Reading aloud as a language development tool in preschool. : Interviews with preschool teacher about the importance of reading aloud in teaching.

The preschool's activities have a long tradition of reading aloud to children asa daily activity, usually as a rest for the children in the middle of the day. Thepurpose of this study is to shed light on how the teachers use children's literature from a language development perspective. Through interviews with preschool teachers, it has emerged that this language development work is something that differs partly between departments at a preschool but also in whatthe teacher in question has for knowledge in the area and the individual teacher's own interest. Several teachers want to work more with reading aloudsituations that have a focus on language development, this is because previousresearch has shown that early introduction of language development activitiesin preschools is crucial and will benefit all children to further develop the necessary language skills for future success. But due to large groups of childrenand lack of time this is hard to performe.Förskolans verksamhet har en lång tradition av högläsning för barn som endaglig aktivitet, oftast då som en vila för barnen mitt på dagen. Syftet meddenna studie är att belysa hur förskollärare beskriver att man använder sig avbarnlitteratur ur ett språkutvecklande perspektiv, utifrån deras syn om högläsning som språkutvecklande verktyg. Genom intervjuer med förskollärare hardet framkommit att detta språkutvecklande arbete är någonting som skiljer sigdels mellan avdelningar på en förskola men även på vad läraren i fråga har förkunskap inom området samt den enskilda lärarens egna intresse. Stora barngrupper och tidsbrist är det som nämns som hinder i vardagen för att få tillhögläsningssituationer med fokus på språkutveckling. Detta eftersom tidigareforskning har visat att tidig introduktion av språkutvecklingsaktiviteter i förskolor är avgörande och kommer att gynna alla barn att vidareutveckla nödvändiga språkkunskaper för framtida framgång.

Den förändrade livsstilen - Personers upplevelse av att leva med stomi : Beskrivande litteraturstudie

Introduktion: Vid en skada eller sjukdom i mag-tarmkanalen kan inläggning av stomi behövas. Genom kirurgi skapas en öppning mellan tarm och bukväggen och därmed skapar man en ny tömningsväg - en så kallad stomi. För att personer ska kunna axla tillvaron med en stomi krävs det att sjuksköterskan har adekvata kunskaper om stomiutrustning, stomivård, hur det är att leva med stomi och stomikomplikationer. Sjuksköterskans roll är att hjälpa och undervisa personer som är i en krissituation på grund av sjukdom och medicinsk behandling.   Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelse av att leva med stomi.   Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, varav åtta är kvalitativa och tre är kvantitativa.   Huvudresultat: Resultatet visade att stomiopererade upplevde en förändrad syn på sin kroppsbild, de hade komplikationer som läckage och okontrollerbara gasavgångar som upplevdes med skam och en förlust av kontroll. Detta upplevdes inverka på det sociala livet som påverkats drastiskt och bidrog till att många isolerade sig under den första perioden efter stomikirurgin, medan andra upplevde det som en positiv förändring som skapat en stabilare vardag och ett socialare liv. Det upplevdes en oro för hur den förändrade kroppen skulle påverka eventuella partners. Bristen på information upplevdes påverka egenvårdshanteringen när de senare återgick till hemmet. Kost och aktiviteter upplevdes förändras efter de fått stomin.   Slutsats: Att få en stomi upplevdes som en stor förändring i varje persons liv. De påverkades på många olika sätt och det blev för många en upplevelse av begränsning i kroppsuppfattning, sexualitet, egenvård och socialt. Ofta upplevdes rädsla, oro och skam. Studier visar att stöd, information och kunskap underlättar för personer att anpassa sig till livet med stomi. Sjuksköterskan kan i sin yrkesprofession genom att ha kunskap om detta, bemöta dessa personer med en bättre förståelse för hur upplevelsen av att leva med stomi hanteras

Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med självskadebeteende : En kvalitativ intervjustudie

