Lewiston Journal Article, Meat Petition

Newspaper article on meat processing as it pertains to Mailhot\u27s Sausage. (photocopy)https://digitalcommons.usm.maine.edu/michaud-mailhot/1001/thumbnail.jp

Lewiston Journal Article, Meat Inspection

Letter on the debate to regulate meat production under current state or federal inspection regulations.https://digitalcommons.usm.maine.edu/michaud-mailhot/1002/thumbnail.jp

Perineal hernia : retrospective study of contralateral hernia after unilateral surgery

Bakgrund: Det har föreslagits att perinealbråck hos hundar möjligtvis ska betraktas som en bilateral företeelse istället för unilateral. Det finns dock endast begränsad mängd data med avseende på risk för kontralateral operation efter åtgärd av unilateralt bråck. Syfte: Hypotesen var att behov av operation på kontralateral sida var sällsynt. Målet med studien var att undersöka förekomsten av kontralateral operation efter ett unilateralt ingrepp hos hund diagnostiserad med och behandlad för unilateralt perinealbråck. Metod och Material: En retrospektiv kohortstudie genomfördes där en sökning gjordes på debiteringskoder för operation av perinealbråck omfattande en period över tio år. Journaler som identifierades i sökningen analyserades. Sökningen avgränsades till operationer genomförda under åren 2009–2018 vid universitetsdjursjukhuset i Uppsala, Sverige. Gruppering av hundarna genomfördes från grupp ett till fem, där grupp ett bestod av de hundar med initialt enkelsidigt bråck, grupp två bestod av de initialt dubbelsidiga hundarna, grupp tre bestod av de hundar med tydligt bråck på ena sidan och med måttligt bråck på motsatta sidan, grupp fyra bestod av de hundar med tydligt bråck på ena sidan och ett lindrigt bråck på den motsatta sidan och grupp fem bestod av de hundar som hade tydligt bråck på ena sidan men motsatta sidan hade inget utvecklat bråck utan endast kommentar om bland annat försvagad muskulatur. I en fördjupad analys kontaktades vissa av djurägarna till grupp ett, alltså de hundarna med endast initialt enkelsidigt perinealbråck, som inte hade någon notering om försvagning i muskelväggen eller ett ytterligare bråck på den kontralaterala sidan. De djurägare där informationen saknades, om deras hund hade behövt uppsöka veterinärvård på grund av att ett kontralateralt bråck uppstått eller ej, kontaktades. Metoderna som användes vid kontaktande av djurägarna var telefonsamtal och SMS. Frågor som ställdes var bland annat om hunden hade utvecklat problem med den kontralaterala sidan och om det i så fall hade behövts åtgärdas kirurgiskt samt ålder på hunden vid uppkomst av eventuella problem. Om hunden var avliden ställdes frågan om hunden avlidit till följd av perinealbråcket eller av annan orsak. Resultat: Studien identifierade totalt 80 hanhundar. Grupp ett, initialt enkelsidigt bråck, bestod av 30 hundar. Grupp två, initialt dubbelsidiga bråck, konstaterades hos 24 hundar. Grupp tre bestod av två hundar som registrerades med tydligt bråck på ena sidan och måttligt bråck på den motsatta sidan. Grupp fyra bestod av fem hundar som registrerades med tydligt bråck på ena sidan och lindrigt bråck på motsatta sidan. Grupp fem bestod av 19 hundar som registrerades med tydligt bråck på ena sidan och en journalanteckning att motsatta sidans muskulatur uppfattades som slapp eller mer eftergivlig, utifrån en subjektiv bedömning vid rektalpalpation. Totala antalet registrerade operationer blev 98 varav 33 exklusive kastration och 65 inklusive kastration. 15 hundar opererades bilateralt i två steg varav 14 av dem var registrerade som grupp 2, initial som dubbelsidiga bråck, och en hund registrerades i grupp 5, slapp muskulatur på den motsatta sidan. Medelåldern vid operation av perinealbråck var 8,3 år (3,9–14,8 år) och medelvikten var 18,2 kg (3,5–49 kg). Utvecklande av kontralaterala perinealbråck hos initialt unilaterala bråck, grupp ett, sågs hos fem av 30 hundar. Två av de fem hundarna åtgärdades kirurgiskt och en hund behandlades konservativt och två avlivades på grund av det kontralaterala bråcket. Av de i grupp ett, initialt enkelsidigt bråck, som ej utvecklade bråck på kontralaterala sidan blev två avlivade under operation, en hund avlivades efter två månader på grund av återfall av bråck på samma sida och en hund avlivades fem månader efter operationen på grund av annan orsak som inte hade med perinealbråcket att göra. Utöver dessa fyra hundar var tiden från operation till uppföljning angående kontralateralt bråck hos grupp ett, initialt enkelsidiga, Sammanfattning mellan 11 månader–11,8 år och ett medelvärde på fyra år efter operation. De fyra hundarna som avlivades i samband med operation eller kort tid efter genomförd kirurgi valdes att i denna studie exkluderas. Totalt kontaktades 19 djurägare via telefon och/eller med sms med standardiserade frågor varav 15 djurägare svarade via telefonsamtal, två djurägare endast via sms och två djurägare svarade aldrig. Genom denna intervju identifierades två av de fem hundarna som utvecklade kontralateralt bråck. De två hundar vars djurägare inte lyckades kontaktas exkluderades. Detta