Lead(II) coordination polymers driven by pyridine-hydrazine donors : from anion-guided self-assembly to structural features

In this work, we report extensive experimental and theoretical investigations on a new series of PbII coordination polymers exhibiting extended supramolecular architectures, namely [Pb2(LI)(NCS)4]n (1), [Pb(HLII)I2]n (2), [Pb(LIII)I]n (3) and [Pb(HLIV)(NO3)2]n·nMeOH (4), which were self-assembled from different PbII salts and various pyridine-hydrazine based linkers, namely 1,2-bis(pyridin-3-ylmethylene)hydrazine (LI), (pyridin-4-ylmethylene)isonicotinohydrazide (HLII), 1-(pyridin-2-yl)ethylidenenicotinohydrazide (HLIII) and phenyl(pyridin-2-yl)methylenenicotinohydrazide (HLIV), respectively. It is recognized that the origin of self-assembling is fundamentally rooted in a dual donor (6s2/6p0 hybridized lone electron pair) and electrophilic behaviour of PbII. This allows production of extended topologies from a 1D polymeric chain in 4 through a 2D layer in 2 to the 3D frameworks in 1 and 3, predominantly due to the cooperative action of both covalent and non-covalent tetrel interactions of the overall type Pb-X (X = O, N, S, I). Counterintuitively, the latter, seemingly weak interactions, have appeared to be even stronger than the typical covalent bonds due to the presence of a bunch of supportive London dispersion dominated contacts: ππ, Lpπ, C-HO, C-HI, C-HH-C as well as more typical mainly electrostatically driven N-HO or N/O-HO hydrogen bonds. It is revealed that the constituting generally strong tetrel type Pb-X (X = O, N, S, I) bonds, though dominated by a classic Coulomb term, are therefore characterized by a very important London dispersion constituent, extremely strong relativistic effects and the two way dative-covalent Pb ↔ X electron charge delocalization contribution as revealed by the Extended Transition State Natural Orbital for Chemical Valence (ETS-NOCV) charge and energy decomposition scheme. It unravels that the pyridine-hydrazine linkers are also excellent London dispersion donors, and that together with the donor-acceptor properties of the heavy (relativistic) PbII atoms and nucleophilic counterions lead to extended self-assembling of 1-4

Surviving a cardiac arrest - People's experiences of the life after a cardiac arrest : A literature review

Bakgrund: År 2020 drabbades cirka 8300 personer av hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av nära-döden-upplevelse leder till konsekvenser som utmanar det fortsatta livet. Kognitiva komplikationer och motoriska nedsättningar är exempel på konsekvenserna.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats tillämpades, där studier från 11 vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Fribergs beskrivning av kvalitativ analys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman: Att återfå kontroll över kroppen, Att återgå till det normala livet och Att omvärdera livet. Resultatet beskriver personernas upplevelse där bland annat fysiska och emotionella utmaningar tog stor plats. Kognitiva förändringar, smärta efter HLR, oro, ångest, finna en ny identitet och existentiella frågor var ytterligare konsekvenser av hjärtstoppet. Flera upplevde att stödet från familj, vänner och sjukvård var av stor vikt för det fortsatta livet.  Slutsatser: Att överleva hjärtstopp innebär att personen ställs inför en hel del utmaningar i det fortsatta livet. Både fysiska, psykiska och existentiella aspekter av livet påverkas och det fortsatta livet innebär en hel del förändringar.Background: In Sweden year 2020, approximately 8,300 people suffered a cardiac arrest. To suffer from a near- death experience leads to consequences that challenges the continued life. For example, cognitive complications and motor impairments. Aim: The aim was to describe people’s experience of life after a cardiac arrest. Method: Qualitative literature review with an inductive approach was applied, where 11 studies from scientific articles was analysed according to Friberg’s description of qualitative analysis. Results: The result was presented on the basis of three themes: To regain control of the body, To return to the normal life and To Re-evaluate life. The result describes the individuals’ experiences for example, the physical and the emotional challenges. Cognitive changes, pain after CPR, anxiety, seeking a new identity and existential questions were further consequences of cardiac arrest. The support from their family, friends and health care system was important for the continued life.  Conclusion: Surviving a cardiac arrest meant that the person faced a lot of challenges in their life. The physical, mental, and existential aspects was affected, and the continued life meant that a lot of changes had to be done

Surviving a cardiac arrest - People's experiences of the life after a cardiac arrest : A literature review

Bakgrund: År 2020 drabbades cirka 8300 personer av hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av nära-döden-upplevelse leder till konsekvenser som utmanar det fortsatta livet. Kognitiva komplikationer och motoriska nedsättningar är exempel på konsekvenserna.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats tillämpades, där studier från 11 vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Fribergs beskrivning av kvalitativ analys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman: Att återfå kontroll över kroppen, Att återgå till det normala livet och Att omvärdera livet. Resultatet beskriver personernas upplevelse där bland annat fysiska och emotionella utmaningar tog stor plats. Kognitiva förändringar, smärta efter HLR, oro, ångest, finna en ny identitet och existentiella frågor var ytterligare konsekvenser av hjärtstoppet. Flera upplevde att stödet från familj, vänner och sjukvård var av stor vikt för det fortsatta livet.  Slutsatser: Att överleva hjärtstopp innebär att personen ställs inför en hel del utmaningar i det fortsatta livet. Både fysiska, psykiska och existentiella aspekter av livet påverkas och det fortsatta livet innebär en hel del förändringar.Background: In Sweden year 2020, approximately 8,300 people suffered a cardiac arrest. To suffer from a near- death experience leads to consequences that challenges the continued life. For example, cognitive complications and motor impairments. Aim: The aim was to describe people’s experience of life after a cardiac arrest. Method: Qualitative literature review with an inductive approach was applied, where 11 studies from scientific articles was analysed according to Friberg’s description of qualitative analysis. Results: The result was presented on the basis of three themes: To regain control of the body, To return to the normal life and To Re-evaluate life. The result describes the individuals’ experiences for example, the physical and the emotional challenges. Cognitive changes, pain after CPR, anxiety, seeking a new identity and existential questions were further consequences of cardiac arrest. The support from their family, friends and health care system was important for the continued life.  Conclusion: Surviving a cardiac arrest meant that the person faced a lot of challenges in their life. The physical, mental, and existential aspects was affected, and the continued life meant that a lot of changes had to be done

