Maximum lying bout duration affects the occurrence of shoulder lesions in sows

Shoulder lesions are caused by tissue breakdown of the skin and/or underlying tissue as a result of long lasting pressure. The lesions are commonly seen in sows during the period of lactation and contribute to poor animal welfare as well as affecting the consumers' attitudes towards the swine industry. The aim of this study was to investigate the correlation between prolonged recumbency during early lactation and development of shoulder lesions, in particular the lying bout time. Eighteen sows of Swedish Landrace were observed for 24 hours during the day of farrowing and day 2, 4, 9 and 11 after farrowing in May 2009. The data were analysed for correlations between the duration of the longest observed uninterrupted lying bout and the prevalence of shoulder lesions recorded at weaning (week 5)

Animal Welfare and Meat Quality Assessment in Gas Stunning during Commercial Slaughter of Pigs Using Hypercapnic-Hypoxia (20% CO2 2% O-2) Compared to Acute Hypercapnia (90% CO2 in Air)

Simple Summary Animals must be stunned before slaughter to avoid fear, pain, and distress. In pigs, the most extensively used method is exposure to hypercapnia (high (>80%) concentrations of carbon dioxide (CO2)). However, it produces irritation of the mucosa and a sense of breathlessness, reducing the welfare before slaughter. We investigated whether using hypercapnic-hypoxia (20% CO2 and less than 2% O-2) reduced aversion and discomfort compared to hypercapnia, and whether the quality of the stunning was adequate, meaning that no animals regain conscious after stunning. Moreover, we compared the impact of both stunning gases for meat and carcass quality. Our results suggest that both gases provoked aversion and discomfort, but these were lower in pigs stunned with the N-2 mixture compared to high CO2. On the other hand, the stun quality of the N-2 mixture was poorer than high CO2 stunning, given that more animals regained consciousness before sticking with the N-2 gas mixture. The stunning quality of the N-2 mixture, however, was improved when oxygen concentration was below 2%. Meat quality was slightly poorer in N-2 stunning compared to high CO2, with a higher percentage of carcasses showing pale, soft, and exudative pork.This study assessed aversion, stunning effectiveness, and product quality of nitrogen and carbon dioxide (CO2) mixtures used for stunning pigs. A total of 1852 slaughter pigs divided into two similar batches was assessed during routine slaughter in a Swedish commercial abattoir using either hypercapnic-hypoxia (20% CO2 and less than 2% O-2; 20C2O) or hypercapnia (90% CO2; 90C) gas mixtures. Behavioral indicators of aversion and discomfort were recorded. After exposure, the stunning quality was assessed through brainstem reflexes. After slaughter, the pH and electric conductivity of carcasses were assessed to estimate the incidence of pale, soft, and exudative (PSE) pork, and the presence of ecchymosis were inspected. Compared to 90C, pigs exposed to 20C2O showed a later (p < 0.05) onset of behaviors indicative of aversion, and a lower (p < 0.01) incidence of breathlessness. However, unconsciousness (i.e., losing posture) appeared earlier (p < 0.01) in 90C compared to 20C2O. In 90C, all (100%) pigs were adequately stunned, whereas in 20C2O a 7.4% of pigs showed signs of poor stunning, especially when oxygen concentrations were >2% (p < 0.001). The percentage of PSE carcasses was higher (p < 0.01) in 20C2O than 90C. In conclusion, compared to 90C, 20C2O reduced aversion and discomfort but showed lower stun effectiveness, especially when O-2 was above 2%, and a slightly poorer pork quality

Associations between litter size and medical treatment of sows during farrowing and lactation

Sow litter sizes have increased recently, and there is a lack of data on the effect of litter size on sow health and sow medical treatment. This study investigated associations between litter size and medical treatment of sows, using data for a 10-year period from one Swedish research farm. The data comprised 1947 litters from 655 Yorkshire sows. Association between litter size and medical treatment of sows during farrowing and lactation investigated using a multivariable multilevel logistic regression model. We found that odds of medical treatment of sows decreased for each additional piglet born up to five piglets (odds ratio 0.50, p = .002). For litter sizes >= 5, the odds for each additional piglet born (odds ratio 1.11, p < .001). Problems with milk let-down in early lactation were the main reason for treatment. Results imply that sows with very small or very large litters may be less profitable