Allt fler människor lider av psykisk ohälsa vilket resulterat i att det numera beskrivs som en folksjukdom. Självskadebeteende definieras inte som en sjukdom utan ses som en handling för att lindra ett outhärdligt psykiskt lidande. Detta innebär att ambulanspersonal vårdar fler patienter med självskadebeteende och mötet med dessa ses ofta som utmanande. Anledningen beskrivs vara bristande kunskap samt att strategier och tillvägagångssätt att bemöta patienten stundtals saknas, patienten kan genom detta känna sig missförstådd och förbisedd. Genom att belysa upplevelserna hos ambulanssjuksköterskor vilka regelbundet möter patienter med självskadebeteende, finns ett värde av att se om erfarenheterna skiljer sig från tidigare studier. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med självskadebeteende. Metoden som valts är en semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Sex ambulanssjuksköterskor från Skaraborg med deltidsanställning inom Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR) intervjuades. Resultatet beskrivs med åtta underkategorier och de tre kategorier. Upplevelsen av att möta patienten bakom självskadan, När patientmötet tar en annan riktning och Förståelsen för patientens situation. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan upplever en utvecklad förmåga att möta patienter med självskadebeteende sedan de börjat arbeta inom PPR. Att arbeta tillsammans med en psykiatrisjuksköterska upplevs som lärande och tryggt. De upplever en ökad förståelse och kunskap om varför patienter utför självskadehandlingar. Dock beskrivs en kunskapsbrist gällande mötet med patienterna och en känsla av frustration över att inte alltid kunna hjälpa dem. Slutsatsen är att ambulanssjuksköterskan inom PPR tillsammans med en psykiatrisjuksköterska skapar ett tvärprofessionellt team som gynnar patientmötet. Dock är det av stor vikt att ambulanssjuksköterskan inhämtar ytterligare kunskap kring patienter med självskadebeteende för att bättre förstå patientens behov och kunna erbjuda en bättre och säkrare vård

