The connection between IBS and FODMAPs

Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition SAMMANFATTNING Titel: Sambandet mellan IBS och FODMAPs En systematisk översiktsartikel Författare: Helena Hautamäki och Rebecka Bertilsson Handledare: Sofia Klingberg Examinator: Frode Slinde Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp Datum: 2013-04-10 Bakgrund: IBS (Irritable Bowel Syndrome) är en funktionell mag-tarmsjukdom, som är en vanlig åkomma i den västerländska befolkningen. Symptomen domineras av diarré, uppblåsthet, buksmärta, förstoppning, och gaser. Idag finns inga vetenskapligt baserade kostrekommendationer vid IBS, men nyligen har man identifierat faktorer i kosten som tros kunna trigga igång symptomen. Dessa är kortkedjiga kolhydrater, Fermentable Oligosaccarides Disaccarides, Monosaccarides and Polyols (FODMAPs), som ej absorberas tillräckligt i tarmen. Syfte: Att undersöka om det finns evidens för att en diet låg på FODMAPs kan lindra symptomen hos patienter med IBS. Sökväg: Sökning via databaserna PubMed, Scopus, Summon och Google Scholar. Sökord som användes var ”Irritable bowel syndrome + FODMAPs”, ”Irritable bowel syndrome + diet” och ”FODMAP and diet”. Urvalskriterier: Inklusionskriterier: Patienter diagnosticerade med IBS, ålder 18-69 år. Exklusionskriterier: Mag-tarmkirurgi, övriga magtarmsjukdomar, graviditet. Datainsamling och analys: Fem relevanta artiklar hittades varav två exkluderades då de inte matchade urvalskriterierna. De tre återstående studierna granskades med granskningsmallarna för RCT och kohort från Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU). De tre utvalda effektmåtten uppblåsthet, buksmärta och flatulens, evidensgraderades enligt riktinjer från SBU. Resultat: Två RCT-studier visade måttlig evidens för att en kostbehandling låg på FODMAPs ger symptomlindring vid flatulens och uppblåsthet. En kohortstudie visade låg evidens för samma effektmått. Baserat på samtliga studier föreligger det låg evidens för att en kostbehandling låg på FODMAPs ger symptomförbättring vid buksmärta. Slutsats: En kostbehandling låg på FODMAPs är relevant för symptomförbättring vid flatulens och uppblåsthet. Kostbehandlingen bör dock individanpassas. Mer forskning inom detta område behövs.Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition ABSTRACT Title: The connection between IBS and FODMAPs Author: Helena Hautamäki and Rebecka Bertilsson Supervisor: Sofia Klingberg Examiner: Frode Slinde Programme: Dietician study programme, 180/240 ECTS Type of paper: Examination paper, 15 hp Date: 2013-04-10 Background: IBS (Irritable Bowel Syndrome) is a functional gastrointestinal disorder, and is a common disorder in the western population. The predominant symptoms are diarrhoea, abdominal pain, bloating, constipation, and excessive flatus. Today there are no evidence based recommendations concerning dietary factors for patients diagnosed with IBS, but recently certain factors in the diet that seems to trigger the symptoms have been identified. These factors are short-chain carbohydrates, Fermentable Oligosaccharides, Disaccharides, Monosaccharides, and Polyols (FODMAPS), which are not completely absorbed in the lumen. Objective: The purpose of this systematic review article is to examine whether there are any evidence that a diet low in FODMAPs may induce improvement of symptoms in patients diagnosed with IBS. Search strategy: The literature search was performed in the databases PubMed, Scopus, Summon and Google Scholar. The keywords were “Irritable bowel syndrome + FODMAPs”, “Irritable bowel syndrome + diet” and “FODMAP and diet”. Selection criteria: The inclusion criteria were patients diagnosed with IBS between the ages 18 and 69. The exclusion criteria were surgery made in the gastrointestinal tract, other gastrointestinal dysfunctions and pregnancy. Data collection and analysis: Five relevant articles were found whereas two of them didn´t match the chosen selection criteria and were therefore excluded. The remaining articles were examined according to SBU guidelines. The evidence of the three chosen endpoints bloating, abdominal pain and flatulence were then examined according to the SBU guidelines. Main results: According to two RCTs there are moderate evidence that a dietary treatment low in FODMAPs gives symptom improvements in flatulence and bloating. A cohort study shows low evidence for the same endpoints. According to all the examined studies, there is low evidence that a dietary treatment low in FODMAPs improves abdominal pain for patients with IBS. Conclusions: A dietary treatment low in FODMAPs is relevant for symptom improvements of flatulence and bloating. However, the dietary treatment should be individualized, and more research is needed in this area of concern

