuojelulain mukainen maisema-alue, ja tämä maisemanhoitosuunnitelma on laadittu mahdollista luonnonsuojelulain mukaista maisema-aluehakemusta varten. Suunnitelma on tehty yhteistyössä 15 hengen yhteistyöryhmän kanssa. Yhteistyöryhmään on osallistunut edustajia paikallisista etujärjestöistä, Mustasaaren kunnasta ja Vaasan kaupungista. Vuodenvaihteessa 2005–2006 pidetyn kuulemisen perusteella hakemuksen jättämiselle ei ollut riittävää paikallista tukea, mutta maisemanhoitosuunnitelma päätettiin kuitenkin julkaista. Nyt julkaistu suunnitelma on suositusluontoinen, ja sen toivotaan olevan hyödyllinen kaikille niille, jotka asuvat ja toimivat alueella ja joilla on halu säilyttää Söderfjärden maisemallisesti kauniina alueena. Maisemahoitosuunnitelman tarkoituksena on alueen paikallisen omaleimaisuuden säilyttäminen, vahvistaminen ja kehittäminen. Samanaikaisesti halutaan myös lisätä kunnan ja paikallisten asukkaiden tuntemusta paikallisesta kulttuurimaisemasta ja lisätä kiinnostusta sitä kohtaan. Kaikki ehdotetut hoitotoimenpiteet ovat vapaaehtoisia, joten suunnitelman toteuttaminen riippuu suurilta osin paikallisten asukkaiden aktiivisuudesta. Avoin viljelylakeus, sen mielenkiintoinen syntyhistoria meteori-iskuineen ja maankuivatuksineen sekä nykyiset hyvin hoidetut pellot ovat alueen keskeisimpiä piirteitä, jotka luovat yhtenäisen maisematilan. Keskeisimmät tavoitteet Söderfjärdenin maisema-alueelle ovat: - avoimen viljelymaiseman säilyttäminen - maataloustuotannon hoitaminen elinvoimaisesti entisin toimintaedellytyksin. Tähän sisältyy mm. valunnan turvaaminen pengerrysalueita perkaamalla ja kunnossapitämällä - omaleimaisen maiseman ja biologisen monimuotoisuuden säilyttäminen ja vahvistaminen alueella; metsäsaarekkeiden, laidunalueiden, latojen ja muiden tärkeiden elementtien säilyttäminen ja hoitaminen - elämisen ja asumisen edellytyksien säilyttäminen alueella - reuna-alueiden metsien hoitaminen maisemankuvaa häiritsemättä - pellon ja metsän välisten reunavyöhykkeiden hoitaminen siten, että syntyy monimuotoisia ja monikerroksisia reunoja - uudisrakentamisen mukauttaminen maisemaan ja olemassa oleviin rakennuksiin - olemassa olevien rakennusten ja kulttuurimaiseman aktiivinen hoito ja kunnostaminen kulttuurihistoriallisia arvoja ja perinteitä kunnioittae

Landskapsvårdsplan för Söderfjärden

År 2002 inleddes arbetet med att utreda Söderfjärdens möjligheter att bli landskapsvårdsområde enligt naturvårdslagen, och denna landskapsvårdsplan har gjorts med tanke på en eventuell ansökan om landskapsvårdsområdesstatus. Planen har gjorts i samarbete med en samarbetsgrupp på sammanlagt 15 personer där lokala intresseorganisationer, Korsholms kommun och Vasa stad varit representerade. På basen av det hörande som hölls i årsskiftet 2005-2006 fanns inte tillräckligt lokalt stöd för att lämna in en ansökan, men man beslöt ändå att publicera landskapsvårdsplanen. Denna publikation är alltså en riktgivande plan för Söderfjärdens landskap, som förhoppningsvis kommer att vara till glädje och nytta för de som bor och verkar inom området och som har ett intresse av att bevara Söderfjärdens vackra landskap

