72 research outputs found

    The use of multiplex platforms for absolute and relative protein quantification of clinical material

    Get PDF
    Abstract When introducing multiplex platforms to measure protein content in precious clinical material there is an increased risk of cross reactivity, loss of sensitivity as well as accuracy. In this paper, four multiplex platforms and one singleplex platform were compared by running pre- and post-treatment plasma samples from CML patients. We found a variation of absolute protein concentrations between platforms. For some of the analytes and platforms, relative differences between pre- and post-treatment samples correlated. We conclude that absolute concentrations measured by different platforms should be compared with caution and comparing relative differences could be more accurate.Peer reviewe

    Multicellular Tumour Spheroid as a model for evaluation of [(18)F]FDG as biomarker for breast cancer treatment monitoring

    Get PDF
    BACKGROUND: In order to explore a pre-clinical method to evaluate if [(18)F]FDG is valid for monitoring early response, we investigated the uptake of FDG in Multicellular tumour spheroids (MTS) without and with treatment with five routinely used chemotherapy agents in breast cancer. METHODS: The response to each anticancer treatment was evaluated by measurement of the [(18)F]FDG uptake and viable volume of the MTSs after 2 and 3 days of treatment. RESULTS: The effect of Paclitaxel and Docetaxel on [(18)F]FDG uptake per viable volume was more evident in BT474 (up to 55% decrease) than in MCF-7 (up to 25% decrease). Doxorubicin reduced the [(18)F]FDG uptake per viable volume more noticeable in MCF-7 (25%) than in BT474 MTSs. Tamoxifen reduced the [(18)F]FDG uptake per viable volume only in MCF-7 at the highest dose of 1 ÎŒM. No effect of Imatinib was observed. CONCLUSION: MTS was shown to be appropriate to investigate the potential of FDG-PET for early breast cancer treatment monitoring; the treatment effect can be observed before any tumour size changes occur. The combination of PET radiotracers and image analysis in MTS provides a good model to evaluate the relationship between tumour volume and the uptake of metabolic tracer before and after chemotherapy. This feature could be used for screening and selecting PET-tracers for early assessment of treatment response. In addition, this new method gives a possibility to assess quickly, and in vitro, a good preclinical profile of existing and newly developed anti-cancer drugs

    Plasma proteomics in CML patients before and after initiation of tyrosine kinase inhibitor therapy reveals induced Th1 immunity and loss of angiogenic stimuli

    Get PDF
    Background and aims: The simultaneous measurement of many proteins is now possible using multiplex assays. In this pilot study we investigated a total of 124 proteins in plasma from chronic myeloid leukemia (CML) patients with the purpose of identifying proteins that are differently expressed at diagnosis and after tyrosine kinase inhibitor (TKI) treatment initiation. Methods: Samples were taken from 14 CML patients at diagnosis and after three months of TKI treatment (imatinib or dasatinib). Samples were analyzed by Mesoscale Discovery, Myriad RBM MAP technology and Olink Proseek. Results: Multiple plasma proteins were differentially expressed before and after initiation of TKI therapy. Protein patterns demonstrated a possible shift towards Th1-immunity and reduced angiogenic stimuli. Further, some plasma proteins were identified that can be of potential interest to study further for biologic, prognostic or therapeutic significance such as E-selectin, uPAR, growth hormone and carbonic anhydrase IX. Conclusions: Plasma proteomics seems feasible and useful in CML patients, both for studying patterns of protein expression and for identifying single proteins differentially expressed before and after treatment. Plasma proteomics may be useful to map disease activity and biological processes. Hence, plasma proteomics can be used to understand drug mechanisms and treatment responses in CML. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.Peer reviewe

    Uppskattning av antalet exponerade för vÀg, tÄg och flygtrafikbuller överstigande ekvivalentljudnivÄ 55 dBA

