40 research outputs found
Personlighets och sjÀlvkÀnslas samband med psykisk ohÀlsa hos studenter vid Lunds universitet
Get PDFThe purpose of this study is to examine whether personality traits, self-esteem, performance-based self-esteem and demographic data relate to, and can explain the variation in psychological ill-health among students at Lund University. A questionnaire was distributed to students attending the Psychology program, Bio-technology program, Theologian program and Law program. There were 247 respondents to the questionnaire, mainly attending their second or third semester. General Health Questionnaire (GHQ-12), Rosenberg's Self- Esteem scale, Hallstens scale measuring performance-based self-esteem, questions relating to demographic data and a short version of the personality inventory scale Big Five were included in the questionnaire. Positive correlations were found between psychological ill-health and the variables neuroticism and performance-based self-esteem. A negative correlation appeared between psychological ill-health and the variables extroversion, openness to experience, agreeableness and self-esteem. A multiple regression analysis demonstrated that the examined variables explained more than half of the variation in self reported psychological ill-health among the survey group (R2= 0,59). The most important predictors were self-esteem, neuroticism, gender and performance-based self-esteem
Struggling for existenceâLife situation experiences of older persons with mental disorders
Get PDFOlder persons with mental disorders represent a vulnerable group of people with extensive and complex needs. The older population is rapidly increasing worldwide and, as a result of deinstitutionalization in mental health care, older persons are remaining at home to a greater extent. Although they constitute a large proportion of the population, older persons with mental disorders have been neglected in research as well as in care organizations. As there is little previous knowledge concerning older personsâ experiences of their own situations, this study aimed to illuminate the meaning of the life situation as experienced by older persons with mental disorders (excluding dementia disorders). Interviews were conducted with seven older persons and the text was analyzed using a phenomenological hermeneutical research method, inspired by the philosophy of Paul Ricoeur. âStruggling for existenceâ emerged as a main theme in the older personsâ narratives, understood as a loss of dignity of identity and involving being troubled and powerless as well as yearning for respect. The older persons fought to master their existence and to be seen for who they are. The study highlights the importance for caregivers, both formal and informal, to avoid focusing on the diagnoses and rather acknowledge the older persons and their lifeworld, be present in the relation and help them rebuild their dignity of identity. This study brings a new understanding about older persons with mental disorders that may help reduce stigma and contribute to planning future mental health care
Stored Stallion Sperm Quality Depends on Sperm Preparation Method in INRA82 or INRA96
Get PDFRemoval of seminal plasma facilitates stallion sperm survival during storage, but washing may damage sperm chromatin. Therefore, sperm quality was compared in samples following single-layer centrifugation (SLC) or sperm washing and controls (extension only) in two extenders, INRA82 and INRA96. Ejaculates from six stallions were split among six treatments: SLC, sperm washing, and controls, in INRA82 and INRA96. Sperm motility and acrosome status were evaluated at 0, 24, 48, 72 and 96 hours; morphology at 0, 24, 48, 72 hours and chromatin integrity at 0 and 96 hours, with storage at 6 degrees C. Sperm samples in INRA96 had better motility, acrosome status, and normal morphology than samples in INRA82. The SLC samples had higher motility and fewer reacted acrosomes than controls, and lower fragmented chromatin than washed samples. Fewer spermatozoa with tail defects were observed after SLC than after sperm washing; spermatozoa washed in INRA82 had fewer tail defects than those washed in INRA96. In conclusion, sperm quality (except for morphology) was better in INRA96 than in INRA82 and was better in SLC samples than in washed samples or controls. The SLC method is a useful adjunct to stallion sperm preparation, especially for storage before artificial insemination. (C) 2020 The Author(s). Published by Elsevier Inc
Screening of whole genome sequences identified high-impact variants for stallion fertility
Full text linkInvolvering av pÄrÞrende i sykehjem. Styrke brukermedvirkning og personorientert omsorg i samarbeid med pÄrÞrende
No full textUtviklingssenter for sykehjem i Oslo, AbildsÞ sykehjem er utpekt som "DemensfyrtÄrn". Dette innebÊrer at vi skal ha et sÊrlig ansvar og vil bli tillagt oppgaver og oppdrag i forhold til handlingsplanen for en styrket demensomsorg.