medförde att fem hundar av de 24 hundar med initialt enkelsidigt perinealbråck, 20,8 %, utvecklade ett kontralateralt bråck på den motsatta sidan. Hos de hundar som hade bråck på ena sidan samt notering om försvagad muskulatur på motsatta sidan, grupp fem, behövde en hund uppsöka veterinärvård samt åtgärdas kirurgiskt på grund av att ha utvecklat perinealbråck på den motsatta sidan. Av de hundar som var registrerade som grupp 2–5, avlivades två i samband med operation på grund av dålig prognos och en strax efter operation på grund av komplikationer som krävde en ny operation. Dessa tre hundar valdes även de att exkluderas då de inte bedömdes ha chansen att kunna utveckla ett kontralateralt perinealbråck. Ytterligare två hundar avlivades 2,3 år och 4 år efter operationen på grund av problem med den genomförda bråckoperationen. Ytterligare fem hundar registrerades som avlidna på grund av annan orsak. En hund med initialt dubbelsidigt perinealbråck, grupp två, rekommenderades avlivning på grund av tumörsjukdom. 23 hundar, i grupperna 2–5, hade ingen journalanteckning varken om avlivning eller om en ny operation hade genomförts på den icke opererade sidan. Det medförde att i grupp 2–5 behövde en hund av 32 (50 hundar minus de 15 hundar som opererades i två steg, minus de tre avlidna hundarna som inte hade en chans att utveckla problem på motsatta sidan, då de avlivades under operation eller precis efter operationen) behövde uppsöka veterinärvård och åtgärdas kirurgiskt på grund av problem med den motsatta sidan. Det medför att av totalt 56 (24+32) enkelsidigt åtgärdade hundar sågs kontralateralt bråck sammanlagt hos sex hundar, 10,7 %. Diskussion: Resultaten av denna studie gav svagt eller inget stöd för rekommendationen att perinealbråck bör opereras bilateralt, om hunden har enkelsidigt bråck vid den kliniska undersökningen. Indikation gavs även att hundar som opererats enkelsidigt även fast de har lindrigt, måttligt eller påbörjan till perinealbråck kontralateralt, inte behöver opereras bilateralt rutinmässigt. I denna studie hittades fall där operation senare utfördes på den kontralaterala sidan, både när diagnosen initialt var enkelsidigt bråck eller en journalanteckning angående tecken på försvagad muskelvägg kontralateralt. Studiens huvudbegränsningar: Studien var retrospektiv och begränsad till endast patientjournaler från universitetsdjursjukhuset i Uppsala. Olika veterinärer gjorde undersökningarna och bedömningen om muskelväggen var intakt, eller försvagad, om förändringen klassades som lindrigt bråck eller fullt utvecklat bråck var subjektiv. Retrospektiv klassificering och gradering av bråckets omfattning baserat på journalanteckningar är mycket begränsad. Viss information var inhämtad genom telefonkontakt med djurägare som kan minnas fel. Vetenskaplig eller klinisk relevans: Denna studie visade inget stöd för att kontralateral operation rutinmässigt ska rekommenderas efter diagnostisering av ett enkelsidigt perinealbråck.Reasons for performing the study: It has been discussed whether perineal hernia in dogs should possibly be considered a bilateral phenomenon instead of unilateral. However, evidence is limited regarding the risk of the need of contralateral surgery after unilateral hernia. Purpose: The hypothesis was that the need for surgery on the contralateral side was rare. The aim of the study was to investigate the prevalence of contralateral surgery after unilateral procedure in dogs diagnosed with and treated for unilateral perineal hernia. Methods: A retrospective cohort study was conducted where a search was made in the medical record database for dogs subjected to surgery due to perineal hernia covering a period over ten years. The identified patient records were analysed. The dogs were operated during the years 2009-2018 at the University Animal Hospital in Uppsala, Sweden. The patients were divided in groups from one to five, where group one consisted of the dogs with initially single-sided hernia, group two consisted of the initially double-sided dogs, group three consisted of those dogs with clear hernia on one side and with moderate hernia on the opposite side, group four consisted of the dogs with clear hernia on one side and a mild hernia on the opposite side and group five consisted of the dogs that had clear hernia on one side but the opposite side had no developed hernia but patient record comments about weakened muscles. In an in-depth analysis, some of the animal owners of dogs in group one was contacted, i.e. the dogs with only initial unilateral perineal hernia, who had no note of weakness in the muscle wall or a further hernia on the contralateral side. The pet owners where the information was missing, whether their dog had had to seek veterinary care due to a contralateral hernia or not, were contacted. The methods used when contacting the animal owners were telephone calls and text message. Questions that were asked included whether the dog had developed problems with the contralateral side and whether in that case surgical action had been needed as well as the age of the dog when any problems