Landskapsvårdsplan för Söderfjärden

År 2002 inleddes arbetet med att utreda Söderfjärdens möjligheter att bli landskapsvårdsområde enligt naturvårdslagen, och denna landskapsvårdsplan har gjorts med tanke på en eventuell ansökan om landskapsvårdsområdesstatus. Planen har gjorts i samarbete med en samarbetsgrupp på sammanlagt 15 personer där lokala intresseorganisationer, Korsholms kommun och Vasa stad varit representerade. På basen av det hörande som hölls i årsskiftet 2005-06 fanns inte tillräckligt lokalt stöd för att lämna in en ansökan, men man beslöt ändå att publicera landskapsvårdsplanen. Denna publikation är alltså en riktgivande plan för Söderfjärdens landskap, som förhoppningsvis kommer att vara till glädje och nytta för de som bor och verkar inom området och som har ett intresse av att bevara Söderfjärdens vackra landskap. Avsikten med landskapsvårdsplanen är att bevara, förstärka och utveckla områdets lokala särprägel samtidigt som man vill öka kommunens och lokalbefolkningens kunskap om och intresse för sitt kulturlandskap. Verkställandet av planen är till stor del beroende av lokalbefolkningens egna initiativ eftersom alla de föreslagna skötselåtgärderna är frivilliga. Det mest centrala i området är den öppna odlingsslätten och dess intressanta uppkomsthistoria med allt från meteoritnedslag till torrläggningshistoria, och i detta nu ett välskött odlingsområde. Den bildar ett enhetligt landskapsrum. De centrala målsättningarna för Söderfjärdens landskapsområde är: - att odlingslandskapet förblir öppet - att jordbruksproduktionen sköts livskraftigt med bibehållna verksamhetsförutsättningar, bl.a. genom att vattenavrinningen tryggas med hjälp av rensning och underhåll av invallningsområden - att bevara och förstärka landskapets särdrag och biologisk mångfald i området; att skogsholmar, betesmarker, lador och andra viktiga element bevaras och sköts om - att förutsättningarna för att leva och bo i området bibehålls - att skogen i randområdena sköts så att landskapsbilden inte störs - att skogsbrynen mellan åkern och skogen sköts så att mångformiga, mångskiktade bryn bildas. - att nybyggande anpassas till landskapet och det befintliga byggnadsbeståndet - en aktiv skötsel och restaurering av det befintliga byggnadsbeståndet och kulturmiljön med beaktande av kulturhistoriska värden och traditio

Hjärt-lungräddning och fria luftvägar på barn : en enkätstudie

Syftet med detta arbete är att ta reda på daghemspersonalens kunskap om hjärt- lungräddning och fria luftvägar på barn, samt vilken kunskap daghemspersonalen behöver för att kunna agera rätt vid en återupplivning. Studien riktar sig på barn från nio månader till sex år. Som teoretisk referensram har respondenterna utgått ifrån Katie Erikssons vårdteori, caritativ vård. För att få svar på frågeställningarna utfördes en kvantitativ och kvalitativ enkätstudie på fem daghem i en Österbottnisk kommun. Daghemspersonalen har besvarat enkäten, som konstruerats utgående från syftet och frågeställningarna. Resultatet sammanställdes genom att respondenterna analyserade svaren med innehållsanalys samt statistisk analys. I resultatet framkom att största delen av informanterna har goda kunskaper i hjärt-lungräddning. 85,7% svarade att de har kunskapen och 91,8% svarade att de kan skapa fria luftvägar på barn. Daghemspersonalen ansåg ändå att det oftare borde ordnas kurstillfällen med praktiska övningar. Detta för att få uppdatera sina kunskaper, eftersom många kände sig osäkra på sin kunskap.Tämän työn tarkoituksena on karkoittaa päiväkotihenkilöstön osaaminen lapsen painelu-puhalluselvytykseen ja hengitysteiden vapauttamiseen liittyen, sekä mitä tietoja päiväkotityöntekijät tarvitsevat jotta voisivat toimia oikein elvytystilanteessa. Tutkimus kohdistuu lapsille yhdeksästä kuukaudesta – kuuteen vuoteen. Viitekehyksenä vastaajat ovat käyttäneet Kati Erikssonin hoitoteoriaa, caritatiivinen hoito. Vastauksien saamiseen tehtiin kvantitatiivinen ja laadullinen kysely viidestä päiväkodissa Pohjanmaan kunnassa. Päiväkotihenkilökunta on vastannut kyselyyn, joka perustui tutkimuksen tarkoituksen ja kysymysasetteluihin. Tulokset koottiin vastaajien analysoimalla vastauksia sisältöanalyysillä ja tilastollisella analyysillä. Tuloksista kävi ilmi että suurimalla osalla vastanneilla on hyvät painelu – puhalluselvytystaidot. 85,7% oli vastanneet että on taitoa, ja 91,8% vastasivat että osaavat vapauttaa lapsen hengitystiet. Päiväkotihenkilökunta katsoi kuitenkin että pitäisi useammin järjestää kurssitilaisuuksia missä olisi käytännön harjoituksia. Jotta voisivat päivittää tietojansa, koska monet tunsivat olevansa epävarmoja taidoistaan.The purpose of this thesis is to determine the level of awareness and ability among day care workers in regard to performing cardiopulmonary resuscitation, CPR, and creating free airways on children, as well as what day care workers need to know to be able to act appropriately in case of a resuscitation. The study focuses on children from nine months to six years. For theoretical reference the respondents used Kati Erikssons caring theory, caritative caring. To get the answers to the issue in question, a quantitative and qualitative survey was conducted at five nurseries in an Ostrobothnian municipality. The survey was constructed based on the purpose, and the issue under investigation. The outcome of the surveys was compiled by the respondents analyzing the answers with content analysis and statistical analysis. The results showed that most of the informants have appropriate awareness of proper procedure about CPR. 85,7% replied they have good knowledge, and 91,8% replied that they can create free airways on children. The day care workers felt that courses with practical exercises should be arranged more frequently. This to update their knowledge, since many felt uncertain about their knowledge