    No full text
    Denna utredning Ă€r enligt vĂ„r bedömning den första i sitt slag dĂ€r man med hjĂ€lp av ett omfattande geografiskt databasunderlag gör en rikstĂ€ckande analys av antal boende utsatta för buller frĂ„n vĂ€g-, tĂ„g- och flygtrafik. En kartlĂ€ggning av hur mĂ„nga i Sverige som Ă„r 2006 exponerades för buller överstigande 55dBA ekvivalent ljudnivĂ„ vid bostad har genomförts. VĂ€gtrafik Antalet utsatta för vĂ€gtrafikbuller över 55 dBA har berĂ€knats till ca 1,73 milj. mĂ€nniskor Ă„r 2006. Vid en berĂ€kning för Ă„r 2000 var motsvarande siffra ca 1,34 milj. FörĂ€ndringen pĂ„verkas av befolkningsförĂ€ndringar samt trafikförĂ€ndringar. Befolkningsökning var ca 3 % mellan 2000 och 2006. Total trafikförĂ€ndring i hela vĂ€gnĂ€tet var ca 10 % för personbilstrafik och nĂ€rmare 30 % för tung trafik mellan Ă„r 2000 och 2006. Befolkningsökningen tillsammans med trafikförĂ€ndringen Ă€r det som pĂ„verkar slutresultatet. Tidigare utredning redovisade ca 1,46 milj. mĂ€nniskor Ă„r 2000. Dock var metoden dĂ„ helt annorlunda och betydligt mer manuell. ÅtgĂ€rder för de vĂ€rst utsatta (> 65 dB(A)) som VĂ€gverket och flera kommuner prioriterar i sin handlingsplan Ă€r ofta koncentrerade till fönster och fasadĂ„tgĂ€rder vilket inte pĂ„verkar utomhusnivĂ„erna. I detta fall har analys Ă€ven genomförts för maximal ljudnivĂ„. Antalet utsatta för vĂ€gtrafikbuller över maximal ljudnivĂ„ 70 dBA har berĂ€knats till ca 2,48 milj. mĂ€nniskor Ă„r 2000 och ca 2,56 milj. Ă„r 2006. HĂ€r Ă€r skillnaden mycket marginell. Detta beror pĂ„ att trafikflödet inte pĂ„verkar den maximala ljudnivĂ„n TĂ„gtrafik Antalet utsatta för tĂ„gtrafikbuller över 55 dBA har berĂ€knats till ca 225 000 mĂ€nniskor Ă„r 2006. HĂ€r finns ingen analys för Ă„r 2000 och uppskattningen har inte gjorts tidigare inom programomrĂ„det hĂ€lsorelaterad miljöövervakning. Flygtrafik Antalet utsatta för flygbuller över 55 dBA har berĂ€knats till ca 13 000 mĂ€nniskor Ă„r 2004-2006. HĂ€r finns ingen analys för Ă„r 2000 och uppskattningen har inte gjorts tidigare inom programomrĂ„det hĂ€lsorelaterad miljöövervakning. SamhĂ€llsekonomiska kostnader av trafikbullerstörning i boendemiljö, 2000 och 2006 De samhĂ€llsekonomiska kostnaderna av bullerexponering frĂ„n de tre trafikslagen har berĂ€knats och redovisas i sin helhet i bilaga 4. Syftet Ă€r att ge en tydligare uppfattning om hur stora samhĂ€llskostnader buller innebĂ€r utifrĂ„n aktuella och samlade data. Den samhĂ€llsekonomiska kostnaden av bullerstörning frĂ„n vĂ€gtrafiken, 55 dBA och uppĂ„t, har med hjĂ€lp av ASEK-gruppens rekommenderade kalkylvĂ€rden för buller vĂ€rderats till 1,45 mdr kr för Ă„r 2000 och till knappt 2,1 mdr kr för Ă„r 2006, prisnivĂ„ 2006. Ökningen var utan konkurrens störst i storstĂ€derna följt av förortskommunerna. För jĂ€rnvĂ€gstrafiken uppskattas kostnaderna till drygt 100 mkr och för flygtrafiken till knappt 30 mkr

    Uppskattning av antalet exponerade för vÀg, tÄg och flygtrafikbuller överstigande ekvivalentljudnivÄ 55 dBA