arose. If the dog had died, the question was asked whether the dog had died as a result of perineal hernia or for some other reason. Results: The study identified a total of 80 male dogs. Group one, initially unilateral hernia consisted of 30 dogs. Group two, initially bilateral hernia was found in 24 dogs. Group three consisted of two dogs. Group four consisted of five dogs registered with clear hernia on one side and mild hernia on the opposite side. Group five consisted of 19 dogs that were registered with a clear hernia on one side and a note that the opposite muscle wall was perceives as flaccid, based on subjective assessment at rectal palpation. The total number of registered operations was 98, of which were 33 excluding castration and 65 including castration. 15 dogs were bilaterally operated on in two stages, of which 14 were initially registered as group two, initial as bilateral hernias, and one dog was registered in group five, loose muscle on the opposite side. The mean age at perineal hernia surgery was 8.3 years (3.9–14.8 years) and the average weight was 18.2 kg (3.5–49 kg). Development of contralateral perineal hernia in initially unilateral hernia, group one, was seen in five of 30 dogs. Two of the five dogs were treated surgically, and one dog was treated conservatively and two were euthanized due to the contralateral hernia. Of those in group one, initially unilateral hernia, who did not develop hernia on the contralateral side, two were euthanized during surgery, one dog was euthanized after two months due to recurrence of hernia on the same side and one dog was euthanized five months after surgery for another cause not related to the perineal hernia. In addition to these four dogs, the time from surgery to follow-up regarding contralateral hernia in group one, initially unilateral, was between 11 months – 11.8 years and an average of four years after surgery. The four dogs that were euthanized in connection with surgery or shortly after surgery were excluded in this Abstract study. A total of 19 pet owners were contacted by telephone and/or by text message with standardized questions, of which 15 pet owners answered via telephone calls, two pet owners only via text message and two pet owners never answered. Through this interview, two of five dogs that developed contralateral hernia were identified. The two dogs whose pet owners failed to be contacted were chosen to be excluded as well. This resulted in five dogs out of the 24 dogs with initially unilateral perineal hernia, 20.8 %, developed a contralateral hernia on the opposite side. In those dogs that had hernias on one side and a comment regarding weakened muscles on the opposite side, group five, only one dog needed to seek veterinary care and was treated surgically due to having developed perineal hernias on the opposite side. Of the dogs that were registered as groups 2-5, two were euthanized in connection with surgery due to a poor prognosis and one shortly after surgery due to complications that required a new operation. These three dogs were also chosen to be excluded as they were not judged to have the chance of developing a contralateral perineal hernia. Another two dogs were killed 2.3 years and four years after the operation due to problems with the hernia operation. Another five dogs were registered as dead due to another cause. A dog with initial bilateral perineal hernia, group two, was recommended for euthanasia due to tumour disease. 23 dogs, in group 2-5, had no medical record either about if the dogs had been euthanized or if a new operation had been performed on the non-operated side. This meant that in group 2-5, one dog of 32 (50 dogs minus the 15 dogs that were operated in two steps, minus the three deceased dogs that did not have a chance to develop problems on the opposite side, when they were euthanized during surgery or shortly after surgery) needed to seek veterinary care and be treated surgically due to problems with the opposite side. In summary, out of a total of 56 (24+32) unilaterally treated dogs, a total of contralateral hernia was seen in six dogs, 10.7 %. Discussion: Based on the result of this study there is little or no support to give a recommendation that dogs with a unilateral perineal hernia should be subjected to a bilateral surgery. Based on the results of this study, the recommendation is not to surgically treat a mild perineal hernia on the contralateral side beyond the side where the main hernia is located. This study indicates that these hernias usually do not need any form of surgical treatment. Main study Limitations: The study was retrospective and limited to the patient records from the University Animal Hospital in Uppsala, Sweden. Some information was obtained through telephone contact with pet owners who could remember incorrectly. Due to the retrospective nature of the study, the level of evidence regarding grading or scoring of hernia was considered low. Scientific or Clinical relevance: This study showed no support for contralateral surgery on a routine basis after diagnosis of unilateral perineal hernia

