I den svenska demokratin är partierna centrala aktörer men de politiska företrädarna är också intressanta att studera. Kvinnor och män kan ha olika intressen och åsikter som speglar deras verklighet utanför politiken. I denna uppsats undersöks betydelsen av social representation för den politik som förs i kommunfullmäktige samt existerande normer för kvinnliga kommunpolitiker. Social representation avgränsas här främst till hur kvinnlig politisk representation påverkar hur väl kvinnors intressefrågor företräds. Undersökningen är en fallstudie av kommunfullmäktige i Bromölla och Östra Göinge, som är två relativt lika kommuner förutom i frågan om andel kvinnliga förtroendevalda. Materialet vi använder oss av är protokoll från fullmäktiges sammanträden samt en enkät som skickats ut till samtliga kvinnliga politiker i kommunfullmäktige. I protokollen trodde vi att vi skulle finna en markant skillnad mellan kommunerna som skulle kunna härledas till andelen kvinnliga förtroende-valda, detta var dock inte ett mönster vi kunde finna. Enkäterna visade på att de kvinnliga kommunpolitikerna hade vissa intressefrågor som stämde in på vad vi identifierat som ”kvinnofrågor” vilket tyder på att institutionell makt genom samhälleliga strukturer och normer låser kvinnor vid vissa frågor