Personorientert omsorg innebÊrer Ä forsÞke Ä se personen bak demenssykdommen og i mindre grad ha fokus pÄ selve sykdommen og de funksjonsbegrensninger den innebÊrer.
Brukerinvolvering er i dag et sentralt prinsipp i helsetjenesten, hvor bruker ogsÄ kan vÊre pasientens nÊrmeste pÄrÞrende. Hvordan pÄrÞrende involveres av pleiepersonalet vil ha betydning for personalets kjennskap til pasienten og den omsorgen som gis, for pasientens identitet og for den enkelte pÄrÞrendes helse. Forskning og pÄrÞrendeundersÞkelser viser til at pÄrÞrende opplever manglende involvering og samspill med pleiepersonalet ved sykehjem (Norheim og Sommerseth 2013, Jakobsen og Homelien 2011, PÄrÞrendeundersÞkelse Oslo 2012, Wilkes m.fl. 2008). Det fÄr konsekvenser bÄde for pÄrÞrendes opplevelse av belastning, oppfÞlging av pasienten og ansattes hverdag.
MĂ„l
Det er sÊrlig to mÄl som utpeker seg nÄr det gjelder pÄrÞrendeinvolvering:
âąĂ
styrke brukermedvirkning gjennom involvering av pÄrÞrende
âąĂ
styrke personorientert omsorg gjennom Ä skape omsorgsfellesskap mellom pÄrÞrende og personalet
Tiltak og gjennomfĂžring
Prosjektet startet i august 2013, og det er Ă„tte sykehjem i Oslo som deltar. Alle sykehjemmene har dannet lokale prosjektgrupper med egen prosjektleder.
I prosjektmÞtene har de lokale prosjektlederne jobbet med ulike temaer som pÄrÞrenderoller i sykehjem og faktorer som vil spille inn for at pÄrÞrende skal vÊre tilfredse gjennom hele sykehjemsoppholdet. Et annet tema er pÄrÞrendeundersÞkelsen og hvordan resultatene av denne kan brukes i forbedringsarbeidet ved det enkelte sykehjem. Her har institusjonsledelsen blitt invitert med. Prosjektgruppen har gitt innspill til Sykehjemsetaten i deres utarbeidelse av rutiner nÄr det gjelder pÄrÞrendesamarbeid pÄ sykehjem. Prosjektgruppen vil i den forbindelse utarbeide et pÄrÞrendesamtaleskjema. Dette skal vÊre et redskap for de ansatte som har ansvar for oppfÞlgingssamtalene med pÄrÞrende. Alle sykehjemmene fÄr undervisning om temaet i samarbeid med PÄrÞrendeskolen i Oslo
NÀtprovfisken i VÀstmanlands lÀn 2016
No full textSammanfattning Under tiden 1-10 augusti 2016 provfiskades VÄgsjön och MÀrrsjön i VÀstmanlands lÀn. VÄgsjön Àr en nÀringsfattig skogssjö och en vattenförekomst, som ligger högt upp i KöpingsÄns vattensystem. VÄgsjön ingÄr i den statligt finansierade kalkningsverksamheten och Àr en mÄlsjö för kalkningen. Den ekologiska statusen har förbÀttrats sedan förra nÀtprovfisket som genomfördes 2007. DÄ klassades statusen till mÄttlig 2007 och 2016 klassades den som god. MÀrrsjön Àr en okalkad regional referenssjö, som ligger i omrÄdet dÀr den stora skogsbranden hÀrjade sommaren 2014. Antalet fiskar och dess samlade biomassa har ökat efter branden jÀmfört med 2012 Ärs provfiske. Dock var ökningen störst första Äret efter branden och 2016 minskade bÄde antal fiskar och biomassa jÀmfört med 2015 Ärs resultat. Den ekologiska statusen klassades till hög 2007 och 2012, men 2015 och 2016 har statusen klassats som god
