Studies In Divine Kingship In The Ancient Near East

Oxford261 p.; 23 c

The media debate on meat consumption regarding animal ethics. : A critical discourse analysis.

Uppsatsens syfte är att undersöka aktuella mediedebatter om köttkonsumtion ur ett djuretiskt perspektiv. Studien bygger på teorin om karnism och kritisk diskursanalys. Artikelsökningen gjordes genom Mediearkivet Retriever och avgränsades till de fyra största tidningarna i Sverige, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet, från 2014 fram till idag. Det empiriska materialet bestod av 25 artiklar och ur dessa framkom fem diskurser: köttnormsdiskursen, djurrättsdiskursen, hälsodiskursen, marknadsdiskursen och miljödiskursen. Diskurserna gick ofta in i varandra och hade ofta fler än ett perspektiv. Studiens resultat visade att köttnormsdiskursen är den hegemoniska diskursen. Även om flera av artiklarna förespråkade konsumtion av enbart svenskt och ekologiskt kött, var köttkonsumtion ändå normen. Trots att köttkonsumtionen idag är rekordhög, var de flesta artiklarna oväntat eniga om att köttkonsumtionen måste minska drastiskt för hälsan, miljön och djurens skull.The essay examines the recent media coverage of meat consumption from an animal ethical perspective. The study is based on the theory of carnism and critical discourse analysis. For the article search Mediearkivet Retriever was used and the search was limited to four main newspapers in Sweden, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The time span was from the beginning of 2014 until today. The essays material consisted of 25 articles and from them five discourses were identified: The meat norm discourse, the animal rights discourse, the health discourse, the market economy discourse and the environmental discourse. The discourses often related to one another and often included more than one perspective. The study showed that the hegemonic discourse is the meat norm discourse. Although many of the articles were in favor of a drastic cut down of meat consumption, and suggested consumption of only Swedish and organic meat, the norm was still to consume meat. Although statistics show very high meat consumption, there seem to be a surprising consensus in the articles that meat consumption must decrease drastically, for health reasons, the environment and for the wellbeing of animals

Sex på deltid : Deltidssexsäljares upplevelser av sexarbetet och sexköpslagen

The aim of this study in social work was to investigate Swedish part-time sex workers' experiences of selling sex, of the Swedish Prohibition of Purchase of Sexual Services Act, of people's attitudes toward selling and buying sexual services and the consequences thereof. In the analysis the Erving Goffman stigma theories were used. Three part-time sex workers described their day-to-day experiences of selling sex as well as holding an ordinary job. None of them experienced that the Prohibition of Purchase of Sexual Services Act had an immediate effect on them in their work, what bothered them most was the attitudes toward sex work from society, friends and relatives. The negative attitude forced them to live a double life. None of the sex workers had the impression that the legislation had any concrete effects on their customers. One sex worker expressed the view that the law itself could be a trigger for some customers and that it also helped preserve a negative and disparaging attitude toward sex workers in society. The study concluded that prostitution is a multifaceted phenomenon that has been a victim of simplification in many previous studies, partly for ideological purposes, and recommended a more individual perspective on the matter

