Ecosystem services mapping and assessment for policy- and decision-making: Lessons learned from a comparative analysis of European case studies

This paper analyses and compares a set of case studies on ecosystem services (ES) mapping and assessment with the purpose of formulating lessons learned and recommendations. Fourteen case studies were selected during the EU Horizon 2020 “Coordination and Support Action” ESMERALDA to represent different policy- and decision-making processes throughout the European Union, across a wide range of themes, biomes and scales. The analysis is based on a framework that addresses the key steps of an ES mapping and assessment process, namely policy questions, stakeholder identification and involvement, application of mapping and assessment methods, dissemination and communication and implementation. The analysis revealed that most case studies were policy-orientated or gave explicit suggestions for policy implementation in different contexts, including urban, rural and natural areas. Amongst the findings, the importance of starting stakeholder engagement early in the process was confirmed in order to generate interest and confidence in the project and to increase their willingness to cooperate. Concerning mapping and assessment methods, it was found that the integration of methods and results is essential for providing a comprehensive overview from different perspectives (e.g. social, economic). Finally, lessons learned for effective implementation of ES mapping and assessment results are presented and discussed

Kvalitetsdeklaration för delprogrammen : Smådäggdjursövervakning - skog och smådäggdjursövervakning - fjäll

Miljöövervakning av smådäggdjurens beståndsvariationer i skogslandet har skett kontinuerligtsedan 1971 kring Vindeln i Västerbotten, sedan 1973 kring Grimsö i Västmanland och sedan1981 kring Norra Kvill i Småland. Övervakningen ingår fr o m 1979/80 i den Nationellamiljöövervakningens (NMÖ) i Naturvårdsverkets regi. Dessförinnan var övervakningen basför forskningsprojekt vid Umeå universitet och Grimsö forskningsstation. Övervakning haräven skett kring Boa-Berg i Halland under 1985–90.Miljöövervakning av smådäggdjurens beståndsvariationer i fjällen inleddes 2001, i Ammarnäsi södra Lappland (där även 1995-98), Stora Sjöfallet i Lappland och i Vålådalen/Ljungdalen iJämtland/Härjedalen.Smådäggdjurens beståndsvariationer följs med hjälp av täthetsindex baserade påslagfällefångster på våren och hösten varje år inom fasta provytor. Fångade smådäggdjurtillvaratas för Miljöprovbankens räkning (se 1.5 och 3.2.5). Se även t ex Hörnfeldt 1998a,2003a

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet svensk sjöfågelinventering

Miljöövervakning av sjöfåglarnas beståndsvariationer har skett kontinuerligt sedan 1967som en del i den av Wetlands International (tidigare IWRB) organiserade ”InternationalWaterfowl Census” (IWC). Huvudpunkten av programmet utgörs av den årligamidvinterinventeringen av olika vattenfåglar. I det internationella programmet ingårförutom de här aktuella sjöfågelarterna också inventeringar av gäss och vadare.Midvinterinventeringar av vadare är inte aktuella i Sverige eftersom vi i princip saknarstörre koncentrationer av övervintrande vadare. När det gäller gässen organiserasregelbundna inventeringar i enlighet med Wetlands Internationals program, men deingår för närvarande inte i det här aktuella delprogrammet inom den nationellamiljöövervakningen i Naturvårdsverkets regi, utan finansieras med anslag från SvenskaJägareförbundet och bedrivs som ett parallellt projekt enligt anvisningar från WetlandsInternational

Skog & mark 2017 : Tema miljöövervakningen då - nu - senOm tillståndet i svensk landmiljö