32 elfisken i reglerade vattendrag i VÀstmanlands lÀn 2015
No full textSammanfattning Vid klassningen av ekologisk status utifrĂ„n Ă„rets elfisken sĂ„ fördelar sig lokalerna pĂ„ de fem statusklasserna enligt nedan. Hög status: tvĂ„ lokaler God status: nio lokaler MĂ„ttlig status: tio lokaler OtillfredsstĂ€llande status: sju lokaler DĂ„lig status: fyra lokaler Det framgĂ„r att det index som anvĂ€nds (VIX) Ă€r relativt generöst nĂ€r man granskar resultaten bakom bedömningarna. Vid den ena av de tvĂ„ lokalerna med hög status ("RamnĂ€s naturfĂ„ra") fĂ„ngades endast tre öringar varav ingen var en Ă„rsunge. Vid den andra lokalen med hög status ("Nedströms bro vid BaggĂ„") fĂ„ngades tvĂ„ öringar varav en Ă„rsunge, 27 stensimpor och en signalkrĂ€fta. Ăven de nio lokaler som enligt index fĂ„r bedömningen god status har mycket klena eller obefintliga öringbestĂ„nd. I ett fall ("Gisslarbo kraftstation") Ă€r en stensimpa den enda fĂ„ngsten. Ăven pĂ„ lokalen "Uppströms turbinhus i GisslarboĂ„n" Ă€r stensimpa den enda art som fĂ„ngades, men hĂ€r fanns det betydligt fler individer (18 st). Vid alla övriga sju lokaler utom "Nedströms Skommarbyn" fĂ„ngades öring, men aldrig fler Ă€n tio och som mest sju Ă„rsyngel pĂ„ en lokal ("Uppströms RibĂ€ckens utlopp"). Vid sistnĂ€mnda lokal gjordes en förstĂ€rkningsutsĂ€ttning av öringyngel under vĂ„ren 2015. NĂ€r man ska bedöma hela vattenförekomstens status mĂ„ste man vĂ€ga samman alla elfisken som Ă€r gjorda inom vattenförekomsten. Dessutom bör man vĂ€ga ihop flera Ă„rs elfisken och berĂ€kna medelvĂ€rden för att kunna bedöma statusen pĂ„ ett bra sĂ€tt. Sist, men inte minst, bör man Ă€ven vĂ€ga in de erfarenheter man har av att utföra elfisken pĂ„ de olika lokalerna. Vad finns det för kvaliteter och potential pĂ„ lokalerna? Hur stor kan man förvĂ€nta sig att t.ex. en öringpopulation skulle kunna vara? Ett exempel Ă€r Hedströmmens övre delar (Vattenförekomsten "Hedströmmen: mellan Storsjön och mynningen till DjurlĂ„ngsĂ„n") dĂ€r de strömmande miljöerna som finns hĂ„ller en hög kvalitet och vattenkvaliteten Ă€r god. HĂ€r finns sĂ„ledes goda förutsĂ€ttningar för en livskraftig öringstam med en populationstĂ€thet pĂ„ minst 5 individer/m2, sĂ€rskilt om man förbĂ€ttrar konnektiviteten och ökar ytorna av strömmande vatten som lĂ€mpar sig för lek kombinerat med biotopvĂ„rdande insatser. Inom vattenförekomsten finns fem lokaler med god ekologisk status enligt VIX, men enligt vĂ„r bedömning Ă€r öringbestĂ„ndet alldeles för glest och med mycket svag reproduktion för att kunna anses ha god status. I tabell 1 pĂ„ sidan 7 presenteras förekomsten av fĂ„ngade arter per elfiskelokal och vattendrag. Arterna Ă€r sorterade efter om de Ă€r strömvatten- eller sjölevande arter. Stensimpa, öring och elritsa Ă€r de med störst krav pĂ„ strömmande vatten. FĂ€rna, Ă„l, signalkrĂ€fta och lake finner man i bĂ„de strömmande vatten och