Funktion hos markbaserade reningsanläggningari fält, komplettering

Projektet ”Funktion hos markbaserade reningsanläggningar i fält, komplettering” har haft som syfte att komplettera projektet ”Funktion hos markbaserade renings­anläggningar i fält” som gick ut på att utvärdera funktionen hos markbaserade renings­anläggningar – infiltrationer och markbäddar med och utan biomoduler och/eller fosforavlastning. Med hjälp av fortsättningsprojektet ökade antalet inventerade anläggningar från 101 till 157. Liksom tidigare projekt ska detta projekt ge en ögonblicksbild över hur markbäddar och infiltrationer fungerar i fält – mot bakgrund av att erfarenheter från flera håll har pekat på att det förekommer funktionsproblem som igensättningar och nedsatt rening hos denna anläggningstyp. Syftet är att komplettera projektet för att göra underlaget mer statistiskt säkert (större antal mätningar) och mer representativt med avseende på de olika förutsättningar som kan finnas i Sverige. Resultatet visar att 8 % av anläggningarna hade mycket höga nivåer av vatten (≥ 11 cm) och 9 % hade mycket höga nivåer av slam (≥ 5 cm) i spridarrören. Det finns indikationer på samband mellan mycket höga nivåer av vatten i spridarrör och funktionsfel  i form av höga vattennivåer i andra delar av anläggningen, eller funktionsfel som framkommit av kommentarer. Även för mycket höga nivåer av slam finns vissa indikationer på att det är kopplat till olika funktionsfel, dock är dessa samband inte lika tydliga. Något höga nivåer av slam (2–5 cm) och vatten (3–11 cm) verkar inte ha lika starka samband med funktionsfel. Studien indikerar att större vattenbelastande installationer, t.ex. badkar större än 300 liter eller vattenreningsfilter som backspolar stora mängder vatten, inte bör släppas ut till avloppsanläggningen samt att det är viktigt att anläggningen byggs enligt den storlek som är angiven i tillståndet. Den statistiska analysen som utförts i studien tyder också på att anläggningens ålder kan vara en ”naturlig” orsak till mycket höga vattennivåer. Enligt SGU:s databas låg grundvattennivåerna under tiden för inspektionerna mycket under det normala eller under det normala (SGU 2018). Utifrån givna kriterier i projektet bedöms andelen anläggningar som inte klarar kraven på en meter till grundvattnet vara 7 %.  För 53 % är det dock osäkert om kraven uppfylls eftersom det saknas kontroll­punkter som bedöms som tillförlitliga eller så ligger kontrollpunkten på för långt avstånd för att bedömas som relevant. Utan en sådan kontrollpunkt är det svårt att följa upp om avståndet till grundvattennivån ligger inom riktlinjen på en meter. Det är viktigt att komma ihåg att de inspektioner som utförts endast ger en ögonblicks­bild av anläggningen och inte anläggningens funktion över tid. Att följa några anläggningar under en längre period skulle ge en bättre bild av funktionen över tid och en bättre uppfattning om hur slam- och vattennivåer kan variera i olika delar och  vid olika årstider. Det saknas även undersökningar om hur t.ex. olika nivåer av slam och vatten i spridarrör påverkar reningseffekten i anläggningen samt effekten av åtgärder som t.ex. spolning eller ökad ventilation. Detta behöver studeras framöver för att öka kunskapen och ge vägledning när det gäller  vilka åtgärder som kan vidtas vid olika typer av funktionsproblem.This project, Function in small on-site soil and infiltration beds for wastewater treatment in field – competition, investigated the status of small on-site soil treatment systems (STS) for wastewater in field. The project is an extension of a former project, “Function in small on-site soil and infiltration beds for wastewater treatment in field” where 101 were inspected. Together with 56 inspections from this project there were a total of 157 filed inspections. The purpose of the study was to find out if there were any common problems in STS and to suggest if they could be prevented. This after that several projects pointed out the occurrence of functional problems, such as clogging and decreasing purification in STS. This study is a supplement to the prewires project to make the quantity more statistically safe (larger number of measurements) and more representative regarding the different conditions that may exist in Sweden. The result shows that 8% of the STS had very high levels of water (≥ 11 cm) and 9% had very high levels of sludge (≥ 5 cm) in the distribution pipes. There are indications of correlations between very high levels of water in the distribution pipe and high water levels in other parts of the plant, which suggest that the plant is not working as it should. High levels of water can also be connected to functional faults that have arisen from the comments observed in the field and noted in field protocols.  For very high levels of sludge, there are some indications of relationships of various malfunctions, however, these connections are not as clear. Slightly high levels of sludge (2–5 cm) and water (3–11 cm) do not seem to have as strong connection with malfunction. The study also indicates that greater water-loading installation, e.g. baths larger than 300 liters or water purification filters that rinse large amounts of water, should not be led to the STS, and that it is important that the plant is built according to the size specified in the permit. The statistical analysis carried out in the study also indicates that the age of the plant can be a "natural" cause for very high water levels. According to the SGU database, the groundwater levels during the time of inspections were much below normal or below normal (SGU 2018). Based on given criteria in the project, about 7% of the STS in the study did not meet the requirements of one meter between the distribution pipe and the groundwater. Due to unreliable control points for groundwater it was uncertain whether the requirements were met or not for 53% STS. Without a reliable control point, it is difficult to follow up the distance between the distribution pipe and the current groundwater level. It is important to remember that the performed inspections only provide a momentary-view of the STS and not the operation of the STS over time. Following some STS over a longer period would give a better picture of the function over time and a better idea of how sludge and water levels can vary in different parts and with different seasons. There are also no studies on how, for example, different levels of sludge and water in distribution pipes affect the purification process in the STS. This needs to be studied in the future to increase knowledge and provide guidance on what measures can be taken in different types of functional problems