Making fantasy out of reality : Motives for longterm engagement in Allsvenskan Fantasy

Spelet Allsvenskan Fantasy studeras för att undersöka hur spelare motiveras och upprätthåller motivation över tid. Studien utgår ifrån modellen Motivational Technology Model som bygger på Uses and Gratifications Theory och Self-Determination Theory. Tio semistrukturerade intervjuer utförs med syftet att identifiera hur spelare motiveras att spela Allsvenskan Fantasy. En tematisk analys utförs på datan från intervjuerna och sex teman identifieras:  -  Spelet spelas utanför spelet -  Spelaren blir en aktör, får agens genom att använda sin kunskap -  Social interaktion förhöjer spelupplevelsen -  Verkligheten som extra spelnivå -  Spelet är anpassningsbart -  Spelarna är självgående men behöver varandra  Dessa sex teman diskuteras utifrån det teoretiska ramverket med fokus på spelets affordanser, och grundläggande psykologiska behov för inre motivation hos spelarna. The game Allsvenskan Fantasy is researched to investigate how players are motivated and uphold their motivation over time. The study makes use of the Motivational Technology Model which is based upon Uses and Gratifications Theory and Self-Determination Theory. Ten semi-structured interviews are conducted with the aim to identify how players are motivated to play Allsvenskan Fantasy. A thematic analysis is applied to the data from the interviews and six themes are identified:  -  The game is played outside of the game -  The player becomes an actor, receives agency by using their knowledge -  Social interaction enhances the game experience -  Reality gives an extra level of the game -  The game is adaptable -  The players are self-propelled but need each other  These six themes are discussed by using the theoretical framework with focus on the affordances of the game and the basic psychological needs for intrinsic motivation among the players.

Making fantasy out of reality : Motives for longterm engagement in Allsvenskan Fantasy

Spelet Allsvenskan Fantasy studeras för att undersöka hur spelare motiveras och upprätthåller motivation över tid. Studien utgår ifrån modellen Motivational Technology Model som bygger på Uses and Gratifications Theory och Self-Determination Theory. Tio semistrukturerade intervjuer utförs med syftet att identifiera hur spelare motiveras att spela Allsvenskan Fantasy. En tematisk analys utförs på datan från intervjuerna och sex teman identifieras:  -  Spelet spelas utanför spelet -  Spelaren blir en aktör, får agens genom att använda sin kunskap -  Social interaktion förhöjer spelupplevelsen -  Verkligheten som extra spelnivå -  Spelet är anpassningsbart -  Spelarna är självgående men behöver varandra  Dessa sex teman diskuteras utifrån det teoretiska ramverket med fokus på spelets affordanser, och grundläggande psykologiska behov för inre motivation hos spelarna. The game Allsvenskan Fantasy is researched to investigate how players are motivated and uphold their motivation over time. The study makes use of the Motivational Technology Model which is based upon Uses and Gratifications Theory and Self-Determination Theory. Ten semi-structured interviews are conducted with the aim to identify how players are motivated to play Allsvenskan Fantasy. A thematic analysis is applied to the data from the interviews and six themes are identified:  -  The game is played outside of the game -  The player becomes an actor, receives agency by using their knowledge -  Social interaction enhances the game experience -  Reality gives an extra level of the game -  The game is adaptable -  The players are self-propelled but need each other  These six themes are discussed by using the theoretical framework with focus on the affordances of the game and the basic psychological needs for intrinsic motivation among the players.

Perinnebiotoopit

nonPeerReviewe