The Dream of Coming Home

In the Margaret Chase Smith Essay, Nancy Grape, retired editorial writer for the Portland Press Herald and Maine Sunday Telegram, reflects on the meaning of retirement, and how it is changing in Maine and elsewhere

Декор ліпного посуду з кургану раннього залізного віку біля с. Івангород на Кіровоградщині

У статті розглядаються особливості декору ліпного посуду з кургану раннього залізного віку біля с. Івангород у системі зв’язків фракійської та ранньоскіфської культур

Typologien von Unternehmenskrisen im Wandel

Ausgehend von einer im Jahre 1983 durchgeführten Untersuchung von 72 Fällen zu Typen von Unternehmenskrisen wird eine Studie vorgelegt, die mit gleichem Erhebungsinstrumentarium auf ein vergleichbares, aber deutlich aktuelleres Erhebungsmaterial von 53 kritischen Unternehmensreportagen im ManagerMagazin zurückgreift. Durch diese Studie kann die traditionelle Typologie aktualisiert werden. Eine zweite, explorative Studie von 19 Fällen analysiert Unternehmenskrisen im Zeitablauf, wie sie unter dem Stichwort „Insolvenzursachen" in Insolvenzplänen beschrieben sind. Im Ergebnis werden Hypothesen zur Dynamik der Unternehmenskrise und zur Wechselwirkung der Krisenursachen entwickelt.Point of reference is an investigation revealing a typology of critical constellations in 72 firms, dating from 1983. Using the same research methodology, a sample of 53 cases has been investigated, which have been critically commented in the Journal ManagerMagazin between 1992 and 2001. Thus, the traditional typology can be supplemented and partly substituted by a more actual view. Furthermore, we provide an exploratory investigation on the crisis dynamics as well as the interrelations with its causes. This investigation is based on reorganization plans of 19 insolvent firms

The analgesic efficacy of transversus abdominis plane block vs. wound infiltration after inguinal and infra-umbilical hernia repairs: A systematic review and meta-analysis with trial sequential analysis.

