PERKEMBANGANPENGATURANATASFUNGSI PENGAWASAN DEWANPERWAKILAN RAKYATREPUBLIK INDONESIA

Parliament has three functions which are consisted of legislation, budgets, and oversight These three functions are stated on the Constitution, the Act and the Rules of Procedure of Parliament. This study is aimed to examine the development of regulation related to Parliament oversight. The examination would be focused on legal politics which underly on its formation and implementation. This is a normative law research which uses a descriptive explorative method. The emphasis would be addressed on aspects of legal history and comparative law. In further, it would compare all the regulation which is applied now and which has been applied before. According to this research, the oversight regulation of the Parliament has been changed (amendement) since the new order until now. Substantial changes of oversight regulations impact on oversight functions. The change occurred for four times in 1969, 1999, 2003, and 2009. It could be happened because of the amendment of Organization and the Position of Representative Institutions Act. In every amendment, the acts strengthen the oversight functions, such as add the duties, authority, and the rights. It also adds obligations to the Parliament to strengthen its oversight function. All of these acts rule the Parliament to oversight the executive regarding to the implementation of acts, budget and government policy. These development, indicate a legal political trends which strengthening of the Parliament oversight function. It can be seen from the extension of oversight right, such as sub poena rights, reduction of the president\u27s prerogative, addition of parliament body, strengthen of the individual members rights. Indeed, all of these trends rise after the amendment of the 1945 Constitution

Welcome to the Last Frontier, Professor Gardner: Alaska’s Independent Approach to State Constitutional Interpretation

Kommuner är en verksamhet som påverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintäkter som vi betalar in. Under de senaste åren har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott på bristfälliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fått konsekvenser. Det har även presenterats en rapport från Europakommissionen om att mutor är förekommande inom kommunal verksamhet även i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har används på ett felaktigt sätt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nå sina mål och det kan därför finnas ett behov förbättra ledningen av verksamheten för att åtgärda riskerna. Ett sätt att förbättra ledningen är att använda sig av riskhantering vilket är ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna. Det har genom åren arbetats fram lagar och riktlinjer om hur en bättre kontroll av verksamheten ska ske som på senare år resulterat i ett ramverk för riskhantering, “Enterprise risk management” (ERM) vilket skapades för att hantera riskerna för verksamhetens samtliga mål.   Tidigare studier har visat att ERM går att använda i kommunal verksamhet men att det saknas studier som undersöker hur det går till i en svensk miljö. Den forskning som vi har tagit del av visar att det finns behov av att anpassa riskhanteringsarbetet till den specifika verksamhet som ERM används inom och det är det den här studien ämnar förklara hur arbetet går till i en kommun. Det har även visats i forskning att det finns två delar som är viktiga för att riskhanteringen ska fungera på ett bra sätt, vilka är riskbedömningen och kommunikationen kring risker inom en verksamhet. Dessa områden kommer vi att beröra utförligare i vår studie samt att vi även kommer att beskriva om det fanns några problemområden i arbetsprocessen kring riskhantering. Vi har utifrån det formulerat följande problemformulering: Hur arbetar kommuner med riskhantering för att leda sin verksamhet? Studien genomfördes genom att intervjua nio tjänstemän som arbetar med riskhantering inom Umeå kommun. När vi analyserat den information vi samlat in genom intervjuerna kunde vi beskriva hur Umeå kommun arbetar med riskhantering och vilka problemområden som vi upplevde att de hade i sitt arbete. Umeå kommun arbetar med riskhantering genom att skapa bra förutsättningar för personalen genom att beskriva hur arbetet ska gå till i interna dokument samt att det har blivit ett större fokus på samtliga risker som påverkar målen för verksamheterna. De problemområden vi såg var att riskbedömningen ansågs vara problematisk eftersom det var svårt att avgöra hur de skulle bedömas utifrån de kriterier som fanns och att denna bedömning ofta påverkades av personliga åsikter. Ytterligare ett problemområde som vi identifierat var att det fanns behov av att förbättra kommunikationen inom kommunen vilket påverkar hur effektiv deras riskhantering är. Kommunikationen i nuläget mellan nämnderna brister vilket leder till att beslut fattas som motverkar varandra samt att det finns en risk att politikerna inte får den information de behöver för att fatta bra beslut för kommunen. Vi upplever att om dessa områden förbättras kommer Umeå kommuns riskhantering bli bättre vilket i slutändan leder till att de samhälleliga tjänster som erbjuds medborgarna kan hålla en högre kvalité