Bilder i barnlitteraturen : En studie av bildens betydelse för elevernas förståelse för textinnehållet i bilderböcker i årskurs F-3

Bilderna i skönlitterära barnböcker har en viktig roll för elevers läsförståelse och är inte enbart dekorativa. Forskning pekar på att bilden kan vara avgörande för förståelsen av bokens innehåll i de fall där eleven inte förstått texten fullt ut. Denna studie har utgått från att bilden har betydelse för läsförståelsen men syftet med studien är att ta reda på vilken funktion bilden kan ha utifrån att bilderböcker inte är lika utan kan delas upp i fem olika kategorier. Vi har valt att fokusera på två av dessa fem kategorier. Studien är gjord i en årskurs tre där ena halvan av klassen har haft tillgång till bilden under tiden de läst medan andra halvan inte haft tillgång till bilden under tiden de läst. Empirin består av standardiserade frågor samt semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar vi arbetat utifrån är: Vilken funktion har bilden för elevers läsförståelse i en kompletterande bilderbok? Vilken funktion har bilden för elevers läsförståelse i en expanderande/förstärkande bilderbok? Resultatet pekar på att bilden spelar mer eller mindre roll beroende på vilken kategori bilderboken tillhör. I en kompletterande bilderbok såg vi att bilden inte var avgörande för elevernas läsförståelse då båda grupperna hade förstått bokens innehåll ungefär lika väl. Vi märkte däremot skillnad i läsförståelsen i den expanderande/förstärkande bilderboken där de elever som inte haft tillgång till bilden gått miste om delar av bokens innehåll och därmed inte förstått bokens budskap fullt ut. Det som var intresseväckande utöver att bilden var avgörande för läsförståelsen var elevernas uppfattning, i gruppen som inte haft tillgång till bilden, att det inte behövde bilden för att förstå boken. Medan gruppen som haft tillgång till bilden såg dess fördelar för läsförståelsen. En didaktisk implikation vi kommit fram till är att bilderna fyller olika syften i olika bilderböcker och förslag på vidare forskning vore att studera de tre bilderbokskategorier som denna studie inte berör

