Welcome to the Last Frontier, Professor Gardner: Alaska’s Independent Approach to State Constitutional Interpretation

Abstract

Kommuner är en verksamhet som påverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintäkter som vi betalar in. Under de senaste åren har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott på bristfälliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fått konsekvenser. Det har även presenterats en rapport från Europakommissionen om att mutor är förekommande inom kommunal verksamhet även i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har används på ett felaktigt sätt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nå sina mål och det kan därför finnas ett behov förbättra ledningen av verksamheten för att åtgärda riskerna. Ett sätt att förbättra ledningen är att använda sig av riskhantering vilket är ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna. Det har genom åren arbetats fram lagar och riktlinjer om hur en bättre kontroll av verksamheten ska ske som på senare år resulterat i ett ramverk för riskhantering, “Enterprise risk management” (ERM) vilket skapades för att hantera riskerna för verksamhetens samtliga mål.   Tidigare studier har visat att ERM går att använda i kommunal verksamhet men att det saknas studier som undersöker hur det går till i en svensk miljö. Den forskning som vi har tagit del av visar att det finns behov av att anpassa riskhanteringsarbetet till den specifika verksamhet som ERM används inom och det är det den här studien ämnar förklara hur arbetet går till i en kommun. Det har även visats i forskning att det finns två delar som är viktiga för att riskhanteringen ska fungera på ett bra sätt, vilka är riskbedömningen och kommunikationen kring risker inom en verksamhet. Dessa områden kommer vi att beröra utförligare i vår studie samt att vi även kommer att beskriva om det fanns några problemområden i arbetsprocessen kring riskhantering. Vi har utifrån det formulerat följande problemformulering: Hur arbetar kommuner med riskhantering för att leda sin verksamhet? Studien genomfördes genom att intervjua nio tjänstemän som arbetar med riskhantering inom Umeå kommun. När vi analyserat den information vi samlat in genom intervjuerna kunde vi beskriva hur Umeå kommun arbetar med riskhantering och vilka problemområden som vi upplevde att de hade i sitt arbete. Umeå kommun arbetar med riskhantering genom att skapa bra förutsättningar för personalen genom att beskriva hur arbetet ska gå till i interna dokument samt att det har blivit ett större fokus på samtliga risker som påverkar målen för verksamheterna. De problemområden vi såg var att riskbedömningen ansågs vara problematisk eftersom det var svårt att avgöra hur de skulle bedömas utifrån de kriterier som fanns och att denna bedömning ofta påverkades av personliga åsikter. Ytterligare ett problemområde som vi identifierat var att det fanns behov av att förbättra kommunikationen inom kommunen vilket påverkar hur effektiv deras riskhantering är. Kommunikationen i nuläget mellan nämnderna brister vilket leder till att beslut fattas som motverkar varandra samt att det finns en risk att politikerna inte får den information de behöver för att fatta bra beslut för kommunen. Vi upplever att om dessa områden förbättras kommer Umeå kommuns riskhantering bli bättre vilket i slutändan leder till att de samhälleliga tjänster som erbjuds medborgarna kan hålla en högre kvalité