Sport rules - OK? A study of media usage in 2005

Hållbarhet är en organisationsidé som utgår från både ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner. Länge har den sociala och ekologiska dimensionen åsidosatts till fördel för den ekonomiska, då organisationer i dagens konkurrensutsatta samhälle gör vad de kan för att nå ekonomisk lönsamhet. För att skapa en balans mellan hållbarhetsbegreppets tre dimensioner har högre utbildning setts som det främsta verktyget. Dock har flera rapporter utförda av regeringen visat att svenska högskolor och universitet misslyckas med att föra in en balanserad bild av hållbarhetsarbete för att studenten ska kunna använda sina kunskaper i framtida yrke. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalvetare upplever att personalvetarutbildningen har utvecklat deras kunskaper kring att arbeta socialt hållbart, samt att få en förståelse för vilka utmaningar det finns för personalvetare att arbeta socialt hållbart i en organisation. För att besvara syftet har två frågeställningar tillämpats: Vilka kunskaper från personalvetarutbildningen anser personalvetaren att denne har mest användning för i sitt arbete? Samt, hur arbetar personalvetaren med jämställdhet, förebyggande av stress, mångfald och arbetsmiljö? Den metod som använts i studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats och sju intervjuer med yrkesverksamma personalvetare har utförts. Resultatet visar på att personalvetare inte anser sig ha fått konkreta verktyg från sin utbildning i att arbeta socialt hållbart men framhåller samtidigt att utbildning har gett dem förmågan att byta perspektiv och förstå mänskliga beteenden vilket de säger sig ha användning för i deras arbete. Vidare framställs en splittrad bild av informanternas yrkesutövning i relation till de sociala hållbarhetsaspekterna jämställdhet, mångfald, stress och arbetsmiljö. Det synliggörs även upplevelser av utmaningar med att arbeta socialt hållbart vilka anknyts till personalvetarens upplevda yrkesroll, identitet och status. De slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att informanterna trots sina upplevelser av att inte ha kunskaper för att arbeta socialt hållbart, utför handlingar med kritisk HRD som förhållningssätt vilka går att anknyta till social hållbarhet. Detta har kunnat urskiljas i informanternas redogörelser för hur de arbetar med jämställdhets-, mångfalds-, stress, - och arbetsmiljöfrågor samt de utmaningar som detta arbete medför