The amount of straw for growing-finishing pigs considering the reduction of time spent in manipulative behavior

The behavior of rooting and digging is highly motivated in the pig. The motivation to perform this exploratory behavior is not reduced even after the dietary requirement has been fulfilled through feeding. The aim of this study was to identify the minimal amounts of straw needed to satisfy pig motivation for manipulation and reduce to a minimum the manipulating behavior of pigs directed toward pen mates. To determine the minimal amount of straw needed for conventional growing-finishing pigs, a study using 168 pigs provided with 7 different amounts of straw (20, 40, 60, 80, 100, 200 or 300 grams/ pig/ day) was performed. The straw was provided either once or four times per day. Behavior observations were made using focal animal sampling and continuous recording for one hour between 9 and 10 am and between 3 and 4 pm. The time spent by the pigs manipulating straw increased over 10% ranging up to 27% in all the pens receiving over 200g of straw per day compared to the range from 4-22% in pens receiving 20-100g of straw. Meanwhile, the time spent in redirected behavior decreased below 5% in all the pens receiving over 200g of straw per day. No significant differences were found when comparing pens provided with straw once or four times per day

Animal handling and stress-related behaviour at mobile slaughter of cattle

By avoiding animal transportation, mobile slaughter may have the potential to reduce animal stress. In a cross-sectional study with elements of cohort design, we investigated relationships between animal handling and stress-related animal behaviours in connection with slaughter at two Swedish slaughter plants: a newly started small-scale on-farm mobile abattoir and a relatively large-scale stationary slaughterhouse. To the stationary plant, the animals were transported on average 99 km from farms, and one third of these animals spent one night in lairage before slaughter. Data were collected during processing of 298 animals at both plants during one year. Stockperson actions and animal behaviours were observed in the driveways (2.4-7.3m long) to the stun box. Data on season, hour of day, air temperature, animal breed, animal category, animal age, carcass weight and stockperson category (plant or farm) were also collected. We used Spearman rank correlation, principal-component analysis and confirmatory factor analysis to develop a final generalised structural equation model, which contained six variables that represented observed animal backing; turning; slipping; eliminating; vocalising; and violent behaviour, regressed on a latent variable representing animal stress level. Stress level and animal behaviours were also regressed on five variables representing observed stockperson actions (touching, patting or hitting with hand; touching, patting or hitting with a tool; pushing; tail-twisting; and prodding with an electric goad) and on background variables including plant identity. The animal behaviours were modelled as counts per driveway length, clustered on farm identity. Marginal effects of stockperson actions and predictive margins of plants were calculated. The animals displayed backing and violent behaviour (kicking, goring or violent fighting) at significantly lower frequencies at the mobile plant than at the stationary one. In general, stockperson actions were significantly positively associated with animal behaviours, i.e. increased actions were associated with more frequent behaviours. Stockperson moving with tool, pushing and using electric goad were indirectly significantly associated with all animal behaviours via animal stress level. This study shows the importance of adequate cattle handling to limit pre-slaughter stress

Djurvälfärd vid mobil slakt av nötkreatur

Stark eller långvarig stress före slakt innebär sänkt djurvälfärd. En mobil slakterianläggning skulle kunna begränsa stressen bland annat genom att transporten till ett centralt beläget slakteri undviks. Under ett drygt år studerades djurvälfärden och köttkvaliteten vid slakt av nötkreatur i ett mobilt slakteri med slakt på ett storskaligt konventionellt slakteri som referens. De påvisade skillnaderna var huvudsakligen specifika för anläggningarna, snarare än generella för mobil och stationär slakt i allmänhet