idag har vi en mycket mer sammanhållen och riktad miljöövervakning än för 50 år sedan. Den utmärks av systematiska och återkommande undersökningar inom långsiktiga program för att visa på förändringar i vår natur – orsakade av såväl naturliga skeenden som av mänsklig påverkan. Myndigheterna har ett ansvar att informera om resultaten från övervakningen på ett begripligt sätt, samt att göra underlagen tillgängliga och enkla att använda för alla. miljöövervakningen är en viktig kugge i ett ständigt lärande och den utvecklas och förstärks löpande. Drivkraften är stadig efterfrågan på mer information och tillgång till ny teknik som ger bättre möjlighet till rationell datainsamling. Många utvecklingsinsatser görs för att få fram mer detaljerade underlag, till exempel genom fjärranalys för bättre rumslig täckning, DNA-baserade metoder för ökad information om genetisk variation och artbestämning, medborgardata i form av artobservationer samt modellering som metod för att uppskatta en viss utveckling i tid och rum. Det finns många spännande områden att fortsätta utforska! möjligheterna att använda miljöövervakningsdata tillsammans med andra data ökar. Då kan vi koppla ihop analyser av förändringar i miljön med information som beskriver påverkan, utifrån kända och antagna orsakssamband mellan mänsklig verksamhet och miljö- och hälsoeffekter. Det ökar vår förmåga att förstå och beskriva konsekvenser, göra underbyggda förutsägelser och ta fram system och modeller som fångar upp risker i tid. Kunskaper som ger stöd för beslutsfattande i såväl offentlig sektor som i näringslivet, så att rätt frågor kan ställas och besvaras redan i planeringsfasen av ny infrastruktur, nya stadsdelar och nya produkter och tjänster. i skog & mark 2017 presenteras exempel på utvecklingsarbeten. Inte alla på miljöövervakningens uppdrag och med olika potential och förutsättningar att bli framgångsrika. Vi är ändå övertygade om att inom en nära framtid kommer många av dem att ge oss än mer information och fortsatta möjligheter att fatta miljömässigt underbyggda beslut. Det kommer säkert att behövas eftersom trycket på vår miljö ökar. Vi blir fler, klimatförändringarna ser ut att bli mer påtagliga och vi behöver en samhällsutveckling som är förberett för de konsekvenser det medför. Därför är det glädjande att många deltar i arbetet med att samla in miljöinformation som använd på ett klokt sätt kan bidra till en hållbar utveckling. Trevlig läsning! Manuela Notter chef för Miljöanalysavdelningen Naturvårdsverke

Skog & mark 2020 : Tema ekosystemtjänster

Skog & mark presenterar resultat från miljöövervakningen av de svenska landmiljöerna. Årets rapport har temat ekosystemtjänster. Här beskrivs exempel på några av dessa tjänster och vilken miljöövervakning med koppling till dessa som bedrivs idag. Hur kan miljöövervakningen av pollinatörer utvecklas? Vilka andra samhällsviktiga funktioner bidrar exempelvis vilt, skog och våtmarker med? Resultaten från den svenska miljöövervakningen behövs för att kunna beskriva tillståndet, upptäcka förändringar och bedöma hotbilder i miljön. De bidrar till miljömålsuppföljning och internationell rapportering. Resultaten från de systematiska undersökningarna ligger också till grund för beslut om förvaltning och åtgärder. Naturvårdsverket driver tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten det nationella miljöövervakningsprogrammet. Länsstyrelserna driver de regionala programmen

National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) - scope, design, and experiences from establishing a multiscale biodiversity monitoring system

The landscape-level and multiscale biodiversity monitoring program National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) was launched in 2003. NILS is conducted as a sample-based stratified inventory that acquires data across several spatial scales, which is accomplished by combining aerial photo interpretation with field inventory. A total of 631 sample units are distributed across the land base of Sweden, of which 20% are surveyed each year. By 2007 NILS completed the first 5-year inventory phase. As the reinventory in the second 5-year phase (2008–2012) proceeds, experiences and insights accumulate and reflections are made on the setup and accomplishment of the monitoring scheme. In this article, the emphasis is placed on background, scope, objectives, design, and experiences of the NILS program. The main objective to collect data for and perform analyses of natural landscape changes, degree of anthropogenic impact, prerequisites for natural biological diversity and ecological processes at landscape scale. Different environmental conditions that can have direct or indirect effects on biological diversity are monitored. The program provides data for national and international policy and offers an infrastructure for other monitoring program and research projects. NILS has attracted significant national and international interest during its relatively short time of existence; the number of stakeholders and cooperation partners steadily increases. This is constructive and strengthens the incentive for the multiscale monitoring approach

Mapping and assessing ecosystem services in the EU - Lessons learned from the ESMERALDA approach of integration

The European Union (EU) Horizon 2020 Coordination and Support Action ESMERALDA aimed at developing guidance and a flexible methodology for Mapping and Assessment of Ecosystems and their Services (MAES) to support the EU member states in the implementation of the EU Biodiversity Strategy’s Target 2 Action 5. ESMERALDA’s key tasks included network creation, stakeholder engagement, enhancing ecosystem services mapping and assessment methods across various spatial scales and value domains, work in case studies and support of EU member states in MAES implementation. Thus ESMERALDA aimed at integrating various project outcomes around four major strands: i) Networking, ii) Policy, iii) Research and iv) Application. The objective was to provide guidance for integrated ecosystem service mapping and assessment that can be used for sustainable decision-making in policy, business, society, practice and science at EU, national and regional levels. This article presents the overall ESMERALDA approach of integrating the above-mentioned project components and outcomes and provides an overview of how the enhanced methods were applied and how they can be used to support MAES implementation in the EU member states. Experiences with implementing such a large pan-European Coordination and Support Action in the context of EU policy are discussed and recommendations for future actions are given.ISSN:2367-819