Estudio de las Anthocerotales y Marchantiales de la Argentina

El presente trabajo fue realizado con el fin de dara conocer las especies presentes en Argentina y estudiar sumorfología, taxonomía,distribución geográfica, etc.,paralo cual se reunieron los antecedentes bibliográficos, se examinaronlos ejemplares de los herbarios del país y extranjeros yse coleccionaron plantas principalmente en los alrededoresde Buenos Aires, en Río Negro, Neuquen además de otras localidadesdel interior. En base a los resultados obtenidos se estructuro el trabajoen la forma que sigue: Como los dos órdenes de hepaticas tratadas, difieren fundamentalmente en sus caracteres, se consideran por separado, pero antes, en el capítulodedicado a los sistemas de clasificación, se hace una reseña historicade su ubicación en los mismos, según diversos autores, especificándose losmotivos que justifican tal posición sistemática. Se adoptó el sistema de K. Müller 1951-1952, por considerarlo el más conventiente. Los estudios efectuados sobre cada grupo se detallan en el capítulo respectivo de morfología, cuando se contemplan las formas y propiedades de cadauno de los órganos en las distintas especies, o en la Parte especial, cuandopara cada especie se usan sus caracteres para distinguirlas de otras o agruparlas. En la Morfología de cada orden se detallan primero las propiedades del gametofito, es decir del talo con sus órganos sexuales: superficie dorsal,superficie ventral; tamaño, bordes, tipos de ramificación; epidermis y poros;tejidos clorofilianos, tejido de reserva o fundamental; escamas ventrales, distribución, diferenciación, apéndices; rizoides; célula meristematicas ycrecimiento; anteridios y arquegonios, su distribución, disposición en organos especiales, su origen, diferenciación, constitución, envolturas propias,formas; anterozoides y oosfera, origen, forma, etc. Con respecto al esporofito: origen, primeras divisiones, diferenciación, forma,pié, pedúnculo, cápsula, su estructura, forma, envolturas, etc.; esporos y clateres,origen, diferenciación, tamaños, formas, estructura, etc.; germinación yformación del protonema; reproducción vegetativa por desprendimiento de ramaso por medio de propagulos, y constitución de los mismos. En la Parte especial se describen los taxones con rango menor, es decir, lossubórdenes, familias, géneros, etc, acompañando cada uno con claves para facilitar la determinación de los grupos más inferiores respectivos hasta llegar a las especies. Para cada familia se hace la descripción respectiva, indicando el autor queintrodujo el nombre usado y los sinónimos cuando los hubiera. En aquellas queposeen un solo género, la descripción equivalente solamente se pone para ésto. En el caso del orden Marchantiales se ha confeccionado, además de la clave delas familias, otra para la determinación directa de las especies, variedades y formas (excepto las del género Riccia, basada en las propiedades del gametofito,dado que más frecuentemente se encuentran ejemplares estériles que aquellos provistos de órganos sexuales o esporofitos. Después del enunciado de cada género, además de la cita del autor del nombregenérico, se agrega la publicación respectiva con la transcripción de la descripciónoriginal, se describe el género y se hace la clave de las especies. Para cada especie, además de hacerse la transcripción de la descripcción original,se usa el mismo tipo de referencias consideradas para los géneros, se indica el tipoo la localidad típica y se describen los ejemplares examinados. Luego se efectúan consideraciones sobre la identidad de los ejemplares,o sobre sinonimias propuestas, con relación a los tipos, nomeclatura, etc.,y se mencionan en las observaciones su habitat y las diferencias o semejanzasde las especies con otras. Asimismo se indica su distribución mundial conocida,se detalla el material argentino y extranjero estudiado, con su procedenciay la bibliografía por orden cronológico. Las citas de ejemplares para Argentina se hallan indicadas en el materialestudiado, pero cuando no se comprobó (por no haber visto los ejemplares) laidentidad de los mismos, se citan aparte. Los caracteres específicos del material estudiado se ilustran en las láminasa continuación del texto respectivo, reproduciéndose los caracteres en unade las especies. De los ejemplares vivos o cultivados se tomaron fotografías que corresponden a las láminas finales. Las especies en consideración se distribuyen en la forma siguiente: 5 pertenecenal orden ANTHOCEROTALES y corresponden a 3 géneros y 41 al orden MARCHANTLALESagrupados en 16 géneros. Son nuevas especies para la ciencia: Riccia paranaensis, Riccia bialbistrata y Riccia dorsiverrucosa. Se citan por primera vez para Argentina: Anthoceros husnotii Steph., Asterellafissisouama (Steph.)n. comb., Marchantia berteroana Lehm. et ldbg.var. polylepida Hers., Marchantia plicata Noes et Montg., Marchentia Chanopoda L., Monocleafosteri Hook., Riccia crystallina L., R frostii Aust. R y plana Tayl., R.frachartii Steph. La siguiente lista corresponde a las especies citadas con otro nombre y que seconsideran, luego de una revisión, como pertenecientes a las especies enumeradasen primer término y que de esta manera se citan por primera vez: Riccia stenophylla Spruce = R. fluitans L. R.cuztisii (Auat,)Steph. R.spegazziniana Massal. R.lindmanii Steph. R.bifurca Hoffm. R.iodocheila Howe. R.atromarginata Levier. R.sustihaa Steph. R.lamellosa Rddi. R.campbelliana Howe R.squamata Nees. R.sorocarpa Bischorff R.glauca L. Se proponen las siguientes combinaciones: Dendroceros fuegiensis (Steph.) n. comb. Targionia Stellaris (K. Mull.) n. com. Asterella fissisouama (Steph.) n. comb. Lunularia cruciata (L.) Du Mortier forma thaxteri(Evan et Herz.) n.comb.y las siguientes sinonimias: Plagiochasma rupestre (Forst.) Steph= mP.hosseusii Herz. Asterella venosa(Lehm. et Ldbg.) Evans= Fiumbriaria lindmanii Steph. Marchantia chenopoda L.= Plagiochasma boliyianum Steph. Riccia crystallina L. = R. crystallina var alfa Gottsche. Lhdg. et Nees. R.montagnei Steph. R. curtisii (Aust.) Steph. = R. tenuilimbata Steph. R. synspora Schiffn. R. planobiconvexa Steph. = R. tenuilimbata Steph. R. wainions Steph. = R. corcovadensis Steph. R. souamata Nees = R. subnigella Herz. Phaeoceros leevis (L.) Prosk. = Anthoceros argentinus. Jack. et Steph.Fil: Hässel de Menéndez, Gabriela Gustava. Universidad de Buenos Aires. Facultad de Ciencias Exactas y Naturales; Argentina