Funktion hos markbaserade reningsanläggningari fält, komplettering

Projektet ”Funktion hos markbaserade reningsanläggningar i fält, komplettering” har haft som syfte att komplettera projektet ”Funktion hos markbaserade renings­anläggningar i fält” som gick ut på att utvärdera funktionen hos markbaserade renings­anläggningar – infiltrationer och markbäddar med och utan biomoduler och/eller fosforavlastning. Med hjälp av fortsättningsprojektet ökade antalet inventerade anläggningar från 101 till 157. Liksom tidigare projekt ska detta projekt ge en ögonblicksbild över hur markbäddar och infiltrationer fungerar i fält – mot bakgrund av att erfarenheter från flera håll har pekat på att det förekommer funktionsproblem som igensättningar och nedsatt rening hos denna anläggningstyp. Syftet är att komplettera projektet för att göra underlaget mer statistiskt säkert (större antal mätningar) och mer representativt med avseende på de olika förutsättningar som kan finnas i Sverige. Resultatet visar att 8 % av anläggningarna hade mycket höga nivåer av vatten (≥ 11 cm) och 9 % hade mycket höga nivåer av slam (≥ 5 cm) i spridarrören. Det finns indikationer på samband mellan mycket höga nivåer av vatten i spridarrör och funktionsfel  i form av höga vattennivåer i andra delar av anläggningen, eller funktionsfel som framkommit av kommentarer. Även för mycket höga nivåer av slam finns vissa indikationer på att det är kopplat till olika funktionsfel, dock är dessa samband inte lika tydliga. Något höga nivåer av slam (2–5 cm) och vatten (3–11 cm) verkar inte ha lika starka samband med funktionsfel. Studien indikerar att större vattenbelastande installationer, t.ex. badkar större än 300 liter eller vattenreningsfilter som backspolar stora mängder vatten, inte bör släppas ut till avloppsanläggningen samt att det är viktigt att anläggningen byggs enligt den storlek som är angiven i tillståndet. Den statistiska analysen som utförts i studien tyder också på att anläggningens ålder kan vara en ”naturlig” orsak till mycket höga vattennivåer. Enligt SGU:s databas låg grundvattennivåerna under tiden för inspektionerna mycket under det normala eller under det normala (SGU 2018). Utifrån givna kriterier i projektet bedöms andelen anläggningar som inte klarar kraven på en meter till grundvattnet vara 7 %.  För 53 % är det dock osäkert om kraven uppfylls eftersom det saknas kontroll­punkter som bedöms som tillförlitliga eller så ligger kontrollpunkten på för långt avstånd för att bedömas som relevant. Utan en sådan kontrollpunkt är det svårt att följa upp om avståndet till grundvattennivån ligger inom riktlinjen på en meter. Det är viktigt att komma ihåg att de inspektioner som utförts endast ger en ögonblicks­bild av anläggningen och inte anläggningens funktion över tid. Att följa några anläggningar under en längre period skulle ge en bättre bild av funktionen över tid och en bättre uppfattning om hur slam- och vattennivåer kan variera i olika delar och  vid olika årstider. Det saknas även undersökningar om hur t.ex. olika nivåer av slam och vatten i spridarrör påverkar reningseffekten i anläggningen samt effekten av åtgärder som t.ex. spolning eller ökad ventilation. Detta behöver studeras framöver för att öka kunskapen och ge vägledning när det gäller  vilka åtgärder som kan vidtas vid olika typer av funktionsproblem.This project, Function in small on-site soil and infiltration beds for wastewater treatment in field – competition, investigated the status of small on-site soil treatment systems (STS) for wastewater in field. The project is an extension of a former project, “Function in small on-site soil and infiltration beds for wastewater treatment in field” where 101 were inspected. Together with 56 inspections from this project there were a total of 157 filed inspections. The purpose of the study was to find out if there were any common problems in STS and to suggest if they could be prevented. This after that several projects pointed out the occurrence of functional problems, such as clogging and decreasing purification in STS. This study is a supplement to the prewires project to make the quantity more statistically safe (larger number of measurements) and more representative regarding the different conditions that may exist in Sweden. The result shows that 8% of the STS had very high levels of water (≥ 11 cm) and 9% had very high levels of sludge (≥ 5 cm) in the distribution pipes. There are indications of correlations between very high levels of water in the distribution pipe and high water levels in other parts of the plant, which suggest that the plant is not working as it should. High levels of water can also be connected to functional faults that have arisen from the comments observed in the field and noted in field protocols.  For very high levels of sludge, there are some indications of relationships of various malfunctions, however, these connections are not as clear. Slightly high levels of sludge (2–5 cm) and water (3–11 cm) do not seem to have as strong connection with malfunction. The study also indicates that greater water-loading installation, e.g. baths larger than 300 liters or water purification filters that rinse large amounts of water, should not be led to the STS, and that it is important that the plant is built according to the size specified in the permit. The statistical analysis carried out in the study also indicates that the age of the plant can be a "natural" cause for very high water levels. According to the SGU database, the groundwater levels during the time of inspections were much below normal or below normal (SGU 2018). Based on given criteria in the project, about 7% of the STS in the study did not meet the requirements of one meter between the distribution pipe and the groundwater. Due to unreliable control points for groundwater it was uncertain whether the requirements were met or not for 53% STS. Without a reliable control point, it is difficult to follow up the distance between the distribution pipe and the current groundwater level. It is important to remember that the performed inspections only provide a momentary-view of the STS and not the operation of the STS over time. Following some STS over a longer period would give a better picture of the function over time and a better idea of how sludge and water levels can vary in different parts and with different seasons. There are also no studies on how, for example, different levels of sludge and water in distribution pipes affect the purification process in the STS. This needs to be studied in the future to increase knowledge and provide guidance on what measures can be taken in different types of functional problems

Hur kan vi skapa en läsande framtid? : En kombinerad studie av både lärare och elevers inställning till läsning och vilka faktorer som påverkar elevernas läsmotivation.