Both transversus abdominis plane (TAP) block and wound infiltration with local anaesthetic have been used to relieve pain after inguinal or infra-umbilical hernia repair. To determine whether TAP block or local anaesthetic infiltration is the best analgesic option after inguinal or infra-umbilical hernia repair. Systematic review and meta-analysis with trial sequential analysis. MEDLINE, Embase, Cochrane Central Register of Controlled Clinical Trials, Web of Science, up to June, 2020. We retrieved randomised controlled trials comparing TAP block with wound infiltration after inguinal or infra-umbilical hernia repair. Primary outcome was rest pain score (analogue scale 0 to 10) at 2 postoperative hours. Secondary pain-related outcomes included rest pain score at 12 and 24 h, and intravenous morphine consumption at 2, 12 and 24 h. Other secondary outcomes sought were block-related complications such as rates of postoperative infection, haematoma, visceral injury and systemic toxicity of local anaesthetic. Seven trials including 420 patients were identified. There was a significant difference in rest pain score at 2 postoperative hours in favour of TAP block compared with wound infiltration, with a mean (95% confidence interval) difference of -0.8 (-1.3 to -0.2); I2 = 85%; P = 0.01. Most secondary pain-related outcomes were also significantly improved following TAP block. No complication was reported. The overall quality of evidence was moderate. There is moderate level evidence that TAP block provides superior analgesia compared with wound infiltration following inguinal or infra-umbilical hernia repair. PROSPERO CRD42020208053

Children sharing preferences on contact and residence arrangements in child-inclusive family mediation in Norway

Mediation is mandatory for all separating and divorcing parents in Norway with children under 16 years. The participation of children is voluntary. Living arrangement preferences presented by children attending child-inclusive family mediation in Norway (n = 346, aged 4–18 years) have been examined. 47.1 per cent of children gave a living arrangement preference, and older children were more likely to express a preference for living primarily with the mother compared to an equal time-sharing arrangement. Children very often gave reasoned explanations for their wishes. Children’s utilisation of the potential in their participation supports future inclusion of children in mediation processes. The best interests of the child needs to be examined on an individual basis as children present various preferences that is not in line with a presumption of fixed time-sharing following parental break-up

Toxocara canis, prevalens hos hund och människa samt behandlingsrekommendationer hos valpar