Koldioxidavlivning av värphöns i inhysningsstallar

Dagens värphöns producerar ägg till en ålder av c:a 75-80 veckor, varefter flocken avlivas eller slaktas och ersätts med unga, produktiva höns. I detta sammanhang brukar man benämna de äldre djuren som ”uttjänta” eller utslagshöns. Alltsedan de senaste 60 årens utveckling av den moderna köttraskycklingen har marknaden för kött och andra produkter från värphöns försämrats. Uttjänta värphöns har också relativt skör benstomme, vilket bland annat medför köttkvalitetsproblem till följd av skador från benfragment och djurskyddsproblem kopplat till risken för frakturer i samband med utlastning och transport. I många länder har utslagshöns idag inget ekonomiskt värde, utan att göra sig av med dem innebär istället både kostnader och arbete för producenten. En flock som ska transporteras till slakt måste fångas in med hjälp av handkraft, placeras i transportburar och köras till slakteri. Dessa arbets- och kostnadskrävande moment undviks vid gasavlivning i djurstallar, där arbetet istället består i att förbereda och assistera gasning samt att plocka ut och transportera döda djur. Med gasavlivning i stallet undviks riskerna för vingbrott och andra skador till följd av insamling av djuren, lastning i lådor, transport, urlastning och hantering vid bedövning vilka utgör påtagliga risker för försämrad djurvälfärd. Ett alternativ till slakt är således att avliva uttjänta höns i de stallar där de hålls, genom att administrera gas direkt i byggnaden. Detta tillvägagångssätt har används det senaste årtiondet och var ursprungligen ett sätt att angripa problemet med storskalig avlivning av fjäderfä i samband med smittsamma sjukdomsutbrott. Koldioxidavlivning av fjäderfä har huvudsakligen studerats under förhållanden där gas administreras i mer eller mindre kontrollerad atmosfär i ett begränsat utrymme (s.k. Controlled Atmosphere Stunning/Killing, CAS/CAK), Endast ett fåtal studier behandlar situationer där gas administreras direkt i stallar. Även om det numera finns en generell acceptans av gasavlivning direkt i stallet som en jämförelsevis effektiv och djurskyddsmässigt acceptabel metod för avlivning av höns och kycklingar så finns det alltså fortfarande en hel del skillnader vad gäller detaljerna. Det handlar bland annat om vad olika forskare anser om framför allt effekten av koldioxid på djurvälfärden i förhållande till ädelgaser, betydelsen av koncentrationshöjning och inblandning av syre samt hur man bedömer relevansen av de traditionella välfärdsindikatorerna. Pågående forskning fortgår för att utöka kunskaperna inom dessa områden och med hjälp av förfinade mätmetoder stärks kunskaperna om inträdandet av medvetslöshet och död. Detta är av största vikt eftersom att indikatorerna måste bedömas i förhållande till djurens medvetandegrad. För närvarande saknas möjlighet till övervakning för att säkerställa djurvälfärden under gasavlivning. Den visuella kontrollen begränsas i praktiken till att notera att gasen sprids i byggnaden samt en bedömning av djuren efter avslutad avlivning, medan det är mycket svårt att bedöma det pågående förloppet hos enskilda djur. Genom att bättre kunna förutsäga och kontrollera gaskoncentration och spridning kan även bättre kunskap och förutsägbarhet genereras i förhållande till bedövnings- och avlivningseffekt. Detta kan i sin tur medföra möjlighet till förbättringar ur djurvälfärdssynpunkt, såväl som ur ekonomisk synpunkt, genom kostnadseffektivisering av gasningsförfarandet. Behovet av kunskapsökning inom dessa områden ligger till grund för den aktuella studien. Studier av koldioxidavlivning och mätningar utfördes vid avlivning i kommersiella stallar. På Gård 1 studerades avlivningen av uttjänta värphöns i två likartade stallar (stall 1 och 2). I stall 1 observerades hönsen och temperatur mättes på ett antal ställen. I stall 2 gjordes enbart visuella studier. På Gård 2 gjordes mätningar och observationer i samband med koldioxidavlivning av kalkoner och på Gård 3 i samband med avlivning av uttjänta värphöns. På dessa gårdar gjordes mätningar av temperaturfördelning, koldioxidhalt och övertryck vid tillförsel av koldioxid. På gårdarna 4 och 5 studerades beteendereaktioner och fördelning av gas vid avlivning med CO2 i ett av respektive gårds inhysningsstall för kommersiella värphöns, som var i slutet av sin produktion. Slutsatser och rekommendationer med avseende på tekniska aspekter Mängd gas och gasflöde • Gjorda mätningar visar på att en halt på c:a 80 % koldioxid kan åstadkommas i stallet då mängden gas beräknas enligt den idag använda texten i föreskrifterna: ”Mängden koldioxid (kg) för att uppnå 80 % koncentration kan beräknas med hjälp av formeln [stallvolym (m3) x 1,8 x 0,80]”. • Koldioxidflöden av storleksordningen 400-600 kg/min används idag. Vid val av gasflöde måste tekniskt betraktat en snabb ökning av gashalterna i stallet vägas mot tryckökning, öppningsarea till det fria och tidsförlopp för sänkning av koldioxidhalterna efter