Barn och ungdomars erfarenheter av samt inställning till lek och lekterapi

Background: Playing is a natural part of the child's nature. Through play, the child can relate to his or her surroundings. Play therapy is used in healthcare, a tool to help children and adolescents through difficult circumstances. Aim: The aim was to explore children and adolescents experience of and attitude towards play therapy and the impact on perceived health in connection with inpatient care. The aim was also to investigate the significance of play for children and adolescents during hospital stays. Method: Data was collected through a survey with quantitative and qualitative elements. In addition, a supplemental literature study was conducted. Results: A total of 12 children and adolescents completed the survey, and 5 articles were reviewed in the literature study. The majority (n=10) had a positive attitude towards play therapy. Correlation analysis showed that the younger the children were, the higher they scored on “if it was easier to stay at the hospital after they had been in contact with play therapy” (r = -0.738, p = 0.006). In the qualitative survey it emerged that children and adolescents experienced that the best thing about play therapy was the staff. It emerged in the literature study that through play, the children experienced an increased sense of security, happiness and wellbeing. Play reduced their anxiety, fear and stress. Conclusions: Most participants in the survey had positive experiences and attitudes towards play therapy. Play therapy was perceived as health beneficial and was considered positive in the reviewed studies. Play helped children and adolescents with coping of anxiety, fear and stress.Bakgrund: Att leka är en naturlig del av barnets natur. Leken bidrar till att förhindra samt minska oro hos barnet. Lekterapin används inom sjukvården och är ett verktyg för att underlätta barn och ungdomars svåra omständigheter. Lekterapin ska vara en plats där barn och ungdomar får komma bort från sjukhusmiljön. En plats där de bara får vara barn. Syfte: Studiens syfte var att undersöka barn och ungdomars erfarenhet av och inställning till lekterapin samt påverkan på upplevd hälsa i samband med inneliggande vård. Syftet var dessutom att undersöka lekens betydelse för barn och ungdomar under sjukhusvistelser. Metod: Studien består av en enkätundersökning med kvantitativa och kvalitativa inslag samt en litteraturstudie för att komplettera resultatet. Resultat: Totalt deltog 12 barn och ungdomar i enkätundersökningen och fem artiklar granskades i litteraturstudien. Majoriteten av barnen och ungdomarna (n=10) var positivt inställda till lekterapin. Korrelationsanalys visade att ju yngre barnen var, desto högre skattade de att det var lättare att vara på sjukhuset efter kontakt med lekterapin (r= -0,738, p=0,006). Enligt de kvalitativa enkätfrågorna upplevde barnen och ungdomarna att personalen var det bästa med lekterapin. I litteraturstudien framkom det att genom leken upplevde barnen en ökad trygghet, glädje samt välbefinnande. Leken minskade deras oro, ångest, rädsla och stress. Slutsats: Majoriteten av deltagarna i enkätundersökningen hade positiva erfarenheter av samt inställning till lekterapin. Lekterapin uppfattades även som hälsofrämjande. Lek ansågs i de granskade studierna som positivt och förbättrade hanteringen av till exempel oro, ångest, rädsla och stress hos barnen och ungdomarna

Upplevelse av livskvalité hos vuxna personer med diabetes typ 1 : En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom som kan uppstå i alla åldrar. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där insulinbrist uppkommer på grund av att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln är kraftigt reducerade. Som sjuksköterska är det viktigt att uppdatera sina kunskaper om diabetes för att kunna ge så bra vård och stöd som möjligt till personer som har diabetes. Det har visat sig att personer som har andra kroniska sjukdomar upplever att sjukdomen har påverkat deras livskvalité. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur vuxna personer som har diabetes typ 1 upplever sin livskvalité samt att beskriva den metodologiska aspekteni de valda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på tolv stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och Pubmed via högskolan i Gävle. Huvudresultat: Personer med diabetes typ1 upplevdeatt sjukdomen har påverkat deras livskvalité. De upplevde att planering är en nödvändighet och något som är av stor vikt,men att tanken på att sjukdomen är livshotande om de inte tar insulin gav dem mycket ångest. Stödet från familj, hälso- och sjukvården samt av andra personer, exempelvis arbetskollegor, var av stor vikt för livskvalitén. Det totala antalet deltagare var 6 305 och de var från tre olika världsdelar. Dessa tre var Europa, Nordamerika och Oceanien. Slutsats: Det har visat sig att personer som har diabetes typ 1 upplever att sjukdomen har påverkat deras livskvalité. Denna litteraturstudie kan hjälpa sjuksköterskor och annan hälso-och sjukvård genom att öka deras förståelse över hur vuxna personer med diabetes typ 1 upplever sin livskvalité.Background: Diabetes mellitus is a chronic metabolic disease that can occur at any age. Type 1 Diabetes is an autoimmune disease in which insulin deficiency occurs due to that the cells in pancreas which are producing insulin is severely reduced. As a nurse, it is important to update their knowledge about diabetes to be ableto provide the best care and support possible for people with diabetes. It has been shown that people living with other chronic diseases feel that the disease has affected their quality of life. Aim: The aim of this literature review is to describe how adults with type 1 diabetes experience their quality of life and to describe the methodological aspect in the selected articles. Method: A descriptive literature review based on twelve scientific articles. The articles where retrieved from the databases Cinahl and PubMed through the University of Gävle. Results: People with type 1 diabetes feel that the disease has affected their quality of life. They feel that planning is a necessity and something that is of great importance, but the thought that the disease also is life-threatening if they do not take insulin gave them much anxiety.The support of family, health care and by other people, such as work colleagues, was of great importance to the quality of life. The total number of participants was 6305 and they came from three different continents. These three were Europe, North America and Oceania. Conclusion: It has been shown that people with type 1 diabetes feel that the disease has affected their quality of life. This study can help nurses and other healthcare by increasing their understanding of how adults with type 1 diabetes experiencing their quality of life

