"Var han verkligen Buffalo Bill?" En komparativ studie om högläsning och läsförståelse i år 4-6

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och med hjälp av scaffolds, stöttning i form av lärarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterär bok genom högläsning. Jag ville undersöka vilka effekter när det gäller läsförståelse som kunde utläsas utifrån en sådan undervisningsmodell. De aspekter av läsförståelse jag ville undersöka var förmågan att samtala om och reflektera över texten, förstå orsakssammanhang och dra slutsatser, ställa frågor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville också se vilka effekter på elevernas attityd till den lästa boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgångspunkt var lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Den utgick ifrån Vygotskijs teorier om den närmaste utvecklingszonen. Det en elev kan göra tillsammans med andra kan den göra på egen hand i morgon. Metod: Studien hade en komparativ uppläggning där två klasser i år 4-6 ingick. I den ena klassen fick eleverna lyssna till högläsning och i samband med läsningen samtala med varandra om texten med lärarens stöd. Eleverna undervisades vid dessa tillfällen i användandet av olika lässtrategier. I jämförelseklassen lästes samma högläsningsbok utan någon särskild undervisning eller samtal om texten. Ett representativt urval ur de bägge klasserna, i studien kallade undersökningsgruppen respektive jämförelsegruppen, deltog sedan i skriftlig och muntlig utvärdering och resultaten jämfördes och analyserades utifrån syftet med studien. Resultat: Ur ett kvantitativt perspektiv kunde inga säkra resultat utläsas av undervisningen när det gällde att förstå orsakssamband och dra slutsatser. Däremot sågs en tydlig attitydskillnad mellan grupperna där eleverna i undersökningsgruppen visade en klart mer positiv attityd till boken. Dessa elever visade också prov på att kunna göra djupare tolkningar av orsakssamband samt en kvalitativt större förmåga att kunna samtala om och reflektera över texten. Förmågan att ställa frågor skilde sig åt genom att eleverna i undersökningsgruppen ställde fler frågor och frågor med känsloengagemang gentemot personerna i boken. Majoriteten av eleverna i bägge grupperna kunde sammanfatta textens viktigaste tankar men undersökningsgruppens slutsatser rörde sig på en djupare tolkningsnivå

Hur fixar läsfixarna läsningen? En aktionsforskningsstudie om läsundervisning och läsförståelse på lågstadiet

Syfte: Studiens syfte har varit att pröva olika undervisningsmetoder och modeller för läsundervisning och att med denna utgångspunkt utveckla undervisningen. Syftet har också varit att undersöka hur eleverna uppfattar de lässtrategier de undervisats om. Detta gjordes genom frågeställningarna: Hur kan jag utveckla användandet av olika metoder och modeller för läsundervisning och vilka möjligheter och begränsningar ser jag i dessa? Hur förstår och använder mina elever de läsförståelsestrategier jag undervisar om? Teori: Den undervisning som granskas i studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där elevernas närmaste utvecklingszon (ZPD) står i fokus. Det sociokulturella perspektivet används också som analysverktyg. Studien har aktionsforskning som ansats. I denna praxis-orienterade ansats görs reflektioner kring vilka handlingar som bäst gagnar praktiken och dem som ingår i den. Teorier och begrepp från läsforskningen har använts för att analysera elevernas förståelse och användning av lässtrategier. Metod: Studiens metodologiska utgångspunkt är aktionsforskning. Det innebär att förändringar iscensatts och studerats i syfte att skapa djupare kunskap om och förståelse för praktiken. Det datamaterial som samlats in och analyserats består av videoinspelade lektioner, ljudinspelningar av textsamtal med elever samt dokumentation i form av loggboksanteckningar. Resultat: Studien pekar på vikten av att läsundervisningen utgår från texter av god kvalitet där lässtrategier används för att förstå text snarare än att lässtrategier tränas instrumentellt med hjälp av anpassade texter. Men studien visar också att konkretisering av lässtrategier i form av visuellt stöd kan vara en hjälp för eleverna att förstå vad som avses med dem. Studiens resultat visar att samarbete mellan eleverna, lärarens stöttning samt individuell uppföljning är nödvändiga för att alla elever ska kunna använda lässtrategier. I studien framkommer också att metasamtal kring lässtrategier kan utgöra ett hinder för elevernas läsengagemang