Converging evidence points towards a role of insulin signaling in regulating compulsive behavior.

Obsessive-compulsive disorder (OCD) is a neuropsychiatric disorder with childhood onset, and is characterized by intrusive thoughts and fears (obsessions) that lead to repetitive behaviors (compulsions). Previously, we identified insulin signaling being associated with OCD and here, we aim to further investigate this link in vivo. We studied TALLYHO/JngJ (TH) mice, a model of type 2 diabetes mellitus, to (1) assess compulsive and anxious behaviors, (2) determine neuro-metabolite levels by 1 H magnetic resonance spectroscopy (MRS) and brain structural connectivity by diffusion tensor imaging (DTI), and (3) investigate plasma and brain protein levels for molecules previously associated with OCD (insulin, Igf1, Kcnq1, and Bdnf) in these subjects. TH mice showed increased compulsivity-like behavior (reduced spontaneous alternation in the Y-maze) and more anxiety (less time spent in the open arms of the elevated plus maze). In parallel, their brains differed in the white matter microstructure measures fractional anisotropy (FA) and mean diffusivity (MD) in the midline corpus callosum (increased FA and decreased MD), in myelinated fibers of the dorsomedial striatum (decreased FA and MD), and superior cerebellar peduncles (decreased FA and MD). MRS revealed increased glucose levels in the dorsomedial striatum and increased glutathione levels in the anterior cingulate cortex in the TH mice relative to their controls. Igf1 expression was reduced in the cerebellum of TH mice but increased in the plasma. In conclusion, our data indicates a role of (abnormal) insulin signaling in compulsivity-like behavior

TRY plant trait database – enhanced coverage and open access

Plant traits - the morphological, anatomical, physiological, biochemical and phenological characteristics of plants - determine how plants respond to environmental factors, affect other trophic levels, and influence ecosystem properties and their benefits and detriments to people. Plant trait data thus represent the basis for a vast area of research spanning from evolutionary biology, community and functional ecology, to biodiversity conservation, ecosystem and landscape management, restoration, biogeography and earth system modelling. Since its foundation in 2007, the TRY database of plant traits has grown continuously. It now provides unprecedented data coverage under an open access data policy and is the main plant trait database used by the research community worldwide. Increasingly, the TRY database also supports new frontiers of trait‐based plant research, including the identification of data gaps and the subsequent mobilization or measurement of new data. To support this development, in this article we evaluate the extent of the trait data compiled in TRY and analyse emerging patterns of data coverage and representativeness. Best species coverage is achieved for categorical traits - almost complete coverage for ‘plant growth form’. However, most traits relevant for ecology and vegetation modelling are characterized by continuous intraspecific variation and trait–environmental relationships. These traits have to be measured on individual plants in their respective environment. Despite unprecedented data coverage, we observe a humbling lack of completeness and representativeness of these continuous traits in many aspects. We, therefore, conclude that reducing data gaps and biases in the TRY database remains a key challenge and requires a coordinated approach to data mobilization and trait measurements. This can only be achieved in collaboration with other initiatives

Das Bistum Konstanz 8: Die Konstanzer Bischöfe von 1384 bis 1434

Der Band umfasst die Lebensbeschreibungen der Konstanzer Bischöfe zwischen 1384 und 1434. Es sind die Viten von acht Amtsinhabern aus einer bewegten Epoche versammelt. Zentrales Ereignis dieser Zeit war das Große Abendländische Schisma, das die westliche Kirche fast 40 Jahre lang spaltete. Das Bistum Konstanz war kurzzeitig ein Brennpunkt dieser Kirchenspaltung, nachdem 1384 auch hier zwei Obödienzen entstanden waren, deren Anhänger mit Nikolaus von Riesenburg und Mangold von Brandis sowie Burkhard von Hewen und Heinrich Bayler jeweils eigene Persönlichkeiten ins Bischofsamt brachten. Daneben waren die Bischöfe im ausgehenden 14. Jahrhundert in lokale und regionale Machtkämpfe verwickelt. Zu den wichtigsten Auseinandersetzungen gehörten das Ringen um die Macht in der Stadt Konstanz und der Konflikt zwischen den Eidgenossen und den Habsburgern um politischen Einfluss am Bodensee. Anfang des 15. Jahrhunderts eskalierte dieser Gegensatz, in den insbesondere Bischof Albrecht Blarer involviert war, auch militärisch. Schließlich zog sich die bischöfliche Verschuldung, die zu Beginn des 14. Jahrhunderts eingesetzt hatte, wie ein roter Faden durch die Jahrhunderte. Die überaus angespannten bischöflichen Finanzen wurden durch das Konzil, das von 1414 bis 1418 in Konstanz tagte, besonders belastet, da Bischof Otto von Hachberg hierfür Baumaßnahmen an der Bischofspfalz und an der Domkirche initiierte. Die Doppelbesetzung des Konstanzer Bischofsstuhls, politische Machtkämpfe, in die auch die Kirchenfürsten verwickelt waren, sowie eine immer massivere Verschuldung des Hochstifts haben die Geschichte des Bistums Konstanz an der Wende zum 15. Jahrhundert in unterschiedlicher Weise geprägt. Die Viten der Bischöfe zeigen eindrücklich, wie die einzelnen Amtsinhaber mit diesen Herausforderungen umgingen.Die digitale Ausgabe des Bandes erscheint 2025.Sabine Arend, Das Bistum Konstanz 8: Die Konstanzer Bischöfe von 1384 bis 1434 (Germania Sacra. Dritte Folge 20), Berlin/Boston 2022

Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta / Den ovissa morgondagen : En undersökning av arbetarfamiljers utsatthet i Norrköping under perioden 1900-1910

Geometrisk jordebok över Ödeshögs socken 1639-41 : Rumsliga föreställningar speglade i en karta Av Charlotta Ekman. Kartor är ett källmaterial som inte har använts så ofta av historiker. Den främsta anledningen till. det är förmodligen att det handlar om bilder där man har en viss osäkerhet inför användandet. Informationen är kodad på ett sätt som skiljer sig från det traditionella källmaterialets skrivna text och siffror. Därmed krävs också en annan metod för att tillgängliggöra den kunskap som finns att hämta. Nu är kartorna visserligen inte helt outnyttjade. Inom bebyggelsehistoria är speciellt de utförliga skifteskartoma regelmässigt använda och för kulturmiljövården är de ett viktigt hjälpmedel för att lokalisera objekt. I dessa sammanhang är det dock bara kartornas rent geografiska fakta man utnyttjar. För namnforskning har också det språkliga innehållet använts. Jag menar att det finns möjligheter att komma åt mer. Speciellt de äldre kartorna, som går att spåra tillbaka till den enskilda personen bakom deras utförande, ger möjligheter till en djupare tolkning där man kan komma åt tankestrukturer. Det är inte bara till den geografiska omgivningens faktiska förändringar kartorna kan bli en källa utan också till de inställningar till den geografiska omgivningen som människor haft och de tolkningar de har gjort av den. Värderingar och attityder speglas omedvetet i allt material som produceras. I den här uppsatsen ska jag använda mig av en samling 1600-talskartor för att undersöka vilka spår man kan se av den tidens mentala föreställningar om den rumsliga omgivningen. Ett exempel på hur dessa kartor ser ut visas på en bild längst bak i texten.Den ovissa morgondagen : En undersökning av arbetarfamiljers utsatthet i Norrköping under perioden1900-1910 Av Sofia Seifarth. Nu började för mig förnedringens tid, fast det förstod jag inte då. Det var den ovissa brödkakans tid. Det hade det alltid varit, men jag hade aldrig hunnit få så skarp känning av det, alltid fanns det något åt mig. Det blev lössens och de smutsiga förklädenas tid och skolk från skolan. Det började blåsa tattarvind över dagarna.[---] Och ingen mat hade vi den flyttdagen. Inga grannar bjöd på något. Alla var ute på var sitt släp för brödet. Ingen hade heller något att bjuda, ty det var en torsdag. Ingen i Norrköpings förstäder hade något att bjuda på dagen före avlöningen.[---] Mor hade ett paket liggande i fönsterkarmen. Jag visste vad det var i det. Två lakan. Vi skulle genom hela stan, men lakanen skulle till pantbanken inne i stan och någon mat blev det ej förrän de var där. (Moa Martinsson) Bland annat så här skildrar Moa Martinsson sin barndoms verklighet i Norrköping runt sekelskiftet. Beskrivningarna vittnar om ett liv i utsatthet och tidvis stor misär. Hur var det egentligen att vara arbetare i Norrköping vid tiden för storindustrins genombrott? Jörn Svensson har i Norrköpings historia beskrivit situationen i staden på detta sätt: Den bräckliga ekonomiska grund varpå flertalet Norrköpingsfamiljers försörjning vilade, bragtes lätt att svikta. De lågavlönade kategorierna var ovanligt talrika och de depressiva tendenserna var starkare än inom den svenska industrin som helhet. Men hur såg familjesituationen ut för de utsatta familjerna? Hur klarade de försörjningen? Var man mer utsatt i vissa åldrar? Vad hände när man var gammal och inte kunde arbeta längre? Denna uppsats behandlar arbetares utsatthet i Norrköping 1900-1910, utifrån samtida familjebeskrivningar hämtade ur Brödraföreningen i Norrköpings protokoll

Nosologic imaging of brain tumors using MRI and MRSI

Luts J., Laudadio T., Idema A.J., Simonetti A.W., Heerschap A., Vandermeulen D., Suykens J., Van Huffel S., ''Nosologic imaging of brain tumors using MRI and MRSI'', Tumors of the central nervous system. Brain tumors (Part 1), pp. 155-168, Hayat M.A., ed., 2011, Springer.status: publishe