Läsning är något centralt i alla människors liv och det pågår ständigt diskussioner om barns intresse för läsning. I PIRLS-studien från (2016) diskuterars det och visar att nästan en tredjedel av svenska elever inte tycker om att läsa. Syftet med denna studie är att undersöka sex lärares beskrivningar av metoder och material i läsundervisning samt vilka faktorer både elever och lärare anser påverkar elevers motivation till läsning i årskurs 2-3. Med hjälp av litteraturbakgrunden och tidigare forskning inom ämnet läsmotivation har studiens ramverk valts ut. Den teoretiska grunden utgår från motivationsteorin, Självbestämmandeteorin. Som belyser skillnaden mellan elevers inre motivation och yttre motivation. I studien har kvalitativa intervjuer med lärare genomförts och en kvantitativ enkätundersökning med eleverna i de intervjuade lärarnas klasser. Resultatet visade vilka undervisningsmaterial och undervisningsmetoder lärarna beskrev som betydelsefulla för läsmotivation. Lärarna beskrev att högläsning och det sociala lärandet har en stor betydelse för motivationsskapande läsning. Vidare visade resultatet vilka faktorer som eleverna beskriver som betydelsefulla för deras inställning till läsning, som exempelvis att de får välja vilken bok de ska läsa och vart de ska sitta när de läser.   Nyckelord: Läsmotivation, inre motivation, yttre motivation, lågstadiet, undervisningsmaterial, undervisningsmetoder.

ÄR DET NU LIVET BÖRJAR? : En litteraturstudie om patienters upplevelser av att leva med ett transplanterat organ

Bakgrund: Ordet organtransplantation betyder överflyttning av ett organ från en individ till en annan. Att få ett nytt organ innebär många omställningar i individens vardag. Det kan för individen innebära fysiska, sociala och psykiska problem. Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med ett transplanterat organ. Metod: Litteraturstudien grundade sig i en kvalitativ design baserad på fem självbiografiska böcker. Böckerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Fyra kategorier och elva underkategorier framkom efter analys; Nya möjligheter, Nya hinder (Ökad infektionsrisk, läkemedelsbiverkningar, en förändrad kropp, livslång läkemedelsbehandling och regelbundna sjukhusbesök), Emotionella upplevelser (Tacksamhet gentemot närstående, trygghet genom tröst och stöd från sjukvårdspersonal, känslor av sorg och tacksamhet gentemot donatorn, skuldkänslor och att födas till ett nytt liv), Gemenskap med andra transplanterade individer. Slutsatser: Att leva med ett transplanterat organ innebär en livsomvälvande upplevelse. Det ger en andra chans till livet, men det innebär även många nya risker och begränsningar. I mötet med en individ som lever med ett transplanterat organ är det viktigt att sjuksköterskan ser till dennes livsvärld, för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt

Våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet i hälso- och sjukvård - en litteraturöversikt