Estetiska läroprocesser – en studie i hur det kan gynna barns vidareutveckling

Sammanfattning: Läroplanen understryker det viktiga inom estetiken, att barn får röra sig och får flera olika uttrycksformer i sitt nuvarande och framtida lärande. I denna studie undersöks estetikens roll för barns utveckling. Det granskas även om och hur estetik medvetet används inom förskolan. Genom att problematisera estetikens betydelse för förskolans pedagoger, ställdes frågan; hur används estetiska läroprocesser för att gynna barns vidareutveckling? Genom denna frågeställning kunde diskussion föras kring hur man kan medvetandegöra estetikens viktiga roll för barns utveckling. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i samspel med andra barn och vuxna. Pedagogen tar en aktiv roll för att inspirera och utmana barns lärande. Studien grundades i en kvalitativ undersökning med hjälp av parintervjuer. Sammanlagt fyra pedagoger inom förskolan har blivit intervjuade två och två kring deras kunskaper och åsikter kring estetik. Studiens metod har varit parintervjuer där fyra pedagoger svarat på frågor. Svaren analyserade vi sedan med hjälp av förskolans läroplan (011) och vad de säger om estetik, som också följdes upp av en teoretisk anknytning angående ämnet. Med hjälp av dessa fyra pedagoger samt av relevant litteratur kom det fram att båda förskolorna arbetar med estetik men hade olika arbetssätt med detta. Vidare påvisades att om man använder estetik på ett medvetet sätt, kan man gynna barns utveckling. Resultatet visade även att alla pedagoger vill utveckla det estetiska, dock har den ena förskolan mer att utveckla inom ämnet än vad den andra har. Den andra förskolan som intervjuades uttalade sig om att de arbetade med estetiska läroprocesser, medan första förskolan uttryckligen brann för och arbetade med ämnet vardagligen. De två förskolorna uttalade sig om hur leken också ingår i det estetiska där kroppen och fantasin har en viktig betydelse för barns kreativitet

"Might sound crazy, but they [the youths] get used to it" : A qualitative study about Professionals experience of youth strategies to cope with worries during societal crisis

Ungdomsåren är för många en påfrestande tid som förutom den fysiska och psykiska utvecklingen, innefattar individens hantering av inre såväl som yttre krav. En samhällskris, som coronapandemin och kriget i Ukraina, kan ses som en ytterligare påfrestning för unga att hantera. Forskning inom området har påvisat att unga använder sig av copingstrategier för att hantera svåra påfrestningar och att en stark känsla av sammanhang kan vara en motståndsresurs. Syftet med uppsatsstudien är att undersöka professionellas upplevelse av ungas hantering av samhällskriser. Utifrån detta ämnar studien besvara frågeställningarna ”Hur upplever professionella att ungas synbara oro har påverkats till följd av de senaste årens samhällskriser? ” samt ”Vilka strategier ser professionella att unga använder sig av för att hantera eventuell oro för samhällskriser?”. Uppsatsstudien har utförts med en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sju professionella, samtliga är yrkesverksamma i verksamheter med fokus på ungdomar. Respondenterna har erfarenheter av att möta unga och deras eventuella oro kopplad till samhällskriser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys och med de teoretiska utgångspunkterna copingteori och KASAM. De huvudsakliga resultaten av studien är att de professionella upplevde att unga använde sig av flera strategier för att hantera eventuell oro vid en samhällskris. De flesta strategierna visade sig vara känslofokuserade copingstrategier som exempelvis selektiv uppmärksamhet. Resultatet visar att de professionella upplevde att vissa av ungdomarna de mött kände oro kopplad till samhällskriserna, men att oron upplevdes avta inom de första dagarna. En bidragande orsak till oron kunde i resultatet härledas till ungas användning av sociala medier. I studiens resultat fann uppsatsförfattarna även att de professionella anser att de har en viktig och betydande roll för att öka tryggheten hos unga vid en samhällskris. Resultaten ger en indikation på att tillgängliga professionella, genom att bistå med resurser som socialt stöd och kunskap, kan öka ungas känsla av begriplighet och hanterbarhet och på så vis stärkas ungas KASAM. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv kan inblicken i hur unga hanterar samhällskriser, bidra till att det socialpedagogiska arbetet utvecklas för att på bästa sätt stärka de unga i samhället

"Might sound crazy, but they [the youths] get used to it" : A qualitative study about Professionals experience of youth strategies to cope with worries during societal crisis