gastillförsel till följd av ofrivillig ventilation. De idag använda flödena är en kompromiss som tycks fungera relativt väl. Med tanke på bl.a. behov av öppningar och avklingning av gashalter bör lägre flöden (400 kg/min eller lägre) väljas i mindre (c:a 50 m långa) stallar och högre flöden (upp till c:a 600 kg/min) i större (c:a 100 m långa) stallar. Metod för gasinblåsning • Inblåsning i munstycken (ɸinv 37 mm) i stallets längdriktning under kraftigt tryck såsom sker idag ger vid aktuella flöden (400-600 kg CO2 per minut) upphov till en stråle med kastlängder av storleksordningen 30 m. I stallar med en längd på 40-50 m finns i ett sådant system förutsättning för att koldioxidhalterna skall öka ungefär samtidigt och med samma ökningstakt i hela stallet. • Inblåsning i munstycken (ɸinv 37 mm) i stallets längdriktning och aktuella flöden (400-600 kg CO2 per minut) innebär för långa stall (100 m) att det dröjer ett antal minuter innan koldioxidhalterna ökar i stallets bortre del. System där gasen tillförs mitt på långsidan i munstycken (T-rör) med öppningar riktade mot var sin gavel (flöden c:a 600 kg/min) kan då ge en jämnare fördelning av koldioxiden. Öppningar till det fria • Om öppningar till det fria är stora sjunker koldioxidhalterna snabbt efter avslutad gastillförsel. • Övertrycket vid tillförsel av koldioxid behöver begränsas för att undvika risk för skador. Ett lämpligt övertryck bör rimligen vara av storleksordningen 25 – 100 Pa. Enligt överslagsberäkningar ger en öppningsarea på 25 respektive 50 cm2 per kg koldioxid som tillförs per minut upphov till ett tryckfall på c:a 100 respektive c:a 25 Pa. • Om öppningar till det fria kan stängas efter avslutad tillförsel av gas kan den ofrivilliga luftomsättningen hållas låg och gaskoncentrationen kan hållas hög under lång tid. • Spårgasmätningar och teoretiska beräkningar visar på att ofrivillig ventilation ökar kraftigt med ökande vind. Om det är kraftig vind, är små öppningar, som motsvarar tryckfall på c:a 100 Pa eller något mer att föredra. • Öppningar i tak är att föredra då de jämfört med öppningar i ytterväggarna ger avsevärt lägre ofrivillig luftomsättning efter att gas slutat tillföras. En sådan lägre luftomsättning innebär att gashalterna kan hållas höga under längre tid. • Öppningar nära platsen för inblåsning av koldioxid bör om möjligt undvikas då viss ökad risk för läckage av uteluft in i stallet kan finnas i denna zon. Övrigt: • De studerade fallen tyder på att erforderlig mängd koldioxid kan beräknas felaktigt, då folk kan missförstå formeln. Om 80 % koldioxid krävs kan texten: ”Mängden koldioxid (kg) för att uppnå 80 % koncentration kan beräknas med hjälp av formeln [stallvolym (m3) x 1,44]” kanske vara bättre. • Säkerhetsaspekter är viktiga och måste beaktas. Den djurhållare som genomför koldioxidavlivning av fjäderfä måste vara väl införstådd med riskerna och kunna förmedla detta till berörd personal och andra inblandade. Slutsatser och rekommendationer med avseende på djurvälfärdsaspekter • En checklista för djurhållare som ämnar genomföra koldioxidavlivning bör tas fram och distribueras, för att säkerställa att gasavlivningar av fjäderfä i stall genomförs på ett korrekt sätt och för att undvika misstag som kan medföra onödig fara eller skaderisk för människor, andra djur eller utrustning. • Veterinärens kontrollerande funktion bör stärkas med avseende på förberedelser inför gasning, såsom manipulering av ventilation, avskärmning framför gasinförseln samt tätning för att undvika gasläckage till anslutande avdelningar. Kompetensutveckling av veterinärerna är angeläget. • Rutiner för nödsituationer borde ses över och vidareutvecklas (såsom icke fullgod avlivningseffekt efter gasning samt åtgärder vid eventuellt gasläckage till andra avdelningar). • Djur som befinner sig i området nära platsen där gas tillförs löper risk att skadas av gasstrålen och i detta samt i andra kritiska områden finns risk för mycket låga temperaturer. Behovet av att spärra av området närmast införingsröret eller vidta andra motsvarande åtgärder måste därför betonas. • Mot bakgrund av resultaten från denna och andra studier kan omfattningen av det lidande som djuren genomgår i samband med planerad koldioxidavlivning i stallet anses vara mindre i förhållande till de alternativ som innebär hantering vid insamling, lastning, transport och slakt/avlivning på annan plats än i stallet under förutsättning att gasavlivningen utförts på ett korrekt sätt. Dock kan hävdas att perioder av potentiellt • Det finns ett stort behov av fortsatt forskning för att säkerställa relevansen av idag använda välfärdsindikatorer i förhållande till inträdande av medvetslöshet. • För att i framtida forskning generera värdefulla mätningar och registreringar vid gasavlivning i stallet krävs utökat samarbete med teknisk expertis, för att bemästra problemet med köldrök. Vidare måste sådan mätutrustning användas som är tålig och väl lämpad för registrering i den extrema miljö som fjäderfästallet utgö