Barn och ungdomars erfarenheter av samt inställning till lek och lekterapi

Background: Playing is a natural part of the child's nature. Through play, the child can relate to his or her surroundings. Play therapy is used in healthcare, a tool to help children and adolescents through difficult circumstances. Aim: The aim was to explore children and adolescents experience of and attitude towards play therapy and the impact on perceived health in connection with inpatient care. The aim was also to investigate the significance of play for children and adolescents during hospital stays. Method: Data was collected through a survey with quantitative and qualitative elements. In addition, a supplemental literature study was conducted. Results: A total of 12 children and adolescents completed the survey, and 5 articles were reviewed in the literature study. The majority (n=10) had a positive attitude towards play therapy. Correlation analysis showed that the younger the children were, the higher they scored on “if it was easier to stay at the hospital after they had been in contact with play therapy” (r = -0.738, p = 0.006). In the qualitative survey it emerged that children and adolescents experienced that the best thing about play therapy was the staff. It emerged in the literature study that through play, the children experienced an increased sense of security, happiness and wellbeing. Play reduced their anxiety, fear and stress. Conclusions: Most participants in the survey had positive experiences and attitudes towards play therapy. Play therapy was perceived as health beneficial and was considered positive in the reviewed studies. Play helped children and adolescents with coping of anxiety, fear and stress.Bakgrund: Att leka är en naturlig del av barnets natur. Leken bidrar till att förhindra samt minska oro hos barnet. Lekterapin används inom sjukvården och är ett verktyg för att underlätta barn och ungdomars svåra omständigheter. Lekterapin ska vara en plats där barn och ungdomar får komma bort från sjukhusmiljön. En plats där de bara får vara barn. Syfte: Studiens syfte var att undersöka barn och ungdomars erfarenhet av och inställning till lekterapin samt påverkan på upplevd hälsa i samband med inneliggande vård. Syftet var dessutom att undersöka lekens betydelse för barn och ungdomar under sjukhusvistelser. Metod: Studien består av en enkätundersökning med kvantitativa och kvalitativa inslag samt en litteraturstudie för att komplettera resultatet. Resultat: Totalt deltog 12 barn och ungdomar i enkätundersökningen och fem artiklar granskades i litteraturstudien. Majoriteten av barnen och ungdomarna (n=10) var positivt inställda till lekterapin. Korrelationsanalys visade att ju yngre barnen var, desto högre skattade de att det var lättare att vara på sjukhuset efter kontakt med lekterapin (r= -0,738, p=0,006). Enligt de kvalitativa enkätfrågorna upplevde barnen och ungdomarna att personalen var det bästa med lekterapin. I litteraturstudien framkom det att genom leken upplevde barnen en ökad trygghet, glädje samt välbefinnande. Leken minskade deras oro, ångest, rädsla och stress. Slutsats: Majoriteten av deltagarna i enkätundersökningen hade positiva erfarenheter av samt inställning till lekterapin. Lekterapin uppfattades även som hälsofrämjande. Lek ansågs i de granskade studierna som positivt och förbättrade hanteringen av till exempel oro, ångest, rädsla och stress hos barnen och ungdomarna

Mer än ett stick : Sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter på barn

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer venkateter. Metod: Venös provtagning och insättning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus. Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer. Observationerna genomfördes på både avdelningar och mottagningar på ett större barnsjukhus. Alla sjuksköterskorna använde sig av distraktioner och hade ett individuellt anpassat bemötande. Alla barn fick någon form av farmakologisk smärtlindring. I 17 av situationerna förberedde sjuksköterskan barnet genom att gå igenom hur proceduren gick till och i 22 situationer fick barnet vara med och bestämma. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskor på det barnsjukhus där studien genomfördes arbetar evidensbaserat i sitt tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av en perifer venkateter. Vidare forskning skulle behövas för att undersöka hur sjuksköterskor på andra vårdinstanser som exempelvis barnspeciallistmottagningar arbetar.Introduction: For children, hospitalization and all the means of examinations and treatments are often perceived as threatening and unpleasant. Venepunctures and peripheral catheterization belong to the procedures considered the most stressful and painful. There are plenty of evidence-based methods to alleviate children's distress and pain during these procedures, but it is unclear to what extent these methods are applied. Purpose: The purpose of this study is to examine the nurse´s approach to venepuncture and peripheral catheterization. The starting point of this study is to examine the nurse´s preparation of the child, how the nurse encourages the child´s autonomy, using of distractions and pharmacological analgesia and also how the child and its parents are cared for during the procedure. Method: Venepunctures and peripheral catheterization were observed and registered in a observational chart made for this study. The observations were performed at wards and clinics at achildren´s hospital. Results: 25 observations were performed on 18 different nurses. The observations were performed at both wards and clinics at a children´s hospital. All of the nurses used distractions and treated the children individually. All of the children received some form of pharmacological pain relief. In 17 of the situations the nurse explained the procedure to the child beforehand.In 22 of the situations the child was given the opportunity to participate and decide how the procedure was to be executed. Conclusion: The conclusion of this study is that nurses at the Hospitalare working with an evidence-based approach to venepuncture and peripheral catheterization. Further research is required to determine if nurses inother health facilitiesare working evidence-based or not