Bryophytes and lichens in peatlands and <em>Tepualia stipularis</em> swamp forests of Isla Grande de Chiloé (Chile)

One hundred and twenty-nine taxa of bryophytes and lichens were found in peatlands (<em>Sphagnum</em> bogs) and swamp forests of <em>Tepualia stipularis</em> of Isla Grande de Chiloé (Chile) (41°-43°S, 73°-74°W). Forty eight percent of these species are endemic to southern South America. The range of most species spans from Los Rios Region to Magallanes Region. Fifty mosses, 52 liverworts, and 27 macrolichens were reported. Global and national distributions and habitat preferences are given for each species.<br><br

De som gillar musik gillar oss. Visuell identitet för bokningsbolaget Halleluja

The objective of this project was to develop the visual identity of Halleluja, a brand new booking agency representing approximately twenty minor artists within a wide range of contemporary music styles. The outcome has been applied to business cards and a website yet to be produced. To attract the audience and differentiate itself from other booking companies, Halleluja features a minimalist design that speaks of dedication, breadth of genres and exclusive taste. Although my sketches have been approved by Lars Olsson and Erik Sundfeldt, the co-founders of Halleluja, I have had the privilege of working quite freely and starting from scratch, since there was no earlier work done on the company. Some of the issues I have faced during my process was about finding the right tone of voice in type and colour, or dealing with the semantics of the corporate name (meaning »praise the Lord«). I’ve also been struggling to come to terms with my own self-censorship and my slighly suspicious view on branding

Hur hanterar svenska börsnoterade fastighetsbolag finansiell risk? : En kvantitativ studie på svenska fastighetsbolags finansiella riskhantering utifrån ALM.