Ungdomsåren är för många en påfrestande tid som förutom den fysiska och psykiska utvecklingen, innefattar individens hantering av inre såväl som yttre krav. En samhällskris, som coronapandemin och kriget i Ukraina, kan ses som en ytterligare påfrestning för unga att hantera. Forskning inom området har påvisat att unga använder sig av copingstrategier för att hantera svåra påfrestningar och att en stark känsla av sammanhang kan vara en motståndsresurs. Syftet med uppsatsstudien är att undersöka professionellas upplevelse av ungas hantering av samhällskriser. Utifrån detta ämnar studien besvara frågeställningarna ”Hur upplever professionella att ungas synbara oro har påverkats till följd av de senaste årens samhällskriser? ” samt ”Vilka strategier ser professionella att unga använder sig av för att hantera eventuell oro för samhällskriser?”. Uppsatsstudien har utförts med en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sju professionella, samtliga är yrkesverksamma i verksamheter med fokus på ungdomar. Respondenterna har erfarenheter av att möta unga och deras eventuella oro kopplad till samhällskriser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys och med de teoretiska utgångspunkterna copingteori och KASAM. De huvudsakliga resultaten av studien är att de professionella upplevde att unga använde sig av flera strategier för att hantera eventuell oro vid en samhällskris. De flesta strategierna visade sig vara känslofokuserade copingstrategier som exempelvis selektiv uppmärksamhet. Resultatet visar att de professionella upplevde att vissa av ungdomarna de mött kände oro kopplad till samhällskriserna, men att oron upplevdes avta inom de första dagarna. En bidragande orsak till oron kunde i resultatet härledas till ungas användning av sociala medier. I studiens resultat fann uppsatsförfattarna även att de professionella anser att de har en viktig och betydande roll för att öka tryggheten hos unga vid en samhällskris. Resultaten ger en indikation på att tillgängliga professionella, genom att bistå med resurser som socialt stöd och kunskap, kan öka ungas känsla av begriplighet och hanterbarhet och på så vis stärkas ungas KASAM. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv kan inblicken i hur unga hanterar samhällskriser, bidra till att det socialpedagogiska arbetet utvecklas för att på bästa sätt stärka de unga i samhället

Dimensionering och utformning av väntytor för cyklister vid signal

Syftet med detta FOI-projekt var att ta fram ny kunskap, råd och rekommendationer för hur väntytorna för cyklister vid signal ska dimensioneras och utformas med hänsyn till cykelflöden, korsningens funktion och signalinställning.Utformning och dimensionering av signalmagasin för korsande cykliste

C4R D 5.3.1 Sites for migration

This Deliverable presents the results of work done in Task 5.3.1. of the Capacity4Rail European Project. This document presents the objectives of the work which has been performed and also gives conclusions on how to choose real sites or corridors for presenting migration to the new railway system – infrastructure and operation, which is adaptable, automated, resilient and high-capacity.Capacity4Rai

Dålig gång fas 1: Förstudie för att förbättra gången för passagerartåg

Projektet dålig gång fas 1 är ett samarbete mellan SJ och Trafikverket och har utförts under andra halvan av år 2016. Projektet omfattas av en kartläggning om vad som behöver förbättras för att få en bättre gång för passagerartåg. Projektet bäddar för att identifiera fokusområden för huvudprojektet dålig gång. För en detaljerad information om detta projekt se projektplan: FAS 1, delprojekt till Etablera systematiskt arbetssätt för att förbättra gångkomfort för passagerartåg. Projektet har haft en budget på ca 100 000 SKR (TRV) och ca 100 000 SKR (SJ). Informationen till denna utredning kommer från tidigare utredningarna och erfarenheter av problemet bl.a. med dålig gång i Hallandsåsen. Projektet har tagit fram nuläget när rapportering av dålig gång sker (bilaga 1 och 3) och hur man kan förbättra diagnosen och underhållet av fordon och infrastrukturer för att motverka dålig gång (bilaga 2). Denna rapport svara på projektspecifikationens frågeställningar, definierar gap och föreslår områden för fortsatt arbete. Antal möten har varit åtta stycken och projektet har även genererat ett antal rapporter (se nedan under rubriken: rapporter genererade under arbetet). Förstudien visar på 11 olika områden där man lämpligen behöver jobba vidare, se fortsatt arbete. Av dessa förslår denna förstudie att man jobbar vidare med följande aktiviteter: 1-9. Aktiviteterna 10-11 är behandlade i andra projekt.Etablera systematiskt arbetssätt för att förbättra gångkomfort för passagerartåg -dålig gån

