Improvement of the internal flow at the Warehouse

Autoliv koncernen är ett högteknologiskt globalt företag med ca 42 000 anställda i 32länder världen över. Företagets vision är att drastiskt reducera trafikolyckor, trafikskadoroch olyckor med dödlig utgång. Examensarbetet utfördes på koncernens dotterbolagAutoliv Sverige AB i Vårgårda (ALS) med syftet att hitta förbättringar, som germöjligheter till en effektivare godsmottagning och utökad kapacitetsutnyttjande. ALSproducerar i huvudsak airbags och specialkomponenter och har ca 1000 anställda.Examensarbetet inleddes med en förundersökning på godsmottagningen. De metoder somanvändes har varit intervjuer, enkäter och andra uppföljningsblanketter. Enkätsvaren ochanalyserna gav information om de problem, som påverkar materialflödet pågodsmottagningen och vilka veckodagar som arbetsbelastningen var extra tungt ochstressigt. Dessutom genomfördes också transportanalys avseende inleveransfönster för attstämma av hur väl leverantörer och transportörer följer dessa.Resultatet av förundersökningen presenterades företagets referensgrupp för att besluta omexamensarbetets fortsatta inriktning. Gruppen beslutade att den fortsatta analysen skullefokusera på de svenska leverantörerna och de tre slingrutterna i Sverige. Analysenbekräftade att slingbilarna i dagsläget inte utnyttjas optimalt och har således outnyttjadkapacitet kvar, som varierar mellan 1/3 och 2/3 av lastutrymmet. Företaget kommer attarbeta vidare med optimeringsfrågan och i möjligaste mån komplettera med flera svenskaleverantörer och finslipa transportsträckorna efter att examensarbetet avslutats, vilketkommer med stor sannolikhet att resultera i kostnadsbesparingar.I samband med analys av godsmottagningen konstaterades behovet av att generelltförbättra medarbetarnas förstående för orsak och verkan av sitt handlande så att alla kanse verksamheten i ett bredare perspektiv. Det kan exempelvis handla om att förstå vilkakonsekvenser en bristfällig upphandling kan innebära för godsmottagning ochproduktionen. Organisationen är ett team där alla ska arbeta mot ett gemensamt mål ochförsöka förstå varandras arbetssätt, processer och arbetssituation. Ledning, styrning ochuppföljning är viktigt för att bland annat kunna se hur leverantörssamarbetet fungerar.Företaget har utomordentligt bra dokumentation i form av standarder hur samarbetet skase ut, men frågan är hur väl regelverket efterlevs i verkligheten.Författaren rekommenderar att ALS fullföljer uppföljning av leverantörssamarbetet ochåtgärdar de affärsrelationer som inte är tillfredsställande. Trimning av leveransfönster ärockså en möjlighet för att kunna skapa ett jämnare materialflöde, vilket dock måsteharmonisera med produktionens JIT-filosofi (Just In Time). I samband med denna analysrekommenderas också en genomgång av eventuella justeringsbehov av bemanningen pågodsmottagningen. Optimering av slingbilarna är nödvändigt för att kunna uppnåkostnadsbesparingar dels genom att upprätta mer effektiva transportsträckor och delsgenom att maximera lastvolymer genom att i möjligaste mån komplettera med flersvenska leverantörer