Introduktion: Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt hälsoproblem och utgör en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter. Vårdpersonal har som ansvar att uppmärksamma våldet samt inneha kunskap om adekvat vård för att hjälpa kvinnorna. Syfte: Syftet var att undersöka hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdpersonal.  Metod: En beskrivande design med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna som användes i litteraturöversikten hade en kvalitativ ansats där artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Popenoe et al. (2021).  Resultat: Av resultatet framkom tre huvudkategorier. Relationsbyggandet mellan kvinnan och vårdpersonal där kvinnorna tyckte att det var viktigt att etablera en tillitsfull relation till vårdpersonalen. Kvinnorna upplevde en känsla av trygghet när deras situation togs på allvar och de formella rollerna förkastades. Att inte känna sig uppmärksammad eller sedd där kvinnorna upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade till dem och bortprioriterade våldet. Kvinnorna upplevde att vårdpersonalen förstärkte deras känslor av skam och skuld. Vårdpersonalens ställningstagande där flertalet kvinnor upplevde att frågan om våldet skulle komma från vårdpersonalen för att de skulle vara villiga att dela med sig. Kvinnorna upplevde också att de inte fick hjälpen som de var i behov av.   Slutsats: Kvinnorna upplevde goda samt bristfälliga bemötanden av vårdpersonal. Flera kvinnor rapporterade om möten där de blev uppmärksammade och respekterade. Tidsbrist och brist på empati från vårdpersonal hindrade kvinnorna från att dela med sig av våldet. Flera av kvinnorna berättade hur de inte fått frågan eller den hjälp som de varit i behov av från vårdpersonal. Det behövs ökad kunskap och förståelse från hälso- och sjukvårdspersonal gällande våld i nära relation för att kunna säkerställa ett gott och tryggt bemötande. Introduction: Intimate partner violence is a global health issue and constitutes a violation of the human rights of women. Healthcare personnel are responsible for noticing the violence and having knowledge of adequate care to help the women.   Purpose: The aim was to investigate how women exposed to intimate partner violence experience the treatment of healthcare personnel.   Method: A descriptive design with literature review as the data collection method. The literature search was done in the databases PubMed and CINAHL. Articles used in this literature review have a qualitative approach where the results of the articles was analyzed with the help of Popenoe et al. (2021). Results:  The result emerged in three main categories. The relationship building between the women and the healthcare personnel where the women thought it was important to establish a relationship based on trust with the healthcare personnel. The women felt a sense of safety when their situation was taken seriously and the formal roles were reprobated. Not feeling noticed or seen where the women felt that the healthcare personnel was not listening to them and deprioritized the violence. The women then felt that the healthcare personnel reinforced their feeling of shame and guilt. The healthcare personnel stance, where the majority of women felt that the question about the violence should be asked by the healthcare personnel for them to be willing to share their story. The women also felt that they did not get the help they needed.   Conclusion: The women experienced good as well as poor treatment by the healthcare personnel. Multiple women reported having appointments where they felt noticed and respected. Lack of time and lack of empathy from the healthcare personnel prevented the women from sharing their story of violence. Several of the women stated how they had not received the question or the help they needed from the healthcare personnel. There is a desideratum for an increased knowledge and understanding from healthcare personnel regarding intimate partner violence in order to ensure good and safe treatment.

Genus i barnlitteraturen : En forskningsöversikt av hur lärare kan arbeta för att öka elevernas förståelse utifrån modern barnlitteratur

I dagens samhälle växer medvetenheten kring människors olikheter allt mer i takt med att samhällsklimatet förändras. Vi möter olika och unika typer av människor på daglig basis, både ansikte mot ansikte men också tack vare de olika medier vi omger oss med. Det blir därför mer och mer aktuellt att barnen tidigt får insikt i dessa olikheter och lär sig att ingen person är mer värd än någon annan oavsett vad hen har för kön eller sexuell läggning, vilket också lyfts i läroplanen. En väg mot detta är att arbeta med frågorna i klassrummet och genom den skönlitterära barnlitteraturen. I denna studie är syftet att undersöka vad forskning säger om genus inom modern skönlitterär barnlitteratur samt hur lärare kan arbeta med detta med sina elever för att öka deras förståelse om genus. De frågeställningar vi arbetat med är: Hur framställs genus i den moderna skönlitterära barnlitteraturen? Hur kan lärare arbeta för att öka elevernas förståelse om genus utifrån modern barnlitteratur? Vi har genom denna studie funnit att den moderna skönlitterära barnlitteraturen, i kombination med praktiska moment, kan vara ett fördelaktigt verktyg att använda då man som lärare vill arbeta med genus i klassrummet