32 elfisken i reglerade vattendrag i Västmanlands län 2015

Abstract

Sammanfattning Vid klassningen av ekologisk status utifrån årets elfisken så fördelar sig lokalerna på de fem statusklasserna enligt nedan. Hög status: två lokaler God status: nio lokaler Måttlig status: tio lokaler Otillfredsställande status: sju lokaler Dålig status: fyra lokaler Det framgår att det index som används (VIX) är relativt generöst när man granskar resultaten bakom bedömningarna. Vid den ena av de två lokalerna med hög status ("Ramnäs naturfåra") fångades endast tre öringar varav ingen var en årsunge. Vid den andra lokalen med hög status ("Nedströms bro vid Baggå") fångades två öringar varav en årsunge, 27 stensimpor och en signalkräfta. Även de nio lokaler som enligt index får bedömningen god status har mycket klena eller obefintliga öringbestånd. I ett fall ("Gisslarbo kraftstation") är en stensimpa den enda fångsten. Även på lokalen "Uppströms turbinhus i Gisslarboån" är stensimpa den enda art som fångades, men här fanns det betydligt fler individer (18 st). Vid alla övriga sju lokaler utom "Nedströms Skommarbyn" fångades öring, men aldrig fler än tio och som mest sju årsyngel på en lokal ("Uppströms Ribäckens utlopp"). Vid sistnämnda lokal gjordes en förstärkningsutsättning av öringyngel under våren 2015. När man ska bedöma hela vattenförekomstens status måste man väga samman alla elfisken som är gjorda inom vattenförekomsten. Dessutom bör man väga ihop flera års elfisken och beräkna medelvärden för att kunna bedöma statusen på ett bra sätt. Sist, men inte minst, bör man även väga in de erfarenheter man har av att utföra elfisken på de olika lokalerna. Vad finns det för kvaliteter och potential på lokalerna? Hur stor kan man förvänta sig att t.ex. en öringpopulation skulle kunna vara? Ett exempel är Hedströmmens övre delar (Vattenförekomsten "Hedströmmen: mellan Storsjön och mynningen till Djurlångsån") där de strömmande miljöerna som finns håller en hög kvalitet och vattenkvaliteten är god. Här finns således goda förutsättningar för en livskraftig öringstam med en populationstäthet på minst 5 individer/m2, särskilt om man förbättrar konnektiviteten och ökar ytorna av strömmande vatten som lämpar sig för lek kombinerat med biotopvårdande insatser. Inom vattenförekomsten finns fem lokaler med god ekologisk status enligt VIX, men enligt vår bedömning är öringbeståndet alldeles för glest och med mycket svag reproduktion för att kunna anses ha god status. I tabell 1 på sidan 7 presenteras förekomsten av fångade arter per elfiskelokal och vattendrag. Arterna är sorterade efter om de är strömvatten- eller sjölevande arter. Stensimpa, öring och elritsa är de med störst krav på strömmande vatten. Färna, ål, signalkräfta och lake finner man i både strömmande vatten och sjöar. Abborre, mört gädda, benlöja m.fl. är huvudsakligen sjölevande arter. Totalt är det 103 förekomster varav 36% strömlevande arter, 17% intermediära och 47% sjölevande arter. Sjöarternas dominans beror troligtvis på att flera av lokalerna ligger i omedelbar närhet av överdämda strömsträckor d.v.s. långsmala sjöar och vid lågflöden koloniserar sjöarterna de intilliggande strömsträckorna. Artsammansättningen borde på flera lokaler vara mer lik den som finns i Hedströmmens övre delar d.v.s. bestå mest av strömvattenarter. Öring fångades på totalt 9 lokaler, varav 6 lokaler i Hedströmmen och 2 lokaler i Kolbäcksån samt på en lokal i Arbogaån. I Ramnäs i Kolbäcksån och i Grindberga i Arbogaån pågår det försök att etablera självreproducerande öringbestånd. Ål är klassad som akut hotad (CR) och fångades på 2 lokaler i Kolbäcksån och en lokal i Arbogaån. Flera ålar observerades på dessa lokaler utan att kunna fångas då ålar lätt slinker ur fångsthåven. Storleken varierade mellan ca 35-60 cm. Lake är klassificerad som nära hotad (NT) och fångades på totalt 4 lokaler varav två i Svartån och en vardera i Sagån och Köpingsån. Flest (3 st) fångades vid lokalen "Korslöts golfbana", där vi fått lake årligen sedan starten 2010. På de andra två lokalerna fångades bara en individ per lokal. Stensimpa, som är upptagen i EU:s art och habitatdirektiv, fångades på 24 lokaler. Den fanns därmed på ca 75% av lokalerna, vilket är ett tecken på god vattenkvalitet. Av de åtta lokaler där den saknades är det två lokaler i Kolbäcksån ("Västerkvarn" och "Ramnäs naturfåra") där den har fångats tidigare. Men det återstår sex lokaler där den aldrig fångats trots att man utfört mellan 4-6 elfisken på alla dessa lokaler. Två av lokalerna ("Nynäs" och "Nykvarn") ligger i nedersta delarna av Sagåns avrinningsområde. Sagån är känd som ett av länets mest näringsrika vattendrag. Två av de andra lokalerna ("Jäders bruk" och "Östanfors") ligger på naturfåror som påverkas mycket av kraftverksreglering. Jäders bruk i Arbogaån torrläggs ibland nästan helt. Dessutom är just den lokalen extremt utsatt för solexponering på grund av total avsaknad av buskar och träd i närmiljön. Kanske blir vattnet för varmt för att passa stensimpan? Östanfors i Hedströmmen har haft en reglering som återkommande har torrlagt naturfåran. Sannolikt har stensimpan dött ut på grund av torrläggning och sedan haft problem att återkolonisera. Samma problem tycks för övrigt råda på naturfåran vid Skinnskattebergs kraftstation. Slutligen saknas stensimpan på de två lokalerna "Forsby" och "Kvarngården" i Svartån. Detta trots att miljön är ypperlig och arten förekommer både nedströms vid "Falkenbergska kvarnen" och uppströms vid "Skultuna". Vad kan detta bero på? Av Mälarenergis nio vattenkraftstationer som omfattas av en frivillig överenskommelse om minimitappningar, så har åtta följts upp inom ramen för den här inventeringen. De två elfiskelokalerna (Grindberga mittfåran" och "Ramnäs naturfåra") som får vatten tack vare minimitappningarna vid Grindberga och Ramnäs kraftstationer har fått statusklassningen god respektive hög. Även 2014 var statusen på båda dessa lokaler god. Vid elfisken gjorda 2011 och 2013 (Ramnäs naturfåra) och 2012 och 2013 (Grindberga mittfåra) var statusen måttlig vid samtliga elfisken. Dessa två lokaler är de som har haft längst period av minimitappningar (sedan 2011) så det är rimligt att förbättringar syns bäst här. Vi hoppas att trenden fortsätter. Vid övriga sex minimitappningar har ännu inga tydliga förändringar skett beträffande statusen. Med en fortsatt övervakning kommer vi förhoppningsvis att kunna dokumentera förbättringar i statusen även här