Storskalig nätverksestimering Utvärdering av en ny metod för glesa nätverk

Partiell korrelation mellan variabler kan implicit erhållas genom precisionsmatrisen. För att estimera denna kan den empiriska kovariansmatrisen inverteras. Problem uppstår när antalet variabler p är större än antalet observationer n, eftersom kovariansmatrisen då får låg rang och inte kan inverteras. Tidigare metoder för att lösa detta problem är osäkra och därför har en metod vid namn k-glasso utvecklats. I oktober 2017 publicerades artikeln “Improving the Graphical Lasso Estimation for the Precision Matrix Through Roots of the Sample Covariance Matrix” [1], där k-glasso presenterades. I artikeln konstaterades att denna metod presterar bättre än föregående metoder. Syftet med denna studie var att undersöka hur väl k-glasso presterar i att estimera stora glesa precisionsmatriser som liknar nätverk från tillämpningar. I simuleringen genererades två blockdiagonala precisionsmatriser för olika värden på p, där de underliggande nätverken hade en fördelning av typ scale-free. Dessutom undersöktes en nätverksmodell från originalartikeln i två variationer. Den k:te roten ur den empiriska kovariansmatrisen beräknades genom att ta k-roten ur diagonalen i dess egenvärdesdekomposition. R-funktionen huge() användes för att beräkna k-glassoestimaten. Sedan transformerades estimatet tillbaka genom att upphöja estimatet till k. Genom 100 replikat beräknades ett medelvärde för olika utvärderingsmått. Metoden applicerades även på verklig cancerdata. Resultaten från denna studie var inte samstämmiga med originalartikelns resultat. Slutsatsen av den här studien är att metodens prestation verkar vara databeroende

Initiation of antihypertensive drugs to patients with confirmed COVID-19-A population-based cohort study in Sweden

Purpose Hypertension is an important risk factor for severe outcomes in patients with COVID-19, and antihypertensive drugs may have a protective effect. However, the pandemic may have negatively impacted health care services for chronic diseases. The aim of this study was to assess initiations of antihypertensive medicines in patients infected by COVID-19. Methods A cohort study including all Swedish residents 20-80 years old with a COVID-19 positive test compared with an unexposed group without COVID-19 matched for age, sex, and index date (date of confirmed COVID-19). Data were collected within SCIFI-PEARL, a study including linked data on COVID tests, hospital diagnoses, dispensed prescriptions, and socioeconomic data from Swedish national registers. Initiations of different antihypertensive drugs were studied from March 2020 until October 2020. Associations between COVID-19 and initiation of antihypertensives were assessed by a multivariable Cox proportional hazards model. Results A total of 224 582 patients (exposed and unexposed) were included. After adjusting for cardiovascular comorbidities and education level, ACEi was the most commonly initiated antihypertensive agent to patients with COVID-19. Hazard ratio and 95% confidence interval for initiation of drug therapy was 1.83 [1.53-2.19] for ACEi, followed by beta-blockers 1.74 [1.55-1.95], calcium channel blockers 1.61 [1.41-1.83], angiotensin receptor blockers 1.61 [1.40-1.86], and diuretics 1.53 [1.32-1.77]. Conclusion All antihypertensive medicines were initiated more frequently in COVID-19 patients. This can either be associated with hypertension caused by the COVID-19 infection, more frequent diagnosis of hypertension among people with COVID-19 since they consult health care, or residual confounding factors not adjusted for in the study

Glycemic control and outcome after carotid intervention in patients with T2D : A Swedish nationwide cohort study

AIMS: To investigate the association between glycemic control and outcome in people with type 2 diabetes (T2D) after carotid intervention due to carotid stenosis.METHODS: Observational nationwide population-based cohort study using inverse probability treatment weighting (IPTW) and Cox regressions with covariates, that is, 4 stepwise models, investigating the relationship between terciles of glycated hemoglobin (HbA1c) levels and stroke or death.RESULTS: 1115 subjects with T2D undergoing carotid intervention were included during Jan 1st 2009 to Dec 31st 2015. Divided into terciles, with a mean HbA1c level of 44 (tercile 1), 53 (tercile 2), and 72 (tercile 3) mmol/mol. By using IPTW and Cox regression, each model was stepwise introduced for the investigating of relative risks, that is, hazard ratios (HRs) with associated 95% confidence intervals (CI). There was a significant increased risk for stroke or death, in every model observed for tercile 3, compared to tercile 1: HR for model 4: 1.35 (95% CI 1.02-1.78). No difference for stroke or death within 30 days was observed between the groups.CONCLUSION: Poor glycemic control in people with T2D after carotid intervention is associated with an increased long-term risk for stroke or death