Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet
Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition
SAMMANFATTNING
Titel: Sambandet mellan IBS och FODMAPs
En systematisk översiktsartikel
Författare: Helena Hautamäki och Rebecka Bertilsson
Handledare: Sofia Klingberg
Examinator: Frode Slinde
Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp
Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp
Datum: 2013-04-10
Bakgrund: IBS (Irritable Bowel Syndrome) är en funktionell mag-tarmsjukdom, som är en vanlig
åkomma i den västerländska befolkningen. Symptomen domineras av diarré, uppblåsthet,
buksmärta, förstoppning, och gaser. Idag finns inga vetenskapligt baserade
kostrekommendationer vid IBS, men nyligen har man identifierat faktorer i kosten som tros
kunna trigga igång symptomen. Dessa är kortkedjiga kolhydrater, Fermentable Oligosaccarides
Disaccarides, Monosaccarides and Polyols (FODMAPs), som ej absorberas tillräckligt i tarmen.
Syfte: Att undersöka om det finns evidens för att en diet låg på FODMAPs kan lindra
symptomen hos patienter med IBS.
Sökväg: Sökning via databaserna PubMed, Scopus, Summon och Google Scholar. Sökord som
användes var ”Irritable bowel syndrome + FODMAPs”, ”Irritable bowel syndrome + diet” och
”FODMAP and diet”.
Urvalskriterier: Inklusionskriterier: Patienter diagnosticerade med IBS, ålder 18-69 år.
Exklusionskriterier: Mag-tarmkirurgi, övriga magtarmsjukdomar, graviditet.
Datainsamling och analys: Fem relevanta artiklar hittades varav två exkluderades då de inte
matchade urvalskriterierna. De tre återstående studierna granskades med granskningsmallarna för
RCT och kohort från Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU). De tre utvalda
effektmåtten uppblåsthet, buksmärta och flatulens, evidensgraderades enligt riktinjer från SBU.
Resultat: Två RCT-studier visade måttlig evidens för att en kostbehandling låg på FODMAPs
ger symptomlindring vid flatulens och uppblåsthet. En kohortstudie visade låg evidens för
samma effektmått. Baserat på samtliga studier föreligger det låg evidens för att en kostbehandling
låg på FODMAPs ger symptomförbättring vid buksmärta.
Slutsats: En kostbehandling låg på FODMAPs är relevant för symptomförbättring vid flatulens
och uppblåsthet. Kostbehandlingen bör dock individanpassas. Mer forskning inom detta område
behövs.Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg
Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition
ABSTRACT
Title: The connection between IBS and FODMAPs
Author: Helena Hautamäki and Rebecka Bertilsson
Supervisor: Sofia Klingberg
Examiner: Frode Slinde
Programme: Dietician study programme, 180/240 ECTS
Type of paper: Examination paper, 15 hp
Date: 2013-04-10
Background: IBS (Irritable Bowel Syndrome) is a functional gastrointestinal disorder, and is a
common disorder in the western population. The predominant symptoms are diarrhoea,
abdominal pain, bloating, constipation, and excessive flatus. Today there are no evidence based
recommendations concerning dietary factors for patients diagnosed with IBS, but recently certain
factors in the diet that seems to trigger the symptoms have been identified. These factors are
short-chain carbohydrates, Fermentable Oligosaccharides, Disaccharides, Monosaccharides, and
Polyols (FODMAPS), which are not completely absorbed in the lumen.
Objective: The purpose of this systematic review article is to examine whether there are any
evidence that a diet low in FODMAPs may induce improvement of symptoms in patients
diagnosed with IBS.
Search strategy: The literature search was performed in the databases PubMed, Scopus,
Summon and Google Scholar. The keywords were “Irritable bowel syndrome + FODMAPs”,
“Irritable bowel syndrome + diet” and “FODMAP and diet”.
Selection criteria: The inclusion criteria were patients diagnosed with IBS between the ages 18
and 69. The exclusion criteria were surgery made in the gastrointestinal tract, other
gastrointestinal dysfunctions and pregnancy.
Data collection and analysis: Five relevant articles were found whereas two of them didn´t
match the chosen selection criteria and were therefore excluded. The remaining articles were
examined according to SBU guidelines. The evidence of the three chosen endpoints bloating,
abdominal pain and flatulence were then examined according to the SBU guidelines.
Main results: According to two RCTs there are moderate evidence that a dietary treatment low
in FODMAPs gives symptom improvements in flatulence and bloating. A cohort study shows
low evidence for the same endpoints. According to all the examined studies, there is low evidence
that a dietary treatment low in FODMAPs improves abdominal pain for patients with IBS.
Conclusions: A dietary treatment low in FODMAPs is relevant for symptom improvements of
flatulence and bloating. However, the dietary treatment should be individualized, and more
research is needed in this area of concern