sjöar. Abborre, mört gĂ€dda, benlöja m.fl. Ă€r huvudsakligen sjölevande arter. Totalt Ă€r det 103 förekomster varav 36% strömlevande arter, 17% intermediĂ€ra och 47% sjölevande arter. Sjöarternas dominans beror troligtvis pĂ„ att flera av lokalerna ligger i omedelbar nĂ€rhet av överdĂ€mda strömstrĂ€ckor d.v.s. lĂ„ngsmala sjöar och vid lĂ„gflöden koloniserar sjöarterna de intilliggande strömstrĂ€ckorna. ArtsammansĂ€ttningen borde pĂ„ flera lokaler vara mer lik den som finns i Hedströmmens övre delar d.v.s. bestĂ„ mest av strömvattenarter. Ăring fĂ„ngades pĂ„ totalt 9 lokaler, varav 6 lokaler i Hedströmmen och 2 lokaler i KolbĂ€cksĂ„n samt pĂ„ en lokal i ArbogaĂ„n. I RamnĂ€s i KolbĂ€cksĂ„n och i Grindberga i ArbogaĂ„n pĂ„gĂ„r det försök att etablera sjĂ€lvreproducerande öringbestĂ„nd. Ă
l Ă€r klassad som akut hotad (CR) och fĂ„ngades pĂ„ 2 lokaler i KolbĂ€cksĂ„n och en lokal i ArbogaĂ„n. Flera Ă„lar observerades pĂ„ dessa lokaler utan att kunna fĂ„ngas dĂ„ Ă„lar lĂ€tt slinker ur fĂ„ngsthĂ„ven. Storleken varierade mellan ca 35-60 cm. Lake Ă€r klassificerad som nĂ€ra hotad (NT) och fĂ„ngades pĂ„ totalt 4 lokaler varav tvĂ„ i SvartĂ„n och en vardera i SagĂ„n och KöpingsĂ„n. Flest (3 st) fĂ„ngades vid lokalen "Korslöts golfbana", dĂ€r vi fĂ„tt lake Ă„rligen sedan starten 2010. PĂ„ de andra tvĂ„ lokalerna fĂ„ngades bara en individ per lokal. Stensimpa, som Ă€r upptagen i EU:s art och habitatdirektiv, fĂ„ngades pĂ„ 24 lokaler. Den fanns dĂ€rmed pĂ„ ca 75% av lokalerna, vilket Ă€r ett tecken pĂ„ god vattenkvalitet. Av de Ă„tta lokaler dĂ€r den saknades Ă€r det tvĂ„ lokaler i KolbĂ€cksĂ„n ("VĂ€sterkvarn" och "RamnĂ€s naturfĂ„ra") dĂ€r den har fĂ„ngats tidigare. Men det Ă„terstĂ„r sex lokaler dĂ€r den aldrig fĂ„ngats trots att man utfört mellan 4-6 elfisken pĂ„ alla dessa lokaler. TvĂ„ av lokalerna ("NynĂ€s" och "Nykvarn") ligger i nedersta delarna av SagĂ„ns avrinningsomrĂ„de. SagĂ„n Ă€r kĂ€nd som ett av lĂ€nets mest nĂ€ringsrika vattendrag. TvĂ„ av de andra lokalerna ("JĂ€ders bruk" och "Ăstanfors") ligger pĂ„ naturfĂ„ror som pĂ„verkas mycket av kraftverksreglering. JĂ€ders bruk i ArbogaĂ„n torrlĂ€ggs ibland nĂ€stan helt. Dessutom Ă€r just den lokalen extremt utsatt för solexponering pĂ„ grund av total avsaknad av buskar och trĂ€d i nĂ€rmiljön. Kanske blir vattnet för varmt för att passa stensimpan? Ăstanfors i Hedströmmen har haft en reglering som Ă„terkommande har torrlagt naturfĂ„ran. Sannolikt har stensimpan dött ut pĂ„ grund av torrlĂ€ggning och sedan haft problem att Ă„terkolonisera. Samma problem tycks för övrigt rĂ„da pĂ„ naturfĂ„ran vid Skinnskattebergs kraftstation. Slutligen saknas stensimpan pĂ„ de tvĂ„ lokalerna "Forsby" och "KvarngĂ„rden" i SvartĂ„n. Detta trots att miljön Ă€r ypperlig och arten förekommer bĂ„de nedströms vid "Falkenbergska kvarnen" och uppströms vid "Skultuna". Vad kan detta bero pĂ„? Av MĂ€larenergis nio vattenkraftstationer som omfattas av en frivillig