Effect of crate height during short-term confinement on the welfare and behaviour of turkeys

During transport from the farm to the slaughter house birds are often confined in crates with limited space. In this study we investigated how the confinement of male turkeys in crates of 40, 55 or 90 cm height for 6 h, affected the turkeys welfare. We used both behavioural observations and physiological measures and the study was carried out under experimental conditions. Thirty-six turkeys were placed singly in stationary crates for 6 h and during this time their behaviour was observed. The confinement for each bird was carried out twice on two separate occasions with around 1 week between confinements. The mean (±SE) weight of the birds in the first confinement period was 15.9 ± 0.2 kg and on the second occasion 17.3 ± 0.2 kg. Blood-samples were taken after the behaviour observations were finished and analyses of activities of creatine kinase (CK), aspartate aminotransferase (ASAT) and lactate were carried out. The heterophil:lymphocyte ratio (H:L) was also determined. The behaviour observations revealed that birds in the 40 cm crates did not perform any standing (standing with straight legs), whereas birds in 55 and 90 cm crates spent 35.4 ± 4.3 and 42.2 ± 5.8% of the time, respectively, in this position. Conversely, birds in the 40 cm crates spent significantly more time in a low standing position (standing with the legs bent) than birds in the 55 and 90 cm crates. More stepping, turning and preening was performed in the 55 and 90 cm compared to the 40 cm crates, whereas more rising attempts were made in the 40 cm crates. Crate height had no effect on the activity of ASAT or CK activity or H:L ratio. There was a significant effect of crate height on the lactate with birds in the 55 cm crates having significantly lower lactate concentrations than birds in 40 cm crates, but there was no significant difference in lactate concentration between 55 and 90 cm or between the 40 and 90 cm crates. This may indicate that there was a difference between treatments on the anaerobic activity, although the effect of sampling procedure cannot be completely excluded. Thus the degree of confinement in the crates had little influence on the physiological measures taken, although there was a large effect on the birds’ behaviour. The 40 cm crates decreased the birds possibility to move and change their positions, whereas the 55 cm crates allowed the birds to stand up and move around almost as much as if kept in free height, even if they were not able to stretch their necks while standing.During transport from the farm to the slaughter house birds are often confined in crates with limited space. In this study we investigated how the confinement of male turkeys in crates of 40, 55 or 90 cm height for 6 h, affected the turkeys welfare. We used both behavioural observations and physiological measures and the study was carried out under experimental conditions. Thirty-six turkeys were placed singly in stationary crates for 6 h and during this time their behaviour was observed. The confinement for each bird was carried out twice on two separate occasions with around 1 week between confinements. The mean (±SE) weight of the birds in the first confinement period was 15.9 ± 0.2 kg and on the second occasion 17.3 ± 0.2 kg. Blood-samples were taken after the behaviour observations were finished and analyses of activities of creatine kinase (CK), aspartate aminotransferase (ASAT) and lactate were carried out. The heterophil:lymphocyte ratio (H:L) was also determined. The behaviour observations revealed that birds in the 40 cm crates did not perform any standing (standing with straight legs), whereas birds in 55 and 90 cm crates spent 35.4 ± 4.3 and 42.2 ± 5.8% of the time, respectively, in this position. Conversely, birds in the 40 cm crates spent significantly more time in a low standing position (standing with the legs bent) than birds in the 55 and 90 cm crates. More stepping, turning and preening was performed in the 55 and 90 cm compared to the 40 cm crates, whereas more rising attempts were made in the 40 cm crates. Crate height had no effect on the activity of ASAT or CK activity or H:L ratio. There was a significant effect of crate height on the lactate with birds in the 55 cm crates having significantly lower lactate concentrations than birds in 40 cm crates, but there was no significant difference in lactate concentration between 55 and 90 cm or between the 40 and 90 cm crates. This may indicate that there was a difference between treatments on the anaerobic activity, although the effect of sampling procedure cannot be completely excluded. Thus the degree of confinement in the crates had little influence on the physiological measures taken, although there was a large effect on the birds’ behaviour. The 40 cm crates decreased the birds possibility to move and change their positions, whereas the 55 cm crates allowed the birds to stand up and move around almost as much as if kept in free height, even if they were not able to stretch their necks while standing.Peer reviewe