Studien syftar till att undersöka svenska börsnoterade fastighetsbolags riskhantering under 2019-2023 utifrån strategin Asset Liability Management (ALM) eftersom ränteuppgången under 2022-2023 innebar förändrade marknadsförutsättningar. Fastighetsbolag som strävar efter riskminimering bör utifrån ALM matcha räntebindningstid med hyresduration. Nyckeltalen belåningsgrad, räntetäckningsgrad, skuldmultipel och soliditet analyseras för att ge en nyanserad bild av fastighetsbolagens finansiella ställning och dess relevans i ALM-hanteringen. Studien konstaterar en statistiskt signifikant skillnad mellan räntebindningstid och hyresduration. Fastighetsbolag med mer robusta nyckeltal har ökat differensen mellan räntebindningstid och hyresduration efter ränteuppgången, vilket innebär en högre finansiell risk utifrån ALM. Däremot har mindre robusta bolag bibehållit en liknande nivå på differensen efter ränteuppgången. Före ränteuppgången hade fastighetsbolagen med mindre robust belåningsgrad, räntetäckningsgrad och soliditet en större differens mellan räntebindningstid och hyresduration än mer robusta bolag. Det indikerar att mindre robusta bolag tog en högre finansiell risk utifrån ALM. Samtidigt erhålls inga signifikanta skillnader efter ränteuppgången, förutom för soliditet

Effects of Being New and Legitimacy

New entry and being new has often been a topic of scholars within different research fields, and so has legitimacy. There are many theories which address implications and advantages of being new or engaging in new entry. For example, Barney (1991) argue for the importance of the resource based view, Freeman (1983) highlights the correlation between age and death rate of new firms and Besanko et al. (2007) writes about advantages and disadvantages of being the first-mover. In its turn, legitimacy has also been a hot topic and caught the attention of many researchers and its importance to acquire resources has been widely highlighted. Delmar & Shane (2004) state that obtaining legitimacy is necessary to obtain resources and Zimmerman & Zeitz (2002) argue legitimacy helps overcoming liabilities of newness. Thereby, different theories have identified interrelations between being new and legitimacy, but there are little integrative research performed between the two fields. One example of integrative research is performed by Lieberman & Montgomery (1998), in which they integrate the resource based view and theories about first-mover-advantages. As an outcome, the two different theories have been recognized as interrelated and by combining them, valuable insights have been gained. In the same manner of integration as Lieberman & Montgomery, my purpose is to reach a deeper understanding of legitimacy’s relation and importance when being new and engaging in new entry. By applying autoethnography, I will produce results from my experiences and observations from Alpha (May 2010 – June 2011) and compare them with existing theories and my results. I will both question theory by comparing them to my results, but also question my own actions and practices by comparing them with theory. By doing so, I intend to produce insights of what effect legitimacy has and how important it is for ventures being new or engaging in new entry, what sources and different types of legitimacy there is and how new ventures or new entrants can manage and acquire legitimacy. I will first present the theoretical framework and methodology, followed by results and analysis, which is structured in four parts: (5.1) being new and new entry, (5.2) the role, impact and sources of legitimacy, (5.3) strategies to acquire, gain or manage legitimacy, and at last (5.4) summarized critic towards theory but also the empirics from Alpha. I will thereafter summarize the paper in a conclusion and suggest future research

En primärvårdsmarknad i förändring : En kvalitativ studie om de digitala vårdcentralernas påverkan på den svenska primärvårdsmarknaden