Casemetodik - metoden och dess användning inom vårdutbildningar

Casemetodiken är en relativt ny pedagogisk metod i Sverige. Metoden bygger på att de studerande får träna sig i att analysera komplexa situationer, argumentera sakligt, leva sig in i andras sätt att uppleva samt att tolerera alternativa sätt att tolka en situation och agera i den. Idag används metoden främst inom högre utbildningar, men är metoden även användbar inom sjuksköterskeutbildningen och Omvårdnadsprogrammet på gymansieskolan? Syftet med arbetet var att via litteraturgenomgång studera Casemetoden och genom en empirisk undersökning i form av enkät, undersöka i vilken utsträckning metoden används inom de båda vårdutbildningarna. Enkäten skickades till 7 universitet/högskolor med sjuksköterskeutbildning och 19 gymnasieskolor med Omvårdnadsprogram. Resultatet av undersökningen visade att casemetoden används frekvent inom sjuksköterskeutbildningen men sparsamt inom Omvårdnadsprogrammet. I litteraturgenomgången och via enkätsvaren framkommer att Casemetoden är en lämplig undervisningsmetod såväl på sjuksköterskeutbildningen som på gymnasieskolans Omvårdnadsprogram

Kultur, förändring och delaktighet inom sjukvården : sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning av en organisationsförändring

Organisationsförändring och dess effekter är något som många upplever. Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett arbetslivspedagogiskt perspektiv beskriva och analysera individers uppfattning av en organisationsförändring inom sjukvården. Uppfattningarna analyseras huvudsakligen ur ett organisationskulturellt perspektiv. Uppsatsen bygger på en empirisk undersökning, med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre undersköterskor verksamma vid två olika avdelningar på ett sjukhus i Skåne, där verksamhetsledningen beslutat om och genomfört en organisationsförändring, en sammanslagning av två avdelningar. I intervjuerna framkommer att merparten av personalen själva önskat en sammanslagning, inte minst utifrån behovet av en ny chef. Denna önskan är enligt respondenterna, en av avdelningarnas främsta syfte till organisationsförändringen. Intervjuerna speglar svårigheter att tala med varandra och lösa konflikter, samt visar på kulturkonflikter, mellan och inom de två yrkeskategorierna, samt mellan de båda avdelningarna. Jämförelsen mellan intervjuresultat och litteratur pekar i samma riktning, nämligen betydelsen av delaktighet, av att ha ett klart formulerat syfte och mål, samt behovet av att vara observant på kulturuttryck. Sist men inte minst, framträder under intervjuerna behovet av en tydlig och bestämmande chef som inser avdelningarnas kulturmönster och har en förmåga att hantera dessa, samt lotsa personalen igenom de uppkomna konflikterna. Nyckelord: Organisationsförändring, omorganisation, organisationskultur, kommunikation, arbetstagares attityder, delaktighet, kultur och organisationsförändring, samt ledarskap och omorganisation

To act or to be in the communication : Health nurses experience to communicate with pupils during the health dialogue

Syftet med denna studie är att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att samtala och kommunicera med elever och därmed få en djupare förståelse för faktorer som påverkar mötet med eleven. Studien baseras på intervjuer med tio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim. I analysen framkom temat: att göra eller att vara i samtalet samt fyra subteman: att ha ett respektfullt bemötande, att skapa ett kommunikativt rum, att använda sina erfarenheter och att vara närvarande i mötet. Resultatet visar att när skolsköterskan använder sig av reflektion får hon en användbar erfarenhet inför kommande samtal. Skolsköterskorna ger också utryck för sin respekt för eleven och sin vilja att finna de elever som har mest behov. De vill också hjälpa eleven vidare i sin utveckling och för att stödja eleverna på ett evidensbaserat sätt, kan skolsköterskor använda sig av metoden Motiverande Samtal. Resultatet ställs i förhållande till Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori, Humanbecoming, vilket visar att teorin kan tillföra en ökad förståelse för individen i samtalet. Studien bidrar till att öka medvetenheten om de faktorer som är viktiga att ta hänsyn till under hälsosamtalet, för att på bästa sätt stödja eleven till en riktning mot en mer hälsosam livsstil.The purpose of this study was to describe the school health nurses experience of talking with pupils during the health dialogue, and to achieve a deeper understanding of the communication between the nurse and the pupil. The data collection was made by interviewing ten school nurses. The method used was a quality content analysis with an inductive approach. During the analysis appears the theme: To act or to be, and four subthemes: To treat with respect, to make a room for communication, to be present and to use your experience during the health dialogue. Some of the school nurses describe how they used the method, Motivating Interview, to increase the possibility to in a god way, meeting the pupils. The school nurses declare how their reflection increases their knowledge and their skills, and this experience is used for the future. These findings relate to Rosemarie Rizzo Parses theory of human becoming, and were found to contribute an apprehension for the individual communication. The study increases the knowledge of the communication and how to make it possible during the health dialogue, to change the pupils’ way of living aiming at a better health