överenskommelse om minimitappningar, sĂ„ har Ă„tta följts upp inom ramen för den hĂ€r inventeringen. De tvĂ„ elfiskelokalerna (Grindberga mittfĂ„ran" och "RamnĂ€s naturfĂ„ra") som fĂ„r vatten tack vare minimitappningarna vid Grindberga och RamnĂ€s kraftstationer har fĂ„tt statusklassningen god respektive hög. Ăven 2014 var statusen pĂ„ bĂ„da dessa lokaler god. Vid elfisken gjorda 2011 och 2013 (RamnĂ€s naturfĂ„ra) och 2012 och 2013 (Grindberga mittfĂ„ra) var statusen mĂ„ttlig vid samtliga elfisken. Dessa tvĂ„ lokaler Ă€r de som har haft lĂ€ngst period av minimitappningar (sedan 2011) sĂ„ det Ă€r rimligt att förbĂ€ttringar syns bĂ€st hĂ€r. Vi hoppas att trenden fortsĂ€tter. Vid övriga sex minimitappningar har Ă€nnu inga tydliga förĂ€ndringar skett betrĂ€ffande statusen. Med en fortsatt övervakning kommer vi förhoppningsvis att kunna dokumentera förbĂ€ttringar i statusen Ă€ven hĂ€r
NÀtprovfisken i VÀstmanlands lÀn 2016
No full textSammanfattning Under tiden 1-10 augusti 2016 provfiskades VÄgsjön och MÀrrsjön i VÀstmanlands lÀn. VÄgsjön Àr en nÀringsfattig skogssjö och en vattenförekomst, som ligger högt upp i KöpingsÄns vattensystem. VÄgsjön ingÄr i den statligt finansierade kalkningsverksamheten och Àr en mÄlsjö för kalkningen. Den ekologiska statusen har förbÀttrats sedan förra nÀtprovfisket som genomfördes 2007. DÄ klassades statusen till mÄttlig 2007 och 2016 klassades den som god. MÀrrsjön Àr en okalkad regional referenssjö, som ligger i omrÄdet dÀr den stora skogsbranden hÀrjade sommaren 2014. Antalet fiskar och dess samlade biomassa har ökat efter branden jÀmfört med 2012 Ärs provfiske. Dock var ökningen störst första Äret efter branden och 2016 minskade bÄde antal fiskar och biomassa jÀmfört med 2015 Ärs resultat. Den ekologiska statusen klassades till hög 2007 och 2012, men 2015 och 2016 har statusen klassats som god
Upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer som drabbats av stroke : en intervjustudie
No full text30 elfisken i reglerade vattendrag i VÀstmanlands lÀn 2013
No full textInledning och sammanfattning Ă
rets paradox var att vi under vĂ„r elfiskeperiod upplevde att det var ovanligt mycket vatten pĂ„ de elfiskade lokalerna jĂ€mfört med andra Ă„r trots att det just i Ă„r var extremt lĂ„ga flöden under denna period. Hur hĂ€nger det hĂ€r ihop? Jo, pĂ„ grund av att det var sĂ„ lĂ„ga vattenflödena sĂ„ stĂ€ngde man helt enkelt av kraftproduktionen vid mĂ„nga av kraftverken och slĂ€ppte allt vatten i naturfĂ„rorna. I dessa naturfĂ„ror ligger mĂ„nga av vĂ„ra lokaler. HĂ€r brukar det i normala fall vara, om inte helt torrt, sĂ„ endast mycket lite lĂ€ckvatten, sĂ„vida man inte gjort nĂ„gon sĂ€rskild överenskommelse med dammĂ€garen. Ett vanligt Ă„r, med normala flöden, leder man allt vatten genom kraftverket via kraftverkskanalerna och naturfĂ„rorna torrlĂ€ggs. Undantag kan intrĂ€ffa vid högflöden dĂ„ vattenmagasinen Ă€r fulla och kraftverken inte kan svĂ€lja allt vatten som