The Conviction of Andrea Yates: A Narrative of Denial

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap. 22 § LOU. I denna uppsats undersöks om de nationella inköpscentralerna behöver motta uppdrag från upphandlande myndigheter innan inköpscentralerna upphandlar ramavtal och hur upphandlande myndigheter blir avropsberättigade till inköpscentralernas ramavtal. Av domstolsavgöranden framgår att vissa åtgärder krävs för att en upphandlande myndighet ska bli avropsberättigad till SKI:s ramavtal. En av dessa åtgärder är att en myndighet måste lämna ett uppdrag till inköpscentralen, dels för att myndigheten ska kunna bli avropsberättigad, dels för att inköpscentralen ska få upphandla ramavtal för myndighetens räkning. Dessutom krävs att myndigheten godkänner SKI:s allmänna villkor, inte avstegsanmäler sig och att SKI anger myndigheten som avropsberättigad i förfrågningsunderlaget. En myndighet under regeringen blir däremot automatiskt avropsberättigad till SIC:s ramavtal, varför något uppdrag inte är nödvändigt. I uppsatsen tydliggörs också att trenden bland upphandlande myndigheter är att deras upphandlingskompetens försämras, något som leder till att allt fler myndigheter väljer att avropa från SKI:s ramavtal. Fler avropare per ramavtal medför att den generella oförutsebarheten att uppskatta avropsvolymer ökar. Stora ramavtal riskerar att påverka konkurrensen negativt och stå i strid med artikel 32.2 femte stycket i det klassiska direktivet, eftersom konkurrensen riskerar att förhindras, begränsas eller snedvridas genom att stora ramavtal utestänger små leverantörer från att delta i ramavtalsupphandlingarna. Små leverantörer riskerar därmed att försvinna från den offentliga marknaden. De nationella inköpscentralernas arbetssätt har fått utstå en hel del kritik för att bland annat vara oförutsebara. Av den anledningen presenteras i uppsatsen arbetsmetoder som tänkbara lösningar på detta problem. Dock tydliggörs att lösningarna varken är tillfredställande för inköpscentralerna eller gynnsamma för konkurrensen på lång sikt

The Distribution of Revenues From State-Collected Consumer Taxes

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde. Från resultatdelen kunde det utläsas att det var många olika definitioner på de genusvetenskapliga begreppen och att flertalet av pedagogerna inte hade samma syn som forskningen kring om det beror på det sociala eller det biologiska när barnen positionerar sig som pojkar eller flickor. Resultatet visade också att endast ett fåtal pedagogerna använder sig av det komplicerande och normkritiska arbetssättet med barnen och att lite fler än hälften tycker att de har tillräckligt med kunskap för att arbeta med genus. Slutsatser som kunde dras från resultaten från enkäten är att pedagogernas kompetenser i de genusvetenskapliga begreppen är på olika nivå och att de varierar väldigt mycket. Därför drog jag den slutsatsen att det är därför som det komplicerande och normkritiska arbetet inte används i arbetet med genus i förskolan. Ändå så ansåg flertalet av de pedagoger som inte arbetade med det komplicerande och normkritiska arbetet att de ändå hade tillräckligt med kunskap i genus. Kompetens i ett ämne gör att det är möjligt att ta ut svängarna, att verkligen se hur barnen gör genus i barngruppen och att ifrågasätta normer i samhället tillsammans med barnen

Default, Foreclosure, and Strategic Renegotiation

Locum AB har i uppdrag av Stockholms läns landsting att förvalta vårdens fastigheter. För att underlätta för sina hyresgäster erbjuder Locum Facility Management-tjänster dit bland annat vaktmästeri och andra kringaktiviteter ingår. För att vara förberedda på och kunna anpassa sig efter hur deras hyresgästers behov har förändrats över tid vill de utföra en kartläggning över vilka arbetsuppgifter som deras upphandlade entreprenörer gör i dagsläget och ifall det går att effektivisera dessa. Detta ledde till denna rapport- Värdeflödeskartläggning över vaktmästeritjänsteleveransen vid Rosenlunds sjukhus och Mariamottagningarna, där en värdeflödeskartläggning genomförs för att kartlägga vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören, om det går att identifiera några slöserier inom detta system och ifall dessa eventuella slöserier i går att eliminera eller minska. En värdeflödeskartläggning är ett verktyg där en verksamhets värdeflöden kartläggs med utgångspunkt med hur det ser ut i nuläget, och med ett framtaget framtida målläge med en uppfattning om hur det går att tänka sig att det borde fungera i framtiden. Med dessa som grund analyseras sedan nuläget för att identifiera slöserier, och utifrån dessa observationer och med målläget som utgångspunkt kan sedan en handlingsplan tas fram med syftet att eliminera dessa slöserier. Denna rapports fokus ligger främst på att kartlägga nuläget, och därefter analysera huruvida dessa slöserier går att minska. Rapporten ger en bild av vilka arbetsuppgifter som utförs av vaktmästerientreprenören i dagsläget, och hur dessa arbetsuppgifter utförs. Kartläggningen av vaktmästeritjänsteleveransen visade också att det fanns slöserier, men att dessa till största del berodde på anledningar som låg utanför entreprenörens kontroll. De enskilt största slöserierna som identifierades var väntan på hiss på Rosenlunds sjukhus och att vaktmästaren på Mariamottagningarna var tvungen att gå och hämta samt lämna post som skickades från hyresgästerna på ett postkontor. Rapporten ger förslag på hur dessa slöserier skulle kunna elimineras. Detta innebär att den tid som skulle kunna frigöras då skulle kunna läggas på att utföra andra arbetsuppgifter som adderar värde för hyresgästerna. I de nämnda fallen skulle dessa slöserier kunna elimineras genom förskjutna arbetstider så att aktiviteter som kräver hiss inte utförs då det är högt tryck på hissarna, samt att posten levereras och hämtas från Mariamottagningarna. Med den värdeflödeskartläggning som gjorts över nuläget på de båda vårdenheterna har beställaren av rapporten en möjlig grund att utgå ifrån för framtida arbete med att kunna erbjuda sina hyresgäster en bättre service och möjligheter till att bedriva sin verksamhet med bästa möjliga förutsättningar. Denna rapport visar också att det är möjligt att tillämpa en värdeflödeskartläggning på ett system där processerna kan variera sett över olika dagar. Detta då de modeller över hur värdeflödeskartläggningar inom administration och tjänster hittills till mestadels utförts på standardiserade stödjande processer inom tillverkningsindustrin