Intensity of Oestrus Signalling Is the Most Relevant Indicator for Animal Well-Being in High-Producing Dairy Cows

Full signalling of oestrous behaviour is vital for proper timing of AI and good reproductive performance, currently jeopardized by shorter observations of oestrus behaviour. Alternative indicators including progesterone (P4) recordings on-farm are tested. Oestrous intensity of 37 heifers (H) and 30 1st-parity dairy cows (C1) either Swedish Red (32) or Swedish Holstein (35) with high genetic potential for milk production, was studied in relation to AI. P4-levels in blood or milk were monitored on-farm at 0, 7, and 20 d post-AI with a portable ELISA reader (eProCheck800). Avoidance distance and body condition were scored at day 7, and pregnancy diagnosed by P4 (day 20) and trans-rectal palpation (day 50). More heifers (46%) than C1-cows (10%) showed standing oestrus (strongest intensity, P < 0.05), leading to higher pregnancy rate at d50 (72% versus 37% for C1, P < 0.01) and calving rate (H: 64%, C1: 33%, P < 0.05). Avoidance distances were short (<1 m), reflecting good human-animal interaction. Visually-recorded standing oestrus yielded 4.8 fold higher odds of pregnancy, respectively 4.6-fold higher odds of calving. On-farm P4-recordings had complementary value yet less accuracy. Intensity of oestrus signalling relates to animal well-being, reflected in pregnancy-to-term being a good indicator for optimal welfare in high-producing dairy cattle

The process of minimising medicine use through dialogue based animal health and welfare planning, Workshop report FIBL. In: CORE Organic project no. 1903 - ANIPLAN

The process of minimising medicine use through dialogue based animal health and welfare planning. Livestock are important in many organic farming systems, and it is an explicit goal to ensure high levels of animal health and welfare (AHW) through good management. In two previous EU network projects, NAHWOA & SAFO, it was concluded that this is not guaranteed merely by following organic standards. Both networks recommended implementation of individual animal health plans to stimulate organic farmers to improve AHW. These plans should include a systematic evaluation of AHW and be implemented through dialogue with each farmer in order to identify goals and plan improvements. 11 research institutions in 7 European countries have been involved in the ANIPLAN project with the main objective to minimise medicine use in organic dairy herds through active and well planned AHW promotion and disease prevention. The project consisted of 5 work packages, 4 of which comprised research activities building on current research projects, new applications across borders, exchange of knowledge, results and conclusions between participating countries, and adopting them to widely different contexts. International and national workshops have facilitated this exchange. In the project, animal health and welfare planning principles for organic dairy farms under diverse conditions were developed. Animal health and welfare assessments, based on the WelfareQuality parameters, were conducted in different types of organic dairy herds across Europe. Finally, guidelines for communication about animal health and welfare promotion in different settings were also developed relevant to both existing animal health advisory services or farmer groups such as the Danish Stable School system and the Dutch network program. These proceedings contain the presentations at the final workshop, which also included invited external guests. The proceedings also contain three reports which are deliverables of the project. They are focused on the process of planning for better animal health and welfare, and how farmers and facilitators manage this situation. The focus areas are animal health planning, AHW assessment using animal based parameters and development of advisory systems and farmer groups