kommer, dĂ„ slĂ€pps överskottsvattnet i naturfĂ„ran. Paradoxen var att vi upplevde det som mycket vatten nĂ€r situationen som rĂ„dde egentligen var en extrem lĂ„gflödessituation. Elfiskena utfördes mellan 20 augusti och 12 september 2013. FĂ€ltpersonal har varit Gunilla Alm hela perioden, Johan AxnĂ©r under vecka 33 och 34 och Anders Martinsson under vecka 35 till 37. MĂ€larenergi har skickat ut kraftverkstekniker som kopplat ur automatluckan i kraftverksdammar som vi elfiskat nedanför. Automatluckan reglerar vattennivĂ„n i dammen och öppnas automatiskt nĂ€r avtappning behöver ske eller allvarligare, om en turbin behöver nödstoppas. Det kan innebĂ€ra en stor risk att vara i en naturfĂ„ra vid ett nödstopp, pĂ„ nĂ„gon minut omdirigeras allt vatten till naturfĂ„ran som blir en forsande Ă€lv. Ett stort tack till MĂ€larenergi och dess trevliga personal! Under augusti och september mĂ„nad 2013 elfiskades 30 lokaler i ArbogaĂ„n, Hedströmmen, GisslarboĂ„n, ValstaĂ„n, KolbĂ€cksĂ„n, SvartĂ„n, LillĂ„n och SagĂ„n. Alla lokalerna ligger i vattenförekomster. De flesta lokaler finns i biotoper som passar öring. Flera av lokalerna var belĂ€gna mellan definitiva vandringshinder, bĂ„de uppströms och nedströms. De tvĂ„ övergripande motiven var att: o kartlĂ€gga och övervaka fiskbestĂ„ndens status och utbredning i lĂ€net, framför allt i de stora mĂ€larmynnande Ă„arna. Finns t.ex. de rödlistade fiskarterna asp och Ă„l dĂ€r. Ăring Ă€r inte en rödlistad art men Ă€r en viktig del i den rödlistade flodpĂ€rlmusslans fortplantning och Ă€r dessutom en god indikator pĂ„ fina livsmiljöer för strömvattenlevande vĂ€xter och djur och av dessa skĂ€l intressant att övervaka. o ge underlag för bedömningen av den ekologiska statusen för de vattendrag som Ă€r klassade som vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Fisk Ă€r en av tre biologiska parametrar som man tar hĂ€nsyn till i detta arbete. I samband med inrapporteringen till elfiskeregistret görs statusbedömningen med hjĂ€lp av VIX (VattendragsIndeX). Vi anvĂ€nde Ă€ven VIXh som Ă€r ett sidoindex till VIX och som pĂ„visar hydrologisk pĂ„verkan om VIX visar pĂ„ sĂ€mre Ă€n god status. Resultatet gav att alla lokaler var utsatta för hydrologisk pĂ„verkan Ă€ven de som i VIX hade fĂ„tt klassningen god status. Den ekologiska statusen för fisk (VIX) som Ă„rsmedelvĂ€rden var följande: o Hög i 0 lokaler o God i 3 lokaler o MĂ„ttlig i 15 lokaler o OtillfredsstĂ€llande i 5 lokaler o DĂ„lig i 7 lokaler GisslarboĂ„n en km uppströms utloppet i Hedströmmen. Vi har Ă€ven gjort en egen bedömning av den ekologiska statusen. Anledningen Ă€r att vi uppfattar VIX som abstrakt och svĂ„rförstĂ„eligt. VĂ„r bedömning baseras pĂ„ att ha varit pĂ„ plats, med alla intryck det medför samt elfiskeprotokollets data och fĂ„ngst. Observera att endast 2013 Ă„rs vĂ€rden anvĂ€nds. Av de 30 lokalerna klassade vi 18 lokaler lika, 6 klassades upp och 6 ner. Om vi enbart tar klassgrĂ€nsen mellan