Studien undersöker digitaliseringens påverkan på den svenska primärvårdsmarknaden. Digitaliseringen konkretiseras av de digitala vårdcentralernas etablering på marknaden sedan några år tillbaka. För att bedöma detta har Le Grands (1993) teori om kvasimarknader (välfärdsmarknader) används och kriterierna effektivitet, lyhördhet, valfrihet och jämlikhet har fungerat som hjälpmedel. Fem intervjuer med olika marknadsaktörer har genomförts för att få relevant och nyanserad information. Efter sammanställt resultat och genomförd analys konstateras det att kriterierna för primärvårdmarknadens funktion påverkas i olika riktning av de digitala vårdcentralerna. Ersättningssystemet har framförts som hinder för den potentiella effektivitetsökningen digitala vårdcentraler kan medföra. Ökningen i marknadens valfrihet har medfört en negativ påverkan på jämlikhet då etableringen har möjliggjort att primärvården blir styrd av efterfrågan. Samtidigt kan de digitala vårdcentralerna bana väg för en ökad patientcentrering vilket indikerar ökad lyhördhet. Sammantaget framgår det att digitaliseringens utmaningar måste förstås och hanteras för att fullt ut dra nytta av de fördelar som digitaliseringen kan medföra

En primärvårdsmarknad i förändring : En kvalitativ studie om de digitala vårdcentralernas påverkan på den svenska primärvårdsmarknaden

Studien undersöker digitaliseringens påverkan på den svenska primärvårdsmarknaden. Digitaliseringen konkretiseras av de digitala vårdcentralernas etablering på marknaden sedan några år tillbaka. För att bedöma detta har Le Grands (1993) teori om kvasimarknader (välfärdsmarknader) används och kriterierna effektivitet, lyhördhet, valfrihet och jämlikhet har fungerat som hjälpmedel. Fem intervjuer med olika marknadsaktörer har genomförts för att få relevant och nyanserad information. Efter sammanställt resultat och genomförd analys konstateras det att kriterierna för primärvårdmarknadens funktion påverkas i olika riktning av de digitala vårdcentralerna. Ersättningssystemet har framförts som hinder för den potentiella effektivitetsökningen digitala vårdcentraler kan medföra. Ökningen i marknadens valfrihet har medfört en negativ påverkan på jämlikhet då etableringen har möjliggjort att primärvården blir styrd av efterfrågan. Samtidigt kan de digitala vårdcentralerna bana väg för en ökad patientcentrering vilket indikerar ökad lyhördhet. Sammantaget framgår det att digitaliseringens utmaningar måste förstås och hanteras för att fullt ut dra nytta av de fördelar som digitaliseringen kan medföra

En primärvårdsmarknad i förändring : En kvalitativ studie om de digitala vårdcentralernas påverkan på den svenska primärvårdsmarknaden

Studien undersöker digitaliseringens påverkan på den svenska primärvårdsmarknaden. Digitaliseringen konkretiseras av de digitala vårdcentralernas etablering på marknaden sedan några år tillbaka. För att bedöma detta har Le Grands (1993) teori om kvasimarknader (välfärdsmarknader) används och kriterierna effektivitet, lyhördhet, valfrihet och jämlikhet har fungerat som hjälpmedel. Fem intervjuer med olika marknadsaktörer har genomförts för att få relevant och nyanserad information. Efter sammanställt resultat och genomförd analys konstateras det att kriterierna för primärvårdmarknadens funktion påverkas i olika riktning av de digitala vårdcentralerna. Ersättningssystemet har framförts som hinder för den potentiella effektivitetsökningen digitala vårdcentraler kan medföra. Ökningen i marknadens valfrihet har medfört en negativ påverkan på jämlikhet då etableringen har möjliggjort att primärvården blir styrd av efterfrågan. Samtidigt kan de digitala vårdcentralerna bana väg för en ökad patientcentrering vilket indikerar ökad lyhördhet. Sammantaget framgår det att digitaliseringens utmaningar måste förstås och hanteras för att fullt ut dra nytta av de fördelar som digitaliseringen kan medföra