    No full text
    Denna utredning Ă€r enligt vĂ„r bedömning den första i sitt slag dĂ€r man med hjĂ€lp av ett omfattande geografiskt databasunderlag gör en rikstĂ€ckande analys av antal boende utsatta för buller frĂ„n vĂ€g-, tĂ„g- och flygtrafik. En kartlĂ€ggning av hur mĂ„nga i Sverige som Ă„r 2006 exponerades för buller överstigande 55dBA ekvivalent ljudnivĂ„ vid bostad har genomförts. VĂ€gtrafik Antalet utsatta för vĂ€gtrafikbuller över 55 dBA har berĂ€knats till ca 1,73 milj. mĂ€nniskor Ă„r 2006. Vid en berĂ€kning för Ă„r 2000 var motsvarande siffra ca 1,34 milj. FörĂ€ndringen pĂ„verkas av befolkningsförĂ€ndringar samt trafikförĂ€ndringar. Befolkningsökning var ca 3 % mellan 2000 och 2006. Total trafikförĂ€ndring i hela vĂ€gnĂ€tet var ca 10 % för personbilstrafik och nĂ€rmare 30 % för tung trafik mellan Ă„r 2000 och 2006. Befolkningsökningen tillsammans med trafikförĂ€ndringen Ă€r det som pĂ„verkar slutresultatet. Tidigare utredning redovisade ca 1,46 milj. mĂ€nniskor Ă„r 2000. Dock var metoden dĂ„ helt annorlunda och betydligt mer manuell. ÅtgĂ€rder för de vĂ€rst utsatta (> 65 dB(A)) som VĂ€gverket och flera kommuner prioriterar i sin handlingsplan Ă€r ofta koncentrerade till fönster och fasadĂ„tgĂ€rder vilket inte pĂ„verkar utomhusnivĂ„erna. I detta fall har analys Ă€ven genomförts för maximal ljudnivĂ„. Antalet utsatta för vĂ€gtrafikbuller över maximal ljudnivĂ„ 70 dBA har berĂ€knats till ca 2,48 milj. mĂ€nniskor Ă„r 2000 och ca 2,56 milj. Ă„r 2006. HĂ€r Ă€r skillnaden mycket marginell. Detta beror pĂ„ att trafikflödet inte pĂ„verkar den maximala ljudnivĂ„n TĂ„gtrafik Antalet utsatta för tĂ„gtrafikbuller över 55 dBA har berĂ€knats till ca 225 000 mĂ€nniskor Ă„r 2006. HĂ€r finns ingen analys för Ă„r 2000 och uppskattningen har inte gjorts tidigare inom programomrĂ„det hĂ€lsorelaterad miljöövervakning. Flygtrafik Antalet utsatta för flygbuller över 55 dBA har berĂ€knats till ca 13 000 mĂ€nniskor Ă„r 2004-2006. HĂ€r finns ingen analys för Ă„r 2000 och uppskattningen har inte gjorts tidigare inom programomrĂ„det hĂ€lsorelaterad miljöövervakning. SamhĂ€llsekonomiska kostnader av trafikbullerstörning i boendemiljö, 2000 och 2006 De samhĂ€llsekonomiska kostnaderna av bullerexponering frĂ„n de tre trafikslagen har berĂ€knats och redovisas i sin helhet i bilaga 4. Syftet Ă€r att ge en tydligare uppfattning om hur stora samhĂ€llskostnader buller innebĂ€r utifrĂ„n aktuella och samlade data. Den samhĂ€llsekonomiska kostnaden av bullerstörning frĂ„n vĂ€gtrafiken, 55 dBA och uppĂ„t, har med hjĂ€lp av ASEK-gruppens rekommenderade kalkylvĂ€rden för buller vĂ€rderats till 1,45 mdr kr för Ă„r 2000 och till knappt 2,1 mdr kr för Ă„r 2006, prisnivĂ„ 2006. Ökningen var utan konkurrens störst i storstĂ€derna följt av förortskommunerna. För jĂ€rnvĂ€gstrafiken uppskattas kostnaderna till drygt 100 mkr och för flygtrafiken till knappt 30 mkr

    Nordic CleanTechMarket Survey : A semi-qualitative survey of the Nordic Cleantech market of demands and where further support will be needed to accelerate a sustainable development and efficient use of environmental friendly technology

    No full text
    Municipalities, counties and similar public organizations represent a dominating share of negative environmental impact in society. The result of this project will, in the long run, be a major increase of awareness, followed by an increased use of new technologies and opportunities that will decrease negative environmental impact of the involved areas. This survey include areas such as waste handling, waste water purification, energy (power plants and district heating), real estate, vehicle handling, sports facilities, swimming pools, large-scale kitchens, transports, waterworks, and road building. These 12 areas all pose some kind of negative impact on our environment, through inefficient use of energy, use of chemicals and inefficient use of other resources. All 12 areas involve a large number of small and medium enterprises and their innovative products and services that make a contribution to decrease a negative impact on the environment. The survey was performed as a gap analysis with values from what was considered to be important and what was considered as reached progress in the areas concerned. The values are presented in dot- and spider-diagrams where the countries arithmetic average on respective survey area has been plotted out in respect to the gap value. The values are also aggregated into a diagram for the Nordic countries. The diagrams are reflecting the aggregated score with the total number of municipalities participating in the survey. In the result some clear observations can be made
    • 

    corecore