Improvement of the internal flow at the Warehouse

Autoliv koncernen är ett högteknologiskt globalt företag med ca 42 000 anställda i 32länder världen över. Företagets vision är att drastiskt reducera trafikolyckor, trafikskadoroch olyckor med dödlig utgång. Examensarbetet utfördes på koncernens dotterbolagAutoliv Sverige AB i Vårgårda (ALS) med syftet att hitta förbättringar, som germöjligheter till en effektivare godsmottagning och utökad kapacitetsutnyttjande. ALSproducerar i huvudsak airbags och specialkomponenter och har ca 1000 anställda.Examensarbetet inleddes med en förundersökning på godsmottagningen. De metoder somanvändes har varit intervjuer, enkäter och andra uppföljningsblanketter. Enkätsvaren ochanalyserna gav information om de problem, som påverkar materialflödet pågodsmottagningen och vilka veckodagar som arbetsbelastningen var extra tungt ochstressigt. Dessutom genomfördes också transportanalys avseende inleveransfönster för attstämma av hur väl leverantörer och transportörer följer dessa.Resultatet av förundersökningen presenterades företagets referensgrupp för att besluta omexamensarbetets fortsatta inriktning. Gruppen beslutade att den fortsatta analysen skullefokusera på de svenska leverantörerna och de tre slingrutterna i Sverige. Analysenbekräftade att slingbilarna i dagsläget inte utnyttjas optimalt och har således outnyttjadkapacitet kvar, som varierar mellan 1/3 och 2/3 av lastutrymmet. Företaget kommer attarbeta vidare med optimeringsfrågan och i möjligaste mån komplettera med flera svenskaleverantörer och finslipa transportsträckorna efter att examensarbetet avslutats, vilketkommer med stor sannolikhet att resultera i kostnadsbesparingar.I samband med analys av godsmottagningen konstaterades behovet av att generelltförbättra medarbetarnas förstående för orsak och verkan av sitt handlande så att alla kanse verksamheten i ett bredare perspektiv. Det kan exempelvis handla om att förstå vilkakonsekvenser en bristfällig upphandling kan innebära för godsmottagning ochproduktionen. Organisationen är ett team där alla ska arbeta mot ett gemensamt mål ochförsöka förstå varandras arbetssätt, processer och arbetssituation. Ledning, styrning ochuppföljning är viktigt för att bland annat kunna se hur leverantörssamarbetet fungerar.Företaget har utomordentligt bra dokumentation i form av standarder hur samarbetet skase ut, men frågan är hur väl regelverket efterlevs i verkligheten.Författaren rekommenderar att ALS fullföljer uppföljning av leverantörssamarbetet ochåtgärdar de affärsrelationer som inte är tillfredsställande. Trimning av leveransfönster ärockså en möjlighet för att kunna skapa ett jämnare materialflöde, vilket dock måsteharmonisera med produktionens JIT-filosofi (Just In Time). I samband med denna analysrekommenderas också en genomgång av eventuella justeringsbehov av bemanningen pågodsmottagningen. Optimering av slingbilarna är nödvändigt för att kunna uppnåkostnadsbesparingar dels genom att upprätta mer effektiva transportsträckor och delsgenom att maximera lastvolymer genom att i möjligaste mån komplettera med flersvenska leverantörer

Kvinnor i försvaret : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats

En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Studien fokuserar på om kvinnornas förutsättningar skiljer sig från männens, hur kvinnorna upplever sina karriärmöjligheter och om kvinnorna känner press att prestera av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Huvudfrågeställningen lyder: Upplever kvinnor i försvarsmakten att deras förutsättningar skiljer sig från män på deras arbetsplats och i så fall hur yttrar det sig? I uppsatsen behandlas Connells teori om hur maskuliniteter skapas och etableras av samhället, West & Zimmermans teori om att genus är något som skapas av människor för att kunna dela in individer i olika kategoriseringar samt Kanters studie om kvinnors möjligheter till en karriär på en mansdominerad arbetsplats. Empirin baseras på intervjuer med åtta kvinnor som är eller har varit verksamma inom försvarsmakten. Studiens resultat visar att kvinnorna inte upplever att deras förutsättningar skiljer sig från männen, men att de ofta känner att de blir behandlade annorlunda med exempelvis frågor om de klarar av uppgifter etcetera. Kvinnorna upplever deras chanser till en framgångsrik karriär stor, men att det finns många hinder på vägen dit såsom att behöva flytta. Slutligen känner de en stor press att behöva prestera och bevisa att de förtjänar sin plats på försvarsmakten.

Språkutvecklande arbetssätt för elever med språkstörning

Lärares kompetens är avgörande för att kunna bedriva god undervisning för elever i svårigheter, men överlag är kunskapen låg när det gäller elever med språkstörning. Vårt syfte med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva olika yrkesgruppers uppfattningar om språkstörning men också att lyfta fram hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut för eleverna. Ytterligare ett syfte har varit att fokusera på framgångsfaktorer som kan bidra till att elever undviker skolmisslyckanden. Vi har valt att skriva en kvalitativ uppsats eftersom vi ville få fatt på uppfattningar som olika yrkesgrupper såsom; speciallärare, logopeder och talpedagoger har. Vi genomförde vår undersökning genom grupp/parintervjuer och observationer. Vi valde att göra ett strategiskt urval då vi ville möta olika yrkesgrupper som hade stor erfarenhet av vårt intresseområde. Därför besökte vi två tal- och språkklasser. Vi intervjuade även personer som driver ett projekt för att hitta hållbara metoder som gynnar elevgruppen. Deltagarna beskrev elevgruppens svårigheter med språket som svårt med språkförståelsen, uttal, litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, litet arbetsminne och behov av struktur. De poängterade att en anpassad undervisning är viktig och de genomför den med hjälp av ord- och begreppsförklaringar, ger eleverna förförståelse, repetition och bildstöd. De framgångsfaktorer som deltagarna framhöll var vikten av repetition, goda relationer och ett gott samarbete kollegor emellan. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar vår studie på så sätt att samspel är viktigt för att lärande ska ske och detta syns på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Även känslan av sammanhang [KASAM]blir synligt genom att deltagarna gör undervisningen begriplig genom mycket bildstöd, gör den hanterbar genom relationerna och slutligen meningsfull genom samspelet