Mer än ett stick : Sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter på barn

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer venkateter. Metod: Venös provtagning och insättning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus. Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer. Observationerna genomfördes på både avdelningar och mottagningar på ett större barnsjukhus. Alla sjuksköterskorna använde sig av distraktioner och hade ett individuellt anpassat bemötande. Alla barn fick någon form av farmakologisk smärtlindring. I 17 av situationerna förberedde sjuksköterskan barnet genom att gå igenom hur proceduren gick till och i 22 situationer fick barnet vara med och bestämma. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskor på det barnsjukhus där studien genomfördes arbetar evidensbaserat i sitt tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av en perifer venkateter. Vidare forskning skulle behövas för att undersöka hur sjuksköterskor på andra vårdinstanser som exempelvis barnspeciallistmottagningar arbetar.Introduction: For children, hospitalization and all the means of examinations and treatments are often perceived as threatening and unpleasant. Venepunctures and peripheral catheterization belong to the procedures considered the most stressful and painful. There are plenty of evidence-based methods to alleviate children's distress and pain during these procedures, but it is unclear to what extent these methods are applied. Purpose: The purpose of this study is to examine the nurse´s approach to venepuncture and peripheral catheterization. The starting point of this study is to examine the nurse´s preparation of the child, how the nurse encourages the child´s autonomy, using of distractions and pharmacological analgesia and also how the child and its parents are cared for during the procedure. Method: Venepunctures and peripheral catheterization were observed and registered in a observational chart made for this study. The observations were performed at wards and clinics at achildren´s hospital. Results: 25 observations were performed on 18 different nurses. The observations were performed at both wards and clinics at a children´s hospital. All of the nurses used distractions and treated the children individually. All of the children received some form of pharmacological pain relief. In 17 of the situations the nurse explained the procedure to the child beforehand.In 22 of the situations the child was given the opportunity to participate and decide how the procedure was to be executed. Conclusion: The conclusion of this study is that nurses at the Hospitalare working with an evidence-based approach to venepuncture and peripheral catheterization. Further research is required to determine if nurses inother health facilitiesare working evidence-based or not

Mer än ett stick : Sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter på barn

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer venkateter. Metod: Venös provtagning och insättning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus. Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer. Observationerna genomfördes på både avdelningar och mottagningar på ett större barnsjukhus. Alla sjuksköterskorna använde sig av distraktioner och hade ett individuellt anpassat bemötande. Alla barn fick någon form av farmakologisk smärtlindring. I 17 av situationerna förberedde sjuksköterskan barnet genom att gå igenom hur proceduren gick till och i 22 situationer fick barnet vara med och bestämma. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskor på det barnsjukhus där studien genomfördes arbetar evidensbaserat i sitt tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av en perifer venkateter. Vidare forskning skulle behövas för att undersöka hur sjuksköterskor på andra vårdinstanser som exempelvis barnspeciallistmottagningar arbetar.Introduction: For children, hospitalization and all the means of examinations and treatments are often perceived as threatening and unpleasant. Venepunctures and peripheral catheterization belong to the procedures considered the most stressful and painful. There are plenty of evidence-based methods to alleviate children's distress and pain during these procedures, but it is unclear to what extent these methods are applied. Purpose: The purpose of this study is to examine the nurse´s approach to venepuncture and peripheral catheterization. The starting point of this study is to examine the nurse´s preparation of the child, how the nurse encourages the child´s autonomy, using of distractions and pharmacological analgesia and also how the child and its parents are cared for during the procedure. Method: Venepunctures and peripheral catheterization were observed and registered in a observational chart made for this study. The observations were performed at wards and clinics at achildren´s hospital. Results: 25 observations were performed on 18 different nurses. The observations were performed at both wards and clinics at a children´s hospital. All of the nurses used distractions and treated the children individually. All of the children received some form of pharmacological pain relief. In 17 of the situations the nurse explained the procedure to the child beforehand.In 22 of the situations the child was given the opportunity to participate and decide how the procedure was to be executed. Conclusion: The conclusion of this study is that nurses at the Hospitalare working with an evidence-based approach to venepuncture and peripheral catheterization. Further research is required to determine if nurses inother health facilitiesare working evidence-based or not