Fintech and Secured Transactions Systems of the Future

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger tänker kring sitt förhållningssätt i konflikter och vilka effekter de tror att förhållningssättet kan få i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer där sex pedagoger från olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhållningssätt till konflikter och varför konflikter uppstår. Något som alla deltagare belyste var att det är viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter själva. Flera olika strategier kunde ses på hur konflikthantering går till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutändan ska känna sig nöjda. Alla deltagande ansåg att konflikter är lärande men på olika plan. Bland annat handlar det om ett lärande utifrån den gemensamma respekt man bör ha mot varandra men även det sociala samspelet nämns. De slutsatser som kan dras är att konflikthantering i förskolan är en viktig del där pedagogens förhållningssätt påverkar konfliktens utgång. Att ge barnen verktyg för att klara konflikter själva ses som en bra start och en central del i konflikthantering hos deltagarna

Developments in the Law: Judicial Review of Agency Rulemaking and Adjudication

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder på att den globala matindustrin är ohållbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen är att konsumera mer närproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vår mat hamnar på bordet. Därför är det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstår på allt fler ställen runtom i världen. Syftet med detta arbete är att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna med stadsodling och frågeställningen lyder: ”Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet?” För att besvara frågeställningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, Trädgård på spåret. Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att Trädgård på spåret är en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invånare med mat är orealistiskt men att stadsodling har många andra aspekter inom hållbarhet. Stadsodling kan verka för social hållbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten. Det kan även bidra med identitet och lokalt engagemang. Även ekologisk hållbarhet kan uppstå genom att biologisk mångfald främjas och pedagogiska värden kring livsmedel och ekologi uppstår. Drivkraften bakom stadsodling är i de flesta fall inte ekonomisk och stadsodling för generering av vinst är en utmaning

Guaranteed Employment Plans

Att skapa genom att koda är ett nytt och spännande sätt att gestalta konst, lära sig att koda eller bara ha roligt. Denna rapports syfte är att utforska hur en sådan upplevelse kan göras mer interaktiv och intuitiv för användaren samt hur sådan funktionalitet kan implementeras. Som bas för detta ligger en explorativ fallstudie av det arbete som projektgruppen har utfört för att förbättra hemsidan för CodeArt. Det visar sig att ökad användarupplevelse kan uppnås med hjälp av implementation av olika verktyg och funktioner, i detta fall livekodning, versionshantering, hjälptexter och ett loggningsverktyg