Språkutvecklande arbetssätt för elever med språkstörning

Lärares kompetens är avgörande för att kunna bedriva god undervisning för elever i svårigheter, men överlag är kunskapen låg när det gäller elever med språkstörning. Vårt syfte med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva olika yrkesgruppers uppfattningar om språkstörning men också att lyfta fram hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut för eleverna. Ytterligare ett syfte har varit att fokusera på framgångsfaktorer som kan bidra till att elever undviker skolmisslyckanden. Vi har valt att skriva en kvalitativ uppsats eftersom vi ville få fatt på uppfattningar som olika yrkesgrupper såsom; speciallärare, logopeder och talpedagoger har. Vi genomförde vår undersökning genom grupp/parintervjuer och observationer. Vi valde att göra ett strategiskt urval då vi ville möta olika yrkesgrupper som hade stor erfarenhet av vårt intresseområde. Därför besökte vi två tal- och språkklasser. Vi intervjuade även personer som driver ett projekt för att hitta hållbara metoder som gynnar elevgruppen. Deltagarna beskrev elevgruppens svårigheter med språket som svårt med språkförståelsen, uttal, litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, litet arbetsminne och behov av struktur. De poängterade att en anpassad undervisning är viktig och de genomför den med hjälp av ord- och begreppsförklaringar, ger eleverna förförståelse, repetition och bildstöd. De framgångsfaktorer som deltagarna framhöll var vikten av repetition, goda relationer och ett gott samarbete kollegor emellan. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar vår studie på så sätt att samspel är viktigt för att lärande ska ske och detta syns på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Även känslan av sammanhang [KASAM]blir synligt genom att deltagarna gör undervisningen begriplig genom mycket bildstöd, gör den hanterbar genom relationerna och slutligen meningsfull genom samspelet

"Kolla två kvinnliga poliser"

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, Yvonne Hirdmans genus teori, Beverly Skeggs teori om respektabilitet och hur omvårdnad reproduceras, samt forskaren Berit Åbergs forskning om hur män och kvinnor inom polisen styrs in på olika arbetsuppgifter. Resultaten visar att kvinnliga poliser i många avseenden jämförs med sina manliga kollegor. Dock har studien visat att det råder en acceptans rörande genusskillnader hos de kvinnliga poliserna vilket gör att de själva inte reflekterar över normerna Reproduktionen av den manliga normen fortlöper då kvinnor inte ifrågasätter och synliggör de genusstrukturer som de möter

HR-strategier för regional tillväxt och samverkan? En studie av två arbetsmarknadsintermediärer

Syftet med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse för hur två regionala intermediära organisationer, inom HR-området, arbetar med förändrings- och kompetensrelaterade frågor. En interaktiv forskningsansats har tillämpats vilket innebär att planering och genomförande av forskningsarbetet har skett i dialog med berörda praktiker. Det empiriska materialet utgörs främst av 12 intervjuer med personer som arbetar inom de studerade intermediära organisationerna. Resultaten i denna studie visar att det finns många likheter mellan de två studerade intermediära organisationerna. Båda erbjuder ett brett spektra av HR-tjänster, ägs av sina kundföretag och har en samverkande roll mellan kundföretagen. Resultaten visar också att de båda intermediärerna har utvecklat en relativt speciell roll som intermediärer som innebär att de, i vissa avseenden, arbetar både som en extern och en intern HR-resurs till sina kundföretag. Även när det gäller arbetets organisering visar resultaten på flera likheter mellan de studerade intermediära organisationerna. Personalen i båda intermediärorganisationerna arbetar mycket flexibelt och anpassar sitt arbetssätt efter kundernas behov och önskemål. Få standardiserade modeller eller arbetsverktyg används i arbetet och det finns inte något utvecklat system för dokumentation och kunskapsöverföring som används aktivt inom intermediärorganisationerna. Samtidigt tyder resultaten på att ena av de två organisationerna har en något mer fast struktur med tydligt definierade arbetsområden och roller. Det finns också vissa skillnader mellan organisationerna vad gäller hur man önskar att inrikta och organisera sitt arbete i framtiden. Vidare visar resultaten från denna studie att personalen, inom de båda studerade organisationerna, upplever att deras arbete kan bidra till att kundföretagen får nya perspektiv och synsätt. I bästa fall kan även arbetet bidra till att företagen kan arbeta mer strategiskt och att de lär sig hantera olika problematiska situationer på egen hand och får en ökad beredskap att hantera förändring och problem i framtiden. Samtidigt är många uppdrag av mer akut och kortsiktig karaktär vilket innebär att det kan vara svårt att bidra till mer långsiktiga resultat i kundföretagen