Toxocara canis är hundens spolmask och parasiten förekommer globalt. T. canis är även en zoonos och kan smitta till människor. Prevalensen hos hundar och människor varierar främst mellan utvecklingsländer och industriella länder men även inom länderna på grund av bland annat geografiska-, socioekonomiska- och hygieniska-skillnader. Parasiten har en komplex livscykel där hunddjur, som hund och räv, är huvudvärdar och de får i sig smittan bland annat genom oralt intag av infektiösa ägg eller genom så kallade parateniska mellanvärdar som exempelvis mindre däggdjur, lagomorfer och fåglar. Valpar kan även bli smittade under dräktighetstiden av latenta larver hos tiken (vilande larver i vävnaden) men även via mjölken. Hos hunddjuren är det oftast valparna som drabbas hårdast av infektion och kan till och med avlida på grund av att tarmen förstoppas. Förutom att valparna mår dåligt bidrar de även till stor spridning av ägg till omgivningen genom sin avföring. Människor kan av misstag bli en paratenisk mellanvärd genom oralt intag av infektiösa ägg från exempelvis jord eller kontaminerad föda men även genom oralt intag av andra parateniska mellanvärdar. Människor kan drabbas av diffusa symptom men i allvarligare fall kan parasiten även orsaka blindhet och neurologiska skador. Diagnostiken som används idag är att identifiera ägg i träcken från adulta maskar vilket gör att latenta larver i vävnaden ej kan påvisas. Behandlingsrekommendationerna i Sverige för valpar är profylaktisk behandling vid 14-20 dagar efter valpning av både tiken och valparna eller av modertiken dagligen från dag 40 i dräktighetstiden till 14 dagar efter valpning. Substanserna som används mot T. canis är bensimidazoler och tetrahydropyrimidiner. En nackdel med profylaktisk behandling av valpar är att många individer blir exponerade för läkemedel oavsett om de är infekterade eller inte. Även att behandlingen måste pågå under en längre tid och utföras av djurägaren utgör en risk att behandlingen inte blir tillräcklig eftersom risken finns att behandlingen underdoseras om djurägaren missar att behandla någon/några dagar. Det skulle vara värdefullt att utveckla en behandlings- och diagnostik-metod som endast behandlar dräktiga tikar med latenta larver för att undvika exponering av valpar som ej är smittade och även förhindra eventuell framtida resistensutveckling. På grund av zoonosrisken är det viktigt att ha kvar effektiva substanser även i framtiden. Den här litteraturstudien tar upp prevalensen av T. canis och de behandlingsrekommendationer som finns för valpar under tiden de är hos uppfödaren och även preparat som säljs på apoteken som passar rekommendationerna. Zoonosaspekterna med smittan kommer även den att beröras. Min slutsats efter att ha gjort denna litteraturstudie är att prevalensen i Sverige borde utvärderas för att förhindra eventuell uppkomst av resistens i framtiden. Även nya diagnostiska metoder av latenta larver hos tiken behövas för att undvika profylaktisk behandling av just valpar.Toxocara canis, is a nematode and the incidence of the parasite is spread worldwide. T. canis is a zoonosis and can infect humans. The prevalence in dogs and humans varies mainly between developing and industrial countries but also within their own countries because of, among other things geographical-, socio-economic- and hygienic differences. The parasite has a complex life cycle in which the dogs and foxes are the main hosts and they get the infection through ingestion of infective eggs or through paratenic host such as small mammals, rabbits and birds. Puppies can also become infected during gestation period of latent larvae but also through the milk. Human can accidentally become a paratenic host through the ingestion of infective eggs from soil or contaminated food but also through oral ingestion by other paratenic host. In dogs, the puppies are usually they which are affected most by infection and may even die because the intestine can get constipated. Puppies also support wide distribution of eggs to the environment through their feces. People may experience vague symptoms, but in more severe cases, the parasite can also cause blindness and neurological damage. The diagnostics are used today to identify eggs from adult worms in the faeces but the latent larvae are undetectable. In Sweden the treatment recommendations for puppies is prophylactic at 14-20 days of age after the birth of the puppies and at the same time the mother bitch or only the mother bitch daily from day 40 of gestation to 14 days after whelping. The substances used against T. canis are benzimidazoles and tetrahydropyrimidines. A disadvantage of prophylactic treatment of puppies is that many individuals are exposed to the drug even if they are infected or not. Treatment must continue for a long time by the owner which can be a risk in cases of under-dosing that may appear if the owner forgets to give the daily dose. To develop a diagnostic method to detect pregnant bitches with latent larvae will decrease treatment of uninfected puppies and thus prevent future development of resistance. Because of the risk of zoonosis, it is important to maintain effective substances in the future. This literature review will address the prevalence of T. canis and the treatment recommendations for puppies while they are at the breeder. I will also review drugs available for and treatment recommendations. The aspects of the zoonosis of the infection will also be addressed. My conclusion after making this study is that the prevalence in Sweden should be evaluated to prevent over-use of anthelmintic to prevent the possible emergence of resistance in the future. Further, new diagnostic methods of latent larvae are needed to avoid the prophylactic treatment of uninfected puppies

Erfolgreiche strategische Stoßrichtungen zur Bewältigung schwerer Unternehmenskrisen: Eine empirisch-qualitative Untersuchung

Unternehmenskrisen sind ein Realphänomen von hoher Relevanz. Die erfolgreiche Bewältigung verdient die besondere Aufmerksamkeit der Betriebswirtschaftslehre. Der vorliegende Artikel nutzt eine systematische Dokumentanalyse von Sanierungsplänen (sog. Insolvenzpläne) zur Identifikation erfolgreicher Sanierungsstrategien in Abhängigkeit des vorliegenden Krisentyps. Der Artikel richtet sich einerseits an Forscher im Bereich Unternehmensstrategie und andererseits an Entscheidungsträger in Krisenunternehmen, Unternehmensberater, Insolvenzverwalter und Turnaround-Equity Manager.Corporate Crisis is an important phenomenon in the field of business administration. The identification and utilization of adequate methods and strategies to overcome corporate crisis deserves the special attention of administration science. The present article conducts systematic document analysis of reorganization plans (Insolvenzpläne) to identify successful turnaround strategies under consideration of the crisis causes. The article is relevant for investigators in the field of business administration and corporate strategy as well as decision makers in distressed companies, consultants, bankruptcy lawyers etc