god och mĂ„ttlig status dvs. grĂ€nsen för Ă„tgĂ€rder, sĂ„ klassade vi 26 av 30 lika med VIX. I Hedströmmens övre delar finns tre lokaler med god ekologisk status enligt VIX, men enligt vĂ„r bedömning Ă€r öringbestĂ„ndet alldeles för glest och med svag reproduktion för att kunna anses ha god status. Den rödlistade arten asp klassificerad som nĂ€ra hotad (NT) av artdatabanken fĂ„ngades inte 2013. Att vuxen asp inte fĂ„ngas med elfiske Ă€r vĂ€ntat eftersom den endast uppehĂ„ller sig i strömmande vatten under vĂ„rens lek. Aspynglen vet man mindre om, sannolikt uppehĂ„ller de sig en kortare period pĂ„ lekplatsen efter klĂ€ckning för att dĂ€refter drifta nedströms för uppvĂ€xt i lugnare vatten. Ă
l, klassificerad som akut hotad (CR) fĂ„ngades inte i Ă„r men observerades i ArbogaĂ„n och KolbĂ€cksĂ„n. Ăring fĂ„ngades pĂ„ fyra lokaler dels i Hedströmmens övre delar och i RamnĂ€s i KolbĂ€cksĂ„n dĂ€r ett försök pĂ„gĂ„r med utsĂ€ttning av yngel av HĂ„ltjĂ€rnsöring. Lake klassificerad som nĂ€ra hotad (NT) fĂ„ngades pĂ„ nio lokaler. Stensimpa som Ă€r upptagen i EU:s habitatdirektiv fĂ„ngades pĂ„ 21 lokaler. Strömlevande arterââââââââââââââââââââââââLugnflyt- eller sjölevande arterVatten-dragLokalSten-simpaĂringEl-ritsaFĂ€rnaIdĂ
lSignal-krĂ€ftaLakeAbborreMörtGĂ€ddaBen-löjaGersNiss-ögaGrindberga naturfĂ„raxxxxxArbogaĂ„nGrindberga MittfĂ„ranxxxxJĂ€dersbrukxxxJĂ€ders södraxxKallstenaxxxxxĂstunaxxxEkebyxxxxxHed-BernshammarxxxxxxxxxströmmenKarmansbo nedrexxxKarmansbo smedjanxxxxĂstanforsxxxUttersbergxxxxBaggĂ„ nedan broxxSkommarbynxxxRibĂ€ckenxxxGisslarbo-Gisslarbo kraftverkxxĂ„nLillsvanxxxxValstaĂ„nKorslötxxxStrömsholmxxxxxxxxVĂ€sterkvarnxxKolbĂ€cks-Fors bakom fabrik övrexxxxĂ„nSörstaforsxxSörkvarnforsenxxxRamnĂ€s spĂ„ngenxxxFalkenbergska kvarnenxxxxxxSvartĂ„nKvarngĂ„rdenxxxxxxxForsbyxxxSkultunaxxxSagĂ„nNykvarnxxLillĂ„nNynĂ€sxxxxx Förekomst av arter i fĂ„ngsten i de Ă„tta vattendrag som elfiskades I tabellen ovan ser man förekomsten av fĂ„ngade arter per elfiskelokal och vattendrag. De Ă€r ocksĂ„ uppdelade efter om de Ă€r strömvattenarter eller sjölevande arter. Stensimpa, öring och elritsa Ă€r de med störst krav pĂ„ strömmande vatten. FĂ€rna, id, Ă„l (endast observationer), signalkrĂ€fta och lake finner man i bĂ„de strömmande vatten och sjöar. Abborre, mört gĂ€dda, benlöja, gers och nissöga Ă€r huvudsakligen sjöarter/lugnflyt. Totalt Ă€r det 115 förekomster varav 24% strömlevande arter, 21% intermediĂ€ra och 55% sjölevande arter. Sjöarternas dominans beror troligtvis pĂ„ att flera av lokalerna ligger i omedelbar nĂ€rhet av överdĂ€mda strömstrĂ€ckor d.v.s. lĂ„ngsmala sjöar och vid lĂ„gflöden koloniserar sjöarterna de intilliggande strömstrĂ€ckorna. NĂ„gra av lokalerna ligger nĂ€ra vattendragens utlopp till MĂ€laren, sĂ„ dĂ€r Ă€r sjöarter en naturlig del av fiskfaunan. Men artsammansĂ€ttningen borde pĂ„ flera lokaler vara mer lik den som finns i Hedströmmens övre delar, BaggĂ„, Skommarbyn och RibĂ€cken
