FUSIONS Definitional Framework for Food Waste

none21To develop reliable food waste estimates, which can be accurately repeated over time, it is necessary to produce data within a robust methodological framework. This must comprise a consistent definition of food waste and its components, and consistent system boundaries for the food supply chain. The absence of a framework for defining food waste to date has led to the production of datasets that are not always comparable or transparent as to which fractions are included. A common definitional framework will support policy-makers at both EU and Member State level, and stakeholders across the food supply chain, by enabling them to accurately track the rate of food waste reduction, and the effectiveness of their waste prevention strategies. The development of this framework for defining food waste signals a key step towards improving our understanding of the food waste challenge in Europe and its consistent use will help measure progress towards both resource efficiency and food security goals.openKarin Östergren; Jenny Gustavsson; Hilke Bos-Brouwers; Toine Timmermans; Ole-Jørgen Hansen; Hanne Møller; Gina Anderson; Clementine O’Connor; Han Soethoudt; Tom Quested; Sophie Easteal; Alessandro Politano; Cecilia Bellettato; Massimo Canali; Luca Falasconi; Silvia Gaiani; Matteo Vittuari; Felicitas Schneider; Graham Moates; Keith Waldron; Barbara RedlingshöferKarin Östergren; Jenny Gustavsson; Hilke Bos-Brouwers; Toine Timmermans; Ole-Jørgen Hansen; Hanne Møller; Gina Anderson; Clementine O’Connor; Han Soethoudt; Tom Quested; Sophie Easteal; Alessandro Politano; Cecilia Bellettato; Massimo Canali; Luca Falasconi; Silvia Gaiani; Matteo Vittuari; Felicitas Schneider; Graham Moates; Keith Waldron; Barbara Redlingshöfe

Palmitoylation-dependent association with CD63 targets the Ca2+ sensor synaptotagmin VII to lysosomes

Posttranslational lipid modifications promote association of Syt VII with the tetraspanin CD63, determining its exit from the Golgi and targeting to lysosomes

En god lärmiljö i gymnasieskolan enligt lärarna. : Trevlig och glad, men inte allt för snäll.

Övergripande syfte med denna studie är att undersöka vad gymnasielärarna lägger i begreppet god lärmiljö samt hur goda lärmiljöer på gymnasieskolan kan skapas. Jag vill ur ett lärarperspektiv tolka begreppet god lärmiljö och hur en sådan iscensätts. För att kunna reda ut detta behöver jag undersöka hur gymnasielärare tolkar begreppet ”god lärmiljö” och hur de själva upplever att de skapar en god lärmiljö.  Det har jag gjort genom att intervjua sex lärare på två olika skolor i två olika kommuner. I resultatet framkommer att lärarna skiljer på yttre- och inre lärmiljö. Begreppet yttre lärmiljö innebär följande för de gymnasielärare som jag intervjuade: Lärmiljö är där undervisning äger rum, men det är också i hemmen från det att barnen är små, i korridorer och överallt där det pågår en diskussion mellan två eller flera människor och inlärning kan uppstå. Det framkommer också att lärarna skapar en god lärmiljö genom: ett tydligt ledarskap, ämnes- och pedagogisk kompetens, ett glatt humör samt läraren får inte vara för snäll