Medborgarförslag. Ett effektivt verktyg i demokratins tjänst eller ett spel för gallerierna?

Uppsatsen behandlar medborgarförslag, en ansats från Sveriges regering för att fördjupa den svenska demokratin. Medborgarförslag infördes som en möjlighet i kommuner för att stödja den lokala demokratin och därmed minska politisk marginalisering och utanförskap, samt öka det politiska engagemanget i kommunen. Syftet med studien är att utreda om regeringens mål att öka och diversera det politiska deltagandet har uppfyllts. För att begränsa undersökningen utifrån uppsatsens omfång koncentreras undersökningen på de medborgarförslag som kom in till Lunds kommun under 2011. Genom en intervjubaserad frågeundersökning utreds vilka samhällsgrupper som lämnat förslag och hur den demografiska spridningen ser ut bland de engagerade medborgarna. Studien innefattar även en kvalitativ textanalys av offentliga dokument och relevant forskning gällande medborgarförslag och politiskt deltagande. Resultatet som framkommer av studien är att medborgarförslagen är ett användbart verktyg för att öka det politiska engagemanget och aktiverar flera medborgargrupper som inte har någon erfarenhet av politiskt deltagande. Avslutningsvis föreslås uppslag till diskussion och fortsatt forskning

Kvinnor i kommunfullmäktige: en fallstudie av Bromölla och Östra Göinge

I den svenska demokratin är partierna centrala aktörer men de politiska företrädarna är också intressanta att studera. Kvinnor och män kan ha olika intressen och åsikter som speglar deras verklighet utanför politiken. I denna uppsats undersöks betydelsen av social representation för den politik som förs i kommunfullmäktige samt existerande normer för kvinnliga kommunpolitiker. Social representation avgränsas här främst till hur kvinnlig politisk representation påverkar hur väl kvinnors intressefrågor företräds. Undersökningen är en fallstudie av kommunfullmäktige i Bromölla och Östra Göinge, som är två relativt lika kommuner förutom i frågan om andel kvinnliga förtroendevalda. Materialet vi använder oss av är protokoll från fullmäktiges sammanträden samt en enkät som skickats ut till samtliga kvinnliga politiker i kommunfullmäktige. I protokollen trodde vi att vi skulle finna en markant skillnad mellan kommunerna som skulle kunna härledas till andelen kvinnliga förtroende-valda, detta var dock inte ett mönster vi kunde finna. Enkäterna visade på att de kvinnliga kommunpolitikerna hade vissa intressefrågor som stämde in på vad vi identifierat som ”kvinnofrågor” vilket tyder på att institutionell makt genom samhälleliga strukturer och normer låser kvinnor vid vissa frågor

Barns fria skrivning : hur barns fria skrivning kan utvecklas genom arbete